Kunskap och öppenhet i historien

Jacob Tengström var en upplysningsman av typiskt finländskt, sansat snitt. Hans morbror var Anders Chydenius, hans lärofader Henrik Gabriel Porthan och Frans Michael Franzén hans gode vän. Teolog som han var, intresserade han sig för  kyrkohistorien och skrev en prisbelönt biografi på svenska om biskop Johannes Elai Terserus redan på 1780-talet. (Tyvärr går länkarna här till finska artiklar, eftersom Biografisk lexikon för Finland inte publicerat någon av dem öppet på svenska.)

De tider hafva varit då et mindre upplyst Religions nit, och det därunder livligt förborgade enskilda agget, väckt förföljelse-andan emot skarpsynte och över Allmänhetens tankekrets lyftande Snillen. Man har ansett det för farligt, för en beifransvärd brottslighet, at äga mindre fördomar, mer ljus och kunskaper, än den allmänna hopen. Man har trott sig, för Guds och det allmänna bästas skull, böra upspana, förfölja och fördömma sådana Kättare, och man har, till Religionens förmenta ära, sökt kväva all förnuftig tänkefrihet, liksom Gudalärans helgade sanningar icke tålts att blottställas för den skamsnaste granskning inför det sunda Förnuftets upplysta och rättvisa Domstol.

Så skrev Tengström i inledningen till sin biografi om en på sin tid kontroversiell person, inblandad i en ovanligt hetsig lärostrid. Den ideologiska målsättningen är minst sagt explicit. Tengström var inte heller den enda som skrivit om fallet Terserus i ett vad man kunde kalla tendentiöst syfte. Jag sällar mig till den här skaran, förstås utan illusioner om att varken till kvalitet eller omfattning kunna komma ens nånstans i närheten av mina föregångare. Men jag hoppas ändå kunna nå några läsare och jag upplever att jag också har samma budskap.

Det handlar inte bara om tankefrihet, det handlar också om tillgång till kunskap och information, nu och i framtiden. Det handlar om att se den stora bilden och det långa perspektivet. Det handlar om Historia i en digital värld. Den stora bilden är omöjlig att se och att begripa, och det längre perspektivet ger snabbt svindel. Vilka källor har vi i framtiden? Kan man forska i historien i dag och om ett sekel? Vad händer när kulturen blir digital, när kunskapen blir öppen?

Min kollega Kenneth Nyberg och jag har tänkt ge oss in på ett försök att ens skissa upp några både konkreta och teoretiska synpunkter på dessa frågor. Den digitala revolutionen gäller hela vårt samhälle och den har många effekter också på humaniora och kultur, både direkt och indirekt.

Men ämnet är stort och svårt. Därför hoppas vi på hjälp. Läs gärna min första inledande text, där det står mer om Terserus. Den publicerades i dag. Mer text kommer nästa vecka av Kenneth. Hela den preliminära publiceringsplanen finns också tillgänglig. Vi hoppas innerligt på alla slag av kommentarer och bidrag.