Foto: John Holmes CC-BY-SA
Grejen är ju bara den, att den typ av öppenhet som förespråkas, och som exempelvis använts vid skapandet av den nya isländska grundlagen, inte alls handlar om att man ska ha folkomröstningar i varje vända. Det handlar om öppenhet i beredningen, vilket ger intresserande och sakkunniga möjlighet att bidra. I slutändan finns ändå en spärr av representativt demokratiskt beslutsfattande, som gör att man kan förhindra trollande eller dumhet och okunskap, samtidigt som man kan rensa bort klåp och lobbning. Det är en stor skillnad på vi-tänk och svärmintelligens.
Stannade själv upp inför svärmfenomenet vid OKFest. Min tanke då var, att det uppstår svärmar kring tekniska innovationer så att tekniken börjar driva utvecklingen. Problemet tycktes vara att det fattas en helhetssyn - precis det som Chomsky talar om i sin intervju i The Atlantic http://bit.ly/UxYLYC: "The urge to gather more data is irresistible, though it's not always clear what theoretical framework these data might fit into". För att organisera stora mängder information är det enligt Chomsky (han hänvisar då både till David Marrs och sitt eget arbete med kognitionens neurala grund) ekonomiskt att fråga vad informationen skall användas till. Hittills har jag alltid stoppat vid fasen att data används till att konstruera kunskap. Just nu tänker jag så, att kunskap alltid är kunskap för någon. Kunskap jämnar inte nödvändigtvis ut konflikt - sant kan stå emot sant. Kunskap kan belysa var vi är och staka ut vägen till dit vi vill komma. Kunskap ställs då i tjänst för en vision - eller visdom, om man inte skyr det ordet. Vi står inför problem som inte längre kan lösas i nationella eller andra parokiala ramar. Det krävs av oss att vi lyckas inlemma våra egna kunskapsfragment i större helheter - något som vi kulturellt inte varit inriktade på.
SvaraRaderaMycket, mycket bra formulerat: "kunskap alltid är kunskap för någon". Chomskyintervjun var också väldgt intressant läsning (även om jag på något sätt lite hakade upp mig vid vad jag tyckte var datorliknelsen (hur långt sträckte sig den egentligen? hur mycket styr den resonmanget?) Själv tycker jag att både "big data" och svärm-"intelligens" är rätt missförstådda och hajpade begrepp. Som du och Chomsky säger är datasamlande och statistik analys av den problematiska och det är ifrågasatt hur mycket och hurdan kunskap man egentligen kan utvinna på det sättet Utan annan kunskap säkerligen ingen visdom, åtminstone. Är det värt besväret? De viktiga frågorna vad gäller kulturen kan vi säkerligen få bättre svar på med andra metoder. Som att tänka t ex. Tekniken driver kulturen, ja. Men är det intelligens? Knappast ...
SvaraRaderaJag vill precisera något i det ovan sagda: ”Det krävs av oss att vi lyckas inlemma våra egna kunskapsfragment i större helheter - något som vi kulturellt inte varit inriktade på.” Vetenskapen är inriktad på detta. Problemet är att kulturarvssektorn inte varit teoretiskt utan pragmatiskt stämmd och nöjt sig med parokial konsensus och fungerande – även avancerade – tekniska lösningar.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera”Think big, start small, move fast” är et mem som nu sprider sig i sociala medier speciellt med hänvisning till arbete kring kulturarvet. Jag gillar bättre ett arabiskt ordspråk som lyder: ”Det är ingen trängsel framför tålamodets portar”. För att summera slutsatsen av att se stort så tycker jag att vi hamnat på ett snelltåg till helvetet. Därför behövs att sant ställs mot sant.
SvaraRaderaBegreppet svärmintelligens har att göra med begreppet emergens, dvs att helheten uppvisar egenskaper som inte kan härledas ur individernas egenskaper. Det finns belägg även för det motsatta, nämligen att helheten uppvisar en dysfunktionalitet som inte kan observeras i delarna.
Jag har all respekt och beundran för Big Data och statistiska/probabilistiska metoder. Ett viktigt användningsområde är att profilera och styra konsumentbeteende. I skrivande stund snappar Google upp vad jag svammlar här och justerar min profil för att modifiera mina sökresultat och filtrera passande rekommendationer åt mig. Jag betvivlar inte att samma metoder kan användas till att tipsa om kulturrelaterat innehåll, så kör på bara. Men det utesluter inte behovet av en generisk informationsarkitektur i stil med internet – internet har exploderat för att arkitekturen är enkel, generisk och neutral i förhållande till specifika domäner och implementationer.
Jag tror att det inte är allmänt känt hur djupt datorliknelsen påverkat vår människosyn. En utgångspunkt var det första Hixtonsymposiet 1948 kring temat "Cerebral Mechanisms and Behavior". Mycket av det vi nu uppfattar som en humanistisk ansats kan i själva verket härledas ur den omvälvning som mötet med datorn inneburit. Det är paradoxalt att maskinen skapat rum för medvetandet i humanvetenskaperna.
Nu tror jag att vi igen kommit till en brytning i vår kunskapssyn. Det här tycker jag mig också kunna spåra i utvecklingen av CIDOC CRM som gör en dualistisk distinktion mellan det konceptuella och det fysiska. Utvecklingen av FRBRoo bryter dualismen i begreppet F28 Expression Creation som är en underklass av både det konceptuella skapandet (E65 Creation) och fysiska förverkligandet (E12 Production). CIDOC CRM känner ingen typ av objekt som uppstår ur denna dubbla verksamhet – klassstrukturen baserar sig på den tidigare etablerade dualismen och jag påstår att vi har en fundamental spänning i modellerna. Brytningen rimmar med en ny kunskapssyn där kunskapen blivit förkroppsligad. Frågan har många implikationer för analys och kontextualisering av objekt och borde enligt min mening lösas eller åtminstone beröras innan arkiven låser den nya begrepsstruktur de försöker utarbeta. Tyvärr har ingen tid, pengar eller tålamod att föra en argumentation på de här linjerna. Därför skriver också jag här i marginalen. Vi hellre hojtar på snelltåget till du vet vart. Ett nyckeldokument är Patrick LeBoeufs anförande på CIDOC-konferensen i Juni 2012 i Helsingfors. Det är en bas att utgå ifrån. http://www.cidoc2012.fi/en/File/1645/le-boeuf-keynote.pdf.