Män och kvinnor på 1700-talet

Det finns en hel del uppfattningar om hur män och kvinnor levde och hurdana roller de har haft under historisk tid. Ibland tänker jag att vår uppfattning om genus och traditionella könsroller ändå är väldigt präglade av de senaste hundrafemtio åren.

Just nu sitter jag med ett auktionsprotokoll från 1786 framför mig. Det var den hösten änkefru, sannolikt krögerskan, Ingrid Maria Dammert, beslöt att realisera ett arv hon fått efter en officershustru. Kanske som tack för uppehälle i fästningsstaden Helsingfors? Välborna fru Sneckenberg hade ändå inte varit någon fattig person, för hennes egendom var rätt stor och det fanns tydligen tjockt av folk i auktionskammaren. Auktionen förrättades av borgmästare Mattens och fru Dammert representerades av sin son Johan Wilhelm, fast hon sannolikt var på plats och ropade in en del bolster.

Jag möts av nästan idel gamla bekanta bland köparna. Trädgårdsmästare Edbom, som verkade i det som sedermera blev Kajsaniemi park, köpte en förgylld liten silverdosa, åtta djupa tenntallrikar och många andra kärl. Man vet egentligen inte om det varit han ensam på plats eller om han varit tillsammans med sin hustru. Också kvinnor ropade själva in saker, inte minst av kläderna; det behövdes inga karlar på plats för att dessa borgarhustrur skulle klara av att göra självständiga affärer. Också den alltid aktiva skomakarhustrun Boström höll sig framme som vanligt. Hon måste ha varit en affärskvinna av guds nåde, det fanns inte något hon inte kunde kränga, från latinsk lärd litteratur till hela byggnader köpte hon på stadens auktioner under åren.

Den godhjärtade och förmögne Nathanel Heidenstruch, vars brorsson kom att bli byggherre till det som nu är Presidentens slott, ropade in kaffebrännare och spinnrockar. På plats fanns folk från enklare hantverkare till officerare, män och kvinnor, tjänstemän, borgare och handelsmän i en salig blandning. Och kvinnorna var tydligt aktiva - liksom männen var engagerade i att skaffa hushållsartiklar. Man ska alltså inte låta den juridiska kutymen lura en för mycket.