Måste kommentera denna sak på svenska också, eftersom så många verkar glädjas över ett nytt råd för hur man ska hänvisa till en tweet. Rådet är nämligen inte helt oproblematiskt.
Kaisa Kyläkoski gjorde mig uppmärksam på Erkka Peitsos kritik, som jag delvis kan hålla med om delvis inte. Sedan jag senast skrev om att hänvisa till webbsidor har en del saker hänt: bland annat har Memento-systemet åtminstone vunnit en del uppmärksamhet (även om jag inte har en aning om huruvida någon faktiskt använder det redan). Memento är ett system med att koda in tidsstämplar och versioner i webbkoden, som möjliggör enkel versionshantering direkt på webben. Nu ser jag därför en poäng med att faktiskt datera sin källa noggrant, något jag tidigare menade var bortkastat.
Jag kan fullständigt hålla med Peitso om att man inte bör hänvisa till en webbsida utan att ange en URL. Däremot tycker jag nog att "tweet" är ett etablerat begrepp. Den andra poängen som jag gärna underskriver är tidsangivelsen: Att ange ett klockslag - dessutom enligt mottagarens tidsstämpel - är verkligen befängt. Eftersom twitter också bevaras av Library of Congress, kunde man då eventuellt motivera en användning av deras tidszon, men eftersom de automatiska systemen (exempelvis här på Blogger) är synnerligen opålitliga, är det hela ganska besvärligt. Jag börjar allt mer luta åt att man i dagens läge borde skippa tidszonerna helt, det vore det ända raka i dagens värld, så som några forskare föreslagit. Man firar väl jul mitt i sommaren i Australien också. Att kalla läggdags 22 och 8.00 morgon är ju bara en vanesak ... Tidszonerna är en historisk överenskommelse som börjar ha överlevt sin tid.
ISO 8601-standarden ger möjlighet att ange tidszon, men sättet är rätt ologiskt: man anger tidsstämpeln enligt den egna tidszonen och skriver sedan zonens förhållande till UTC, vilket ger ett "dubbelt" fel om man tänker som en räknemaskin direkt skulle räkna.
En ny standard för hänvisningar är på kommande i Finland (SFS5989). Enligt dessa rekommendationer bör man ange: Upphovsman. Titel [online]. Plattform/verk. Publikationsdatum i formen YYYY-MM-DDTHH:00[hämtad YYYY-MM-DD]. Tillgänglig: urladress. Själv anser jag att det alltid är skäl att ange både twitterprofilens namn och upphovsmannens namn, så vida det är känt. Alltså skulle jag hänvisa till en tweet så här:
Mozorov Evgeni. @evgenymorozov It's a pity that it's not Chris Hughes who's buying Mashable. Otherwise, it could have been The Mashable New Republic![online]. Twitter. 2012-03-12T8.04+2:00 [Hämtad 2012-03-12T8:14+2:00]. Tillgänglig: https://twitter.com/#!/evgenymorozov/status/179084802723553280
Den enskilda tweetens URL får man fram genom att först öppna den, sedan klicka på "Details" och sedan kopiera adressen från webbläsarens adressfält.
"Tuosta pojasta tulee karvari"
1 timme sedan
Man borde kunna göra som Strömsö och hänvisa till en unix tiome stamp: http://www.tekniikkatalous.fi/tyo/nain+siteeraat+tweettia+akateemisessa+tekstissa/a787417#.T10TtNcI-68.twitter (notera slutet av urlen :)
SvaraRaderaSkämt åsido, håller med din rekommendation. Blev nästan lite chockad då Tekniikka & talous (http://www.tekniikkatalous.fi/tyo/nain+siteeraat+tweettia+akateemisessa+tekstissa/a787417#.T10TtNcI-68.twitter) uttryckligen säger att ingen url behövs. Hur i all världen ska man då kunna kolla citatet? Det blir i praktiken omöjligt ifall url inte nämns, och som källhänvisningen fullständigt värdelöst.
Tack, hade inte noterat att T&T också skrivit om saken. :)
SvaraRaderaFörlåt, men ruotsi taipuu niin huonosti, joten jos sopii, niin jätän pikakommentin pä finska :)
SvaraRadera"Tweetti" on kyllä sangen populääri termi, mutta vierastan sen käyttöä akateemisessa tekstissä.
Kun lukee vähänkin vanhempia väitöskirjoja, artikkeleja ja graduja, niin aina silloin tällöin törmää muotitermeihin, joiden merkitys on muutamassa vuodessa muuttunut epäselväksi. Suuri osa Facebookia käsittelevistä teksteistä kuvailevat palvelua ja toimintoja, jollaiste ei enää ole. Naurahdin vasta 2011 tehdylle elokuvalle, jossa puhuttiin "(Facebookin) seinälle kirjoittamisesta" – Timelinen vakiintumisen myötä elokuvan dialogi kuulostaa oudolta.
Ei siis ole mitään takeita, että "tweetti" tarkoittaisi yhtään mitään kymmenen vuoden kuluttua – ei ole mitään takeita, että Twitter olisi edes pystyssä viiden vuoden kuluttua.
Toki tekstissä "tweetin" merkitys voidaan määritellä ja käyttää sitten ko. termiä, mutta pitäisin silti lähdeluettelot puhtaina tuotemerkkikielestä.
Mitä formaattiehdotukseesi tulee, niin se on aika hyvä :)
Kiitos, finska passar jättebra, Erkka. Jag envisas dock med svenska eftersom du uppenbarligen läser det flytande och jag har en del läsare i Sverige ... :) Jo, du har en poäng i att ord som tweet kommer och går. Dessutom har jag en känsla (kanske felaktig) att detta sker snabbare nu än för några decennier sedan. I historiskt perspektiv finns det en poäng med att också hålla dessa termer levande och därmed läsliga och begripliga. Att nämna en tweet kan alltså i princip, tycker jag, vara en god gärning, bara man ser till att ordets innebörd tydligt framkommer av kontexten en definieras. Också i den vetenskapliga brödtexten förekommer nya modeord regelbundet (det vet alla som sökt forskningsfinansiering ....;)
SvaraRaderaMen, egentligen är det ju helt onödigt att använda ordet tweet i en hänvisning, det är vi väl överens om. Det viktiga är plattformen som är en del av det som tidigare var "publisher" ...