Det diskuteras med fog en hel del om vad morgondagens journalistik egentligen ska gå ut på. Att ge analys, kontext, kuratera, visualisera, bedriva datajournalistik och gruvdrift på olika typer av information och data är en del svar som ges. Hjälp med källkritik är också en viktig uppgift.
Jag märker tydligt, som mediehistoriker, att man börjar lyfta fram material ur mediearkiv allt mer medvetet. Det är förstås en glädjande tendens på många sätt också för min arbetsgivare Brages Pressarkiv, som har fantastiskt mycket att erbjuda på området. Det är ett mycket bra sätt att ge kontext och en jätteviktig funktion i dagens snabba flöden: att påminna allmänheten om vad som faktiskt hänt tidigare i det aktuella ärendet, vem som sagt och gjort vad; att påminna om misstag, erfarenheter och svikna löften, felaktiga prognoser och peka på förvrängningar av historiska fakta är viktiga uppgifter för journalistiken i dag. Samtidigt kräver det en del bakgrundskunskaper att dyka i arkiv. Samhället, kulturen och språket har förändrats under tidens gång, och det är lätt hänt att man missar i tolkningen av lösrykta citat om man inte känner ämnet i historiskt perspektiv. Man bör inte fuska med att läsa in sig allmänt också.
Glad blev jag av Jan-Ulrik Lindbergs juttu på X3M:s webbsida igår. Så här ska man också göra:
1. Ta ett aktuellt ämne som skapar förvirring på webben. Snabbt.
2. Belys frågan, peka på och länka till olika trovärdiga och/eller relevanta källor.
3. Gör en egen bedömning.
4. Delta i diskussionen i kommentarerna!
Super. Tack. Och grattis till X3M.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar