Digitalbaserade material och LDB

Dagens föreläsning handlade om digitalbaserade material och om långsiktigt digitalt bevarande. Jag har behandlat ämnet ett antal gånger i bloggen och man kan får fram texterna genom att söka med nyckelordet långtidsbevaring (taggmolnet finns längst nere på sidan). Den mest grundliga genomgången finns här.

Digitalbaserade material, på engelska born digital objects, är en växande grupp material. Dessa material är framtida forskares källor … men vad ska vi bevara och hur är inga lätta frågor att besvara. Trots att nästan alla material i dag uppstår i digital form, behöver inte alla material bevaras digitalt, till exempel text och stillbilder går förhållandevis enkelt att göra om till fysiska objekt, som kan läggas i arkivmagasin och bevaras på traditionellt sätt.

Men till exempel webben innehåller mycket material som inte kan återges på ett sätt som liknar den ursprungliga användarupplevelsen utan en dator. De tekniker som man i dag använder för att ta tillvara webb utelämnar ändå en stor del av materialen av tekniska orsaker, exempelvis diskussionsforum blir ofta oinsamlade. För att rädda dem för eftervärlden behövs andra åtgärder.

Digitalt bevarande kräver aktiva åtgärder eftersom material så lätt kommer bort eller blir obrukbart utan planering och dokumentation. Bevaring är därför dyrt, mycket dyrare än det kostar att köpa en hög hårddiskar. Men vilka är de alternativa kostnaderna, för återskapande av information (om det ens är möjligt), för männsikors rättskydd, för vårt kulturarv?