lördag 17 november 2012

Är historia vetenskap?

Kaisa Kyläkoski lyfte i sin blogg upp en otroligt viktig sak, en sak som jag länge försökt påtala: att historiker inte redovisar för sina forskningsmaterial i tillräckligt hög grad, och att man till och med i akademisk forskning ännu år 2012 tydligen anser det vara ok att man hänvisar till egna databaser, som inte är allmänt tillgängliga. Vana med att hänvisa till böcker och arkivdokument, inser man inte att digiala material faktiskt är annorlunda av flera orsaker.

1. Då man skapar en databas gör man en hel del antaganden om hur saker förhåller sig, vilka deras inbördes relationer är och kategoriserar och klassificerar olika typer av information enligt olika principer. Detta är en den del av forskningmetoden, som bör vara öppen för granskning.

2. Data innehåller ofta felaktigheter. Det kan förekomma missar då informationen digitaliserats, även om det skett manuellt. Detta bör kunna granskas. Man bör kunna spåra den ursprungliga källan till en enskild uppgift och jämföra den med informationen i databasen. Det är en princip sak som gynnar alla parter, inte minst forskningen själv: att felaktigheter kan hittas och korrigeras.

3. Forskningens resultat påverkas också av de sökfrågor som riktats till datamängden, vare sig det handlar om sökningar i relationsdatabaser eller gruvdrift i data. Därför bör dessa redovisas i samband med forskningen, som en del av forskningsmetoden. Det är mycket svårt för mig att smälta att en akademisk granskare i dag helt skulle låta bli att ställa frågan. För att forskningen ska vara trovärdig och möjlig att upprepa, måste man också veta exakt hur man fått fram de sökresultat man påstår sig ha fått.

4. Digitala material kan enkelt göras tillgängliga och därför bör man också göra det. Rent etiskt och för vetenskapens skull. Man borde alltid länka till digitala källor och resurser, eftersom allt flera texter (också) finns och läses digitalt, varför man ska utnyttja de möjligheter modern hypertext erbjuder.

I grunden handlar det egentligen om huruvida historien är en vetenskap eller inte. Man kan enligt min åsikt inte komma med påståenden man inte redovisar för, ens inom historia. En "databas" är inte en källa, det är en tolkning av källor (digitaliserade material) eller en tolkning av sakförhållanden i världen (digitalbaserade material). Inom vetenskapen kan man i normala fall inte hänvisa till information som inte kan verifieras.

Här behövs en verklig uppryckning från universiteten och en insats från de vetenskapliga biblioteken, som bör integrera sin verksamhet mera med pågående forsknings- och undervisningsverksamheter. Jag vill nämligen tro (verkligen), att det endast handlar om inkompetens och okunnighet. Jag vill inte tro att det skulle handla om att man medvetet pantar på material och resurser. Sådant ser dessutom inte väldigt bra och trovärdigt ut för en forskare eller för ett universitet ...

5 kommentarer:

  1. Bra slutkläm om vad en databas faktiskt är. Jag har själv stött på, allt för ofta, att man hänvisar till en databas som källa. Det är precis som du säger en tolkning av källor och hur det har genomförts bör givetvis framgå. Detsamma gäller möjligheten att få tillgång till de här databaserna.

    SvaraRadera
  2. Hurra! Visst är man på alerten vid Åbo Universitet, Keskinens data ska publiceras! Problemet är tekniskt, dvs man saknar lämpligt repositorium, anser man. Lyckligtvis finns det samhällvetenskapliga dataarkivet, som gärna tar emot data. Man skulle hoppas att man inte här går samma tassiga väg som gällande publikationsarkiven, utan faktiskt skulle använda sig av den nationella tjänsten, där kompetens finns. Fick alltså ett glädjemejl av professor Kirsi Vainio-Korhonen:

    Turun yliopistossa väittelevän Jarkko Keskisen sähköisen tutkimusaineiston tallentamista tutkimuskäyttöön on suunniteltu, mutta Turun yliopistolla ei ole vielä käytettävissä siihen sopivia ratkaisuja. Turun yliopisto suunnittelee parhaillaan tutkimusaineistojen digitaalisen arkistoinnin hanketta ARKKIa. Jarkko Keskisen tutkimusaineistot tullaan tallettamaan ARKKIiin - kunhan arkisto saadaan käyttökuntoon. Jos Turun hanke viivästyy kovasti, toisena vaihtoehtona on Yhteiskuntatieteellinen tietoarkisto.

    SvaraRadera
  3. Här måste jag ännu tillägga att Turun Yliopisto faktiskt hör till dem som klokt nog använder Doria för sitt publikationsarkiv och inte envisats med att skapa en egen plattform.

    SvaraRadera