Relevansunderskott?

Dan Lolax kommenterade mitt förra blogginlägg med frågan om inte problemet för finlandssvenska medier i det digitala är ett relevansunderskott. Jag tror han har satt fingret på en sjuk punkt. En punkt som man visserligen är medveten om på ett retoriskt plan, och även praktiskt, då man satsar hårt på lokal rapportering. Lokalpressen verkar åtminstone från ett Helsingforsperspektiv sett bevaka otroligt människonära saker i regionerna: allt från dagisets nya lekstuga till varje kommunalfullmäktigemöte refereras i detalj på många håll. Annat är det i huvudstadsregionen.

Jag gjorde på skoj lite genomgångar utgående från Brages Pressarkivs databas Presstanda. Det som intresserade mig var hur de tidningar som finns i större städer bevakar sina närkommuner. Östra och Västra Nyland har till exempel sitt ganska väl på det torra (utom möjligen Hangö, som dock har en egen tidning också). Från min horisont har jag nämligen upplevt att ingen av de nyländska lokaltidningarna bevakar huvudstadsregionen, utan här finns en väldigt klar gräns från deras sida. Bevakningen av regionen faller i princip på Hbl. En annan sak man måste beakta är Hufvudstadsbladets anspråk på rikstidningsstatus.

Drygt tolv procent av Hbls indexerade nyheter anknyter till Helsingfors, medan de andra kommunerna får nöja sig med ett par procent eller mindre. Helsingfors har cirka femtusen fler svenska invånare än de andra tillsammans.
Totalt bor det ca 65 000 svenskspråkiga människor i hela området.

Jag gick alltså igenom referenserna till Vasabladet, Hufvudstadsbladet och Åbo Underrättelser för år 2013. Det är viktigt att beakta att vi inte indexerar alla små notiser, utan i regel bara lite längre texter som har något sakinnehåll som kan vara relevant. Det finns också en viss felmarginal beroende på att våra geodata inte ännu är kopplade till någon ontologi. Det innebär att hyperlokala nyheter ibland kan ha blivit borta, om kommunnamnet saknas i databasen. Min bedömning är ändå att genomgången ger en viss helhetsbild av läget, inte minst därför att kommunalpolitiska frågor i regel förses med uppgift om vilken kommun det gäller. Jag har till exempel i Pargas inkluderat också sådant som är antecknat som gällande Nagu. Liksom Hbl har anspråk på att vara rikstidning, är Vbl något av Österbottens landskapstidning, vilket kanske kan förklara något av den stora Vasadominansen i tidningen.

Det som jag upplever som viktigt är att beakta hur många finlandssvenska (eller strängt taget sådana som är registrerade som svenskspråkiga) det gäller, dvs som berörs, på olika håll. Siffrorna kommer från Fjalar Finnäs Finlandssvenskarna 2012. En statistisk rapport. (Svenska Finlands folkting 2013). I graferna finns antal svenska invånare alltid angivet efter ortnamnet. Vad jag alltså framställt i graferna är hur många nyheter gällande hemkommunen varje invånare får i respektive tidning på ett år. Jag vet inte om det är ett bra sätt att uttrycka detta. Det verkar ändå som om andelarna är relativt konstanta under olika månader, vilket får mig att tänka att det antagligen finns en plan och genomtänkt linje bakom de regionala skillnaderna. Den verkar dock inte stå i proportion till antalet (potentiella) läsare, varför det skulle vara ganska intressanta att höra vad tidningarna själva har att berätta om saken. De har säkert också mer heltäckande uppgifter än detta urval av enligt oss relevanta artiklar.

Skillnaderna mellan de olika tidningarna är ändå slående och jag undrar nog inte om det inte finns ett relevansunderskott här för åtminstone ganska många Esbo-, Vanda- och Grankullabor. I genomsnitt ser det i vår databas ut som att ungefär 12 nyheter i månaden handlar om något som gäller Esbo, fem eller sex gäller Vanda och tre eller fyra gäller Grankulla. I månaden! En stor del av Grankullanyheterna handlade dessutom förra året om Bensowska stiftelsen och pedofilskandalen. I Esbo bor över tjugotusen svenskspråkiga personer. Det är betydligt mera än till exempel Vasa, som har en egen tidning. Jag tror att här kunde finnas en nisch som det lönar sig att fylla. Det finns många aktiva föreningar och stora skolor i dessa kommuner, verksamheter som är relevanta för dessa människor och deras vardag. De får en stor del av informationen om kommunalpolitik och planering via finska medier.Det gör att det inte heller alltid är lätta att driva svenska intressen, om folk inte känner till vad som är på gång.

HBL:  Helsingfors 0,027, Esbo 0,008, Vanda 0,012 och Grankulla 0,012.

VBL: Vasa 0,127, Korsholm 0,019, Malax 0,021 och Vörå 0,019.

ÅU: Åbo 0,095, Kimitoön 0,037 och Pargas 0,047.

Uppdatering: Lade till grafiken på SlideShare.