Information och offentlighet

I dagens informationsflöde finns ett ökande behov för system och tjänster som hjälper människor att filtrera information som är relevant för dem. De sociala mediernas stora popularitet är ett exempel på detta. På sajter som Facebook och Twitter får människor tag i sådan information som faktiskt är relevant för dem: nyheter om vänner och bekanta och länkar till intressanta plock ur nyhetsflöden och andra texter på webben.

Grovt taget finns det fyra sätt att ta till sig ny information:

1. Det traditionella färdiga paketet som är en översikt av allmänna saker, exempelvis en papperstidning eller en nyhetssändning hopsatt av journalister. Nyheterna är på ett makroplan och har sällan direkta effekter på människors liv i ett kortare tidsperspektiv. Deras betydelse har ändå ansetts vara viktig för en allmän politisk och samhällelig medvetenhet. De hör till den traditionella gemensamma medborgerliga offentligheten, vars betydelse för en fungerande demokrati kan hävdas. Andra har helt övergett denna offentlighet och tar del av den endast via länkar som andra människor tipsar om.

2. Informationssökning. Detta är en aktiv handling av en individ då ett informationsbehov uppstått. Tidigare gick man till bokhyllan eller biblioteket eller frågade någon insatt person. I dag gör man ofta en webbsökning. Hurdan information och vilken kvalitet de egentligen har varit under mycket diskussion. Klart är i alla fall att människor i regel går där ribban är lägst, nöjer sig med att skanna 10 eller högst 20 sökresultat, och stannar i normala fall upp med sökandet genast då de upplever att de fått tillräckligt bra information.

3. Människor som filter. Som ovan konstaterades är de sociala medierna viktiga eftersom de levererar minst lika mycket relevant information som något annat medium. Fast det förekommer pejorativa uttalanden om irrelevant och betydelselös information som publiceras av enskilda individer på dessa plattformer är faktum ändå att denna kommunikation har en socialt stor betydelse för många människor. Att grannen har fått en katt kan dessutom i verkligheten vara av betydligt större betydelse för någon individ, än att börskurserna gått ner en procent under dagen. Samtidigt fungerar dessa nätverk som nyhetsfilter mot "den stora världen". Senaste riksdagsval i Finland utlöste en en massiv politisk diskussion och länkström till externa källor och medier på sajter som Facebook och Twitter. Stora nyhetshändelser har ett gott genomslag på i dessa medier och ofta förmedlar länkar till analytiska texter av hög kvalietet. Det påstås att man klarar sig väl utan de färdiga nyhetspaket som behandlades i punkt ett. Frågan är ändå om och hur den traditionella offentligheten och därigenom samhället påverkas av att den redigerade mer enhetliga offentligheten ersätts av den mer oöverskådliga och fragmenterade webboffentligheten.

4. Tekniken som filter. Förutom människor kan man ta hjälp av tekniken som filter. Genom att använda flödestjänster och olika typer av webb- och mobilapplikationer, kan man bevaka stora mängder relevanta informationskällor. Också journalistiskt producerat material sprids numera ofta denna väg, vilket betyder att konsumtionen skiftar från de redigerade allmänbildande helheterna till alltmer noggrant filtrerad information. Om man jämför med papperstidningen måste man ändå komma ihåg att man också tidigare kunnat bläddra förbi till exempel kultur-, annons- eller sportsidor enligt intresse, lika väl som man på webben i misstag kan klicka in sig på en text man kanske inte annars läst i en tidning.

För att tekniken ska kunna fungera väl som filter behövs god kvalitet på informationen. Det innebär att man använder sig av semantisk kodning och metadata, så att man hjälper datorprogrammen att sortera informationen enligt innehållet i materialet. Om man kombinerar detta med flödesteknik, dvs "push", så att folk kan prenumerera på relevant information, skapar man goda förutsättningar för anpassad hantering av informationsflöden.

Man kan anta att efterfrågan på specifika anpassade flöden kommer att öka i framtiden. På sätt och vis är dessa också sätt för traditionella medier att kringgå mänskliga filter, som ofta ändå fungerar slumpmässigt och irrationellt, då de puffar redaktionella material. Det ger också användaren en större trygghet i att man inte missar viktig men väldigt specifik information i de större flödena.