Medier, medier, medier

På grund av årets stora konferensanhopning kommer jag inte att delta i den stora IFLA-konferensen i Helsingfors, men jag kände mig ändå manad att ta mig till S:t Michel för att delta i den pre-conference som handlar om precis det jag sysslar med, det vill säga tidningar i den digitala åldern.

På plats finns ett sextiotal bibliotekarier och folk som sysslar med digitalisering och Nationalbibliotekets digitaliseringsenhet får verkligen tillfälle att glänsa i all sin prakt. Något förvånande är ändå att så många deltagare är européer. Kanske det är en följd av extra stor aktivitet på området i Europa just nu i och med Europeanas stora tidningsprojekt? Själv hade jag hoppats på att få höra mer om de många stora anglosaxiska projekten, med de är antagligen redan gamla nyheter i dessa kretsar.

Början av dagen fokuserade på tidningarnas situation. Först ute var Kristina Markkula från Mediernas Centralförbund. Hon talade med övertygelse om tidningarnas nog ljusnande framtid och om Next Media-projektet. Bland annat lärde jag mig att man räknar med att det finns 300 000 pekdatorer i Finland i dag och att folk använder dem om kvällarna. Flitigt. Men vad som är viktigt är användbarheten. Om nånting ska gå att sälja måste det vara hypersuper enkelt. Annars kan man glömma det. Typ två klick. Sedan berättade Lotta Holm om Hufvudstadsbladets erfarenheter av att utveckla digitalversioner av e-tidningar. Det var otroligt intressant. För mig blir det allt klarare att nyheterna måste vara antingen superlokala eller så ska man skriva ordentlig feature för att kunna ta betalt. Metadata är sedan det som ger materialet ytterligare mervärde och livstid.

Något kallsvettig blev jag vid tanken på att planera den långsiktiga bevaringen efter den kommande mediekonvergensen (alltså integrationen av alla medier, som inte berördes i dag) och det plattformoberoende publicerandet, kombinerat med oändligt antal appar och andra mojänger. Hur kan man någonsin bevara användarupplevelser, eller rekonstruera dem, då de blir så oerhört individuella och anpassade ....?

Dorothy Carner från Missouri School of Journalism höll en intressant presentation om utvecklingen inom journalistiken och utbildningen. Vad som för mig var nytt och viktigt var utvecklingen från objektivitet till "engagement",  en uppenbarligen medveten förändring. Det blev också en av lunchdiskussionerna, om gränserna mellan kommersiellt material och redaktionellt material flyter ihop - är det egentligen problematiskt och hur problematiskt är det, att exempelvis länka till ett företag man skriver om? Eller att journalisten stiger ner från sitt "objektivitetspodium" och deltar i diskussionerna i kommentarsfälten (ett otacksamt jobb, men nog så nödvändingt om man vill hålla diskussionens nivå ibland). Också Garner berörde mediekulturens förskjutning från push till pull (och jag tänkte igen på metadata ...).

Frederick Zarndt talade om crowdsourcing. Han räknade ut att man i det australisensiska Trove-projektet fått arbete gjort för långt över en miljon dollar genom att erbjuda allmänheten möjlighet att hjälpa med korrekturläsning. Felen är verkligen få och effekten arbetet har på sökresultatens kvalitet är enorm, vilket han visade med ett konkret exempel. Varför erbjuder inte alla samma möjligheter, kan man ju verkligen undra?

Senare på eftermiddagen besökte vi digitaliseringsenheten vid Nationalbiblioteket här i S:t Michel och beundrade igen deras minutiösa arbete och fina maskiner och program. Fast lite, lite absurd känns kärleken till mikrofilmen, men det kanske man kan ha överseende med. Processerna är mycket omfattande och en omläggning som gör det hela lite mer rationellt är under planering. Redan det kommer att ta år. Men det återkommer jag till.