Google och makten

I senaste Ny Tid fanns en intressant text av Mikael Brunila om filterbubblor och övervakning på webben. För mig var den intressant därför att Brunila har närmat sig ämnet från en annan litteratur än jag. Han använder samhällsvetenskapligt och -filosofiskt orienterad medieforskning, medan jag kommit in på temat ur ett mer mediehistoriskt och kultursemiotiskt perspektiv. Marsch till bibban alltså. Först på listan Friedrich Kittler och Jussi Parkko. Får se hur jag klarar av att ta dem till mig.

I och för sig är väl konklusionerna rätt lika. Det är ändå två saker som väcker min uppmärksamhet i Brunilas text. För det första: aktörskapets förmodade koncentration vid konstruktionen av offentlighet, dvs individens på något sätt försvagade ställning i historiskt perspektiv. Jag är inte helt säker på att detta håller, jag måste fundera vidare på den frågan. Jag anser att vi tenderar underskatta betydelsen av information och nätverk i andra tider (förr), liksom vi lätt undervärderar betydelsen av förändringen i offentligheten, som faktiskt uppstått under den gutenbergska parentesen. I Brunilas modell är individerna mer objekt för systemets kontroll än aktörer. De sociala mediernas betydelse, dvs människors funktion som filter och informationsförmedlare tas inte upp i denna text. Å ena sidan kan fenomenet givetvis starkt förstärka "bubbeleffekten" - men det kan å andra sidan faktiskt också motverka de stora kommersiella aktörernas kontroll. Att syftet med denna kontroll är rent ekonomiskt är tycker jag också en sak man bör reflektera över: vad innebär det egentligen i termer av makt?

Den andra aspekten gäller den förändring som den semantiska webben kommer att innebära inom det närmaste decenniet. Det är svårt att ske hur maktens kontinentalblock här kommer att förskjutas, men förändringen är inte färdig ännu. I och med att innehållsproducenterna med den nya tekniken bättre kan styra spridningen av sina material, kommer sannolikt söktjänsternas betydelse och uppgifter att ändras. Vilka förändringar i detta komplexa system det innebär är svåröverskådligt. Kommersiella intressen är helt klart drivande på många håll, men nästan lika drivande är öppenhetsrörelsen och demokratiseringen de nya teknologierna medför. I synnerhet tycker jag man bör betänka att information och offentlighet förr varit minst lika kontrollerade och styrda som de är i dag. En sak är av betydelse: webben kommer samtidigt att bli mer transparent (i teorin), som dess logik i praktiken kommer att bli än med ogenomtränglig och ogenomskådlig i och med html5 och öppnandet och länkandet av data.

Min avsikt var ju egentligen med detta inlägg att förtydliga något jag skrev innan på annat ställe, men jag märker att det sannolikt blev bara mera krytpiskt. Jag måste tänka mera först, och skriva bättre sedan ...