Farväl, Lasse

Vila i frid, Lars Lundkvist.

Tänker mig att jag hör till en stor krets, på sitt sätt lyckligt lottad, i vars tillvaro hans frånvaro lämnar ett gap. Hans varma, ljusa person, samtidigt så barnslig och med en så djup förståelse för livets svåra sidor, gav många gånger tillvaron en guldkant.

En klok och kärleksfull människa. Och buren av ett stillsamt mod och en stillsam tapperhet, som min pappa skrev.

 Farväl 

Oktober -
en spindelväv i ett nyponspår.

 I morse fällde björken
 sina sista löv för i år.

De föll utan ängslan,
tillitsfulla och hörsamma inför livet.

Vi blir omhändertagna, tänkte de.
Och vi kommer snart tillbaka!

Vattnet vet, vattnet,
det oerhörda och eviga på jorden.

 - Välkommen! Ropar små snäckor i gräset
och en liten kiselalg i havet.

ur Tittskåp, 1994