I regeringsprogrammet sägs: ”Öppnandet av digitalt material vid bibliotek, museer och offentliga konstinstitutioner att fritt användas av medborgarna främjas.” Längre fram står det att ”Informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande”, samt att ”... det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.” Det talas vidare om kompatibilitet och gränssnitt för offentliga system. Dessa är viktiga och bra ställningstaganden, som syftar till åtgärder som kommer att stärka vårt land på många sätt.
Under många år har The Semantic Computing Research Group vid Aalto uni (tidigare TKK) framgångsrikt utvecklat tekniker för effektiv informationshantering. Samtidigt har informationssamhällets utveckling i Finland bromsats upp av att de goda tillstymmelser till nationella ontologiska lösningar som utarbetats vid SeCo inte fått en ordentligt driftmiljö. De investeringar och innovationer som gjorts har i praktiken blivit outnyttjade under flera år. För att kunna skapa en bra grund för den offentliga sektorns – och alla andras – informationsförvaltning i vårt land behövs stabila fungerande lösningar på detta område. Dessa ontologier utgör en nödvändig gemensam grund för att utveckla tillgänglighet och återanvändning av så väl kulturarvsmaterial som all annan information.
Ontologierna fungerar nu i utvecklingsmiljöer där resurser i onödan går åt till att försöka hålla systemen i gång. Detta borde skötas av instanser som Nationalbiblioteket som har kompetens gällande metadata och möjlighet att sätta upp en driftmiljö, eller exempelvis Statskontoret, om ingen annan tar hand om detta. Vid Nationalbiblioteket har man med hänvisning till resursbrist inte åtagit sig uppdraget, utan i åratal har det ältats om ett konsortium som skulle sköta detta. Idén har tydligen varit svår att förverkliga.
Varför inte tilldela någon myndighet ansvaret och ge tillräcklig finansiering? Det börjar bli bråttom. Liksom öppnandet av data är detta en åtgärd som alldeles garanterat gynnar nationalekonomin mycket snabbt genom att skapa en bra teknisk infrastruktur för alla aktörer att bygga vidare på. Exempelvis blir det Nationella Digitala Biblioteket en halvmesyr utan utnyttjande av ontologier. Detta är ett alldeles avgörande område där det behövs styrning på nationell nivå. Behovet av nationella ontologier är akut liksom av en nationell länkserver. Samtidigt kunde Riksarkivet överta JUHO-ontologin över myndigheter och vidareutveckla den då man utvecklar sina egna system. Det nationella perspektivet borde hela tiden finnas med, då dessa institutioner utvecklar sina tjänster, eftersom man ändå är tvungen att öppna sin data.
Allt flera aktörer som vill öppna och länka sin data är nu beroende av dessa opålitliga system, för att inte tala om hur många år man fördröjt utvecklingen genom att många instanser inte alls vågat ta i bruk tekniken. Finland börjar på grund av oförmåga att hitta en rationell och effektiv administrativ lösning på detta vara på efterkälken i den internationella utvecklingen.
Jag vädjar därför nu till regeringen, i synnerhet finansminister Urpilainen, kulturminister Arhinmäki och undervisningsminister Gustafsson att snarast se till att detta åtgärdas, så att hela den offentliga sektorn – och alla andra – kan ta bruk de nya teknikerna utan onödiga osäkerhetsmoment. Annars finns risken att det uppstår en djungel av olika system. Hur effektivt det är har vi alla sett inom social- och hälsovårdssektorn.
Karamellipaperit keräilykohteena
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar