måndag 1 juli 2013

Studentskrivingarna och datorerna

Redan i regeringsprogrammet står det explicit att förberedelser ska vidtas för att ta i bruk IKT vid studentexamen. En helt följdriktig och adekvat reaktion i dag.  I gymnasiets läroplan, som för övrigt vid ett hastigt genomögnande verkar riktigt bra, återkommer informationskompetens, användning av olika typer av informationskällor osv på många ställen. Som den andra gruppen av målsättningar står det "[De studerandes] studie-, informationssöknings-, informationshanterings- samt problemlösningsfärdigheter och initiativförmåga skall utvecklas. Mångsidiga färdigheter i att använda informations- och kommunikationsteknik skall tillgodoses." Klart att detta också på något sätt borde återspeglas i examen. Men hur? Och vad är det man ska mäta vid examenstillfället? Och hur förhindrar vi att vi de facto mäter för mycket lärarnas kompetens och nivån på skolans tekniska utrustning?

Ta nu t ex detta att skriva på dator vs att skriva för hand. Det har förekommit lite motstridiga uppgifter om huruvida också modersmålets uppgifter ska göras på dator.  Dels har det sagts att modermålet skulle vara ett naturligt ställe att börja datoriseringen, dels tvärtom, att man åtminstone inte kommer att börja med modersmålet. Men huvudargumentet verkade vara att man vill börja med mindre ämnen, vilket i sig är klokt. Själv vidhåller jag min envisa övertygelse om att man med fördel kunde hålla kvar handskrivning (och kalligrafi!) som en del av modersmålsundervisningen. Man ska inte hals över huvud kasta bort det gamla bara för att vi får en ny teknologi. Det finns en viss poäng med att kunna producera och inte minst läsa handskriven text, för att inte tala om eventuella direkt fysiologiska effekter det har på inlärningen. Och den kompetensen hänger ju uttryckligen ihop just med modersmålet. Det finns en viss poäng med att man i skolan eftersom man strävar efter bildning, satsar på att stärka det långsamma, djupgående, tidskrävande och lite ansträngande i både att tillägna sig och producera ny information ordentligt.

Också huruvida eleverna ska få söka information på webben åtminstone nu i början verkar vara oklart. Idén att stänga av webben helt verkar lite lustig med tanke på målsättningarna ovan. Men att ordna skrivningarna med ny teknologi är förstås en inlärningsprocess för alla parter. Nu påstås det i alla fall att ämnena är utvalda: geografi, tyska och filosofi. Men ska eleverna fortfarande bara lämna in en text? Jag ser ju i synnerhet inom geografin att det finns otroligt fina möjligheter att producera andra typer av material. På webben finns fina material och verktyg för olika typer av visualiseringar. Men kan och får eleverna använda dem? Och hur kan lärarna få tillräckligt snabb och effektiv fortbildning inom ett område som dessutom kräver att man helt kan kastar katederundervisningen över bord - stundvis?

Uppdatering: Projekets hemsida hittas här.

4 kommentarer:

  1. Tack för detta Jessica. På verkstadsgolvet är vi lärare oroliga över såväl teknik som innehåll. Tekniken oroar eftersom tanken är att de studerande skall ha sina egna apparater i skrivningarna: 1. Elförsörjningen? Ingen skola torde ha ett elnät som klarar 100+ laptops samtidigt 2.webbuppkopplingarnas kapacitet och 3.havererande teknik. I Helsingfors har datastödet 3 gymnasier att hålla reda på så det känns inte speciellt tryggt.
    Läroämnena är ganska olika i hanteringen av kunskap. I geografi skall du ha koll på "listor" och definitioner vilket gör det enkelt att kolla upp relevant information på nätet. Historia däremot... nåja. Kommer lärarna att "handleda" via webben under skrivningarna, så som en av mina kolleger meddelade att hen gör om abina har fri tillgång till nätet?

    Det största problemet är dock om vi lärare har den kunskap som krävs för att lära våra studerande att hantera webb och verktyg som finns där ute. Vi har ju lärt oss att det väsentliga är läroböckerna eftersom frågorna i studentexamen utgår från dem. Läroplanens allmänna del väger lätt i sammanhanget. T.ex. undervisas ikt till ett fåtal på gymnasiet, kurserna är inte obligatoriska! I realvärden är alltså lärarnas beredskap att stöda de studerande beroende på om man själv har ett intresse för dessa frågor.

    I Helsingfors beslöt det finska utbildningsväsendet att alla studerande som inleder gymnasiet i höst bör skaffa sig en bärbar eller en pekplatta. På svenska sidan inga dylika krav vilket betyder vi lärare inte kommer att fundera särdeles mycket på hur tekniken kunde utnyttjas.

    SvaraRadera
  2. Tack, Niklas. Superintressant att höra! (Visst är du med i Inkludera Flera-gruppen på FB?) Ganska hårda bud att studenterna själva måste skaffa grunkor - fast det är gymnasiet. Gör man så, borde det finnas stipendiefonder att söka medel ur (undrar förresten var Johan Arckenholtz stipendiefond försvunnit, nån kunde gräva fram den för ändamålet)! -- Undrar om nån på riktigt helt seriöst skulle vilja skriva studenten på pekplatta? Själv tycker jag att vi behöver en rejäl satsning på skolbibliotek och -bibliotekarier och dessutom borde de kommunala biblioteken tilldelas ett *mycket* större ansvar att stöda undervisning och skolornas informationsförsörning. I princip tycker jag att man bör försöka integrera IKT i ämnesundervisningen, så det faktiskt handlar om substans och man får lära sig använda alla program t ex i respektive ämne (excel borde tex användas inom samtliga naturvetenskaper - och varför inte hissan, det är så man lär sig, genom praktik)- däremot borde själva ikt-undervisningen inte handla om word etc utan om kodning, nätverk, säkerhet, rent tekniska grejer - för sånt borde de också lära sig. Man lär sig inte något sådant bara för nån slår en pekdator i handen på en och ger en lov att surfa och spela pedagogiska spel. Tycker jag. :) Och PS: alla borde lära sig använda Wikipedia, dvs redigera den. :)

    SvaraRadera
  3. 1. icke med i Inkludera Flera
    2. Inte så farligt med datorer som studerande skall skaffa själv, de köper ju redan allt övrigt läromaterial och böckerna kommer småningom att endast vara tillgängliga elektroniskt. Börjande med samhällsläraboken i höst.
    3. Arckenholtz m.fl. försvann och slogs ihop när avkastningen blev typ 20 penni. Att man inte förstod sig på symbolvärdet är ju lite ledsamt.
    4. Bibliotek i all ära men "ingen" läser längre... Det är ofta ganska svårt att finna en beröringspunkt med folk i andra yrken om man inte vill offra förfärligt mycket av lektionstid på det och det vill man inte för skrivningarna, skrivningarna!
    5. Integreringen av den nu i läroplanen påklistrade databiten faller på samma logik som i punkt 4. Lite för formens skull men inte mer. Dessutom har vi alla de där irriterande grejerna som att det tar 15 min att logga in på skolans apparater (jo det är sant) och under tiden går det där momentumet förlorat som läraren lyckats bygga upp. Datasalar är av ondo - tekniken styr och alla grejer måste därför bli onödigt stora för att det skall var värt besväret. Gillar därför tanken på eleverna har egna grejer som vi kan göra eller kolla något på för 10 min och sedan återgå till annat.
    6. Vi har ämneslärare i alla ämnen för att uppnå en större professionalitet. Enskilda ämneslärare har helt enkelt inte den tid eller ens kunskap som skulle behövas för att lära de studerande IKT. Observera att de ungas kunskaper OFTA är helt kassa, typ: Niklas - hur sparar man dokumentet? -vad menar du med font? Hur meningsfullt kan arbetet då bli? Tid är en bristvara även i skolan!
    7. Jo nej, pedagogiska spel hör till lågstadiet. Där i ligger problemet, det verkar inte finnas intresse att utveckla undervisningsmaterialet för de äldre. Snackade med en leverantör av undervisningsprogram på skolforum i Stockholm om detta för något år sedan. Han skrattade åt min fråga vad som var på gång för gymnasierna. Ingenting svarade han, för dyrt att utveckla och att underhålla. Tekniken är lätt att bygga och funkar bra för de yngre men för de äldre krävs så mycket mer komplicerade sammanhang MEN de måste filtreras av tex en massiv kunskap som läraren besitter. Att låta eleverna studera finanskrisens stödåtgärder med sökning på nätet eller uppgifter kring den leder inte långt. De har inte den förkunskap som krävs för att förstå (inte läraren heller).
    8. Missförstå mig inte jag VILL arbeta med IKT men de verktyg jag har och de grunder studerande besitter gör att det inte är kul just nu. Försöker lösa problemet på ett infantilt sätt, låta dem arbeta med hemläxorna på nätet men då blir det ju å andra sidan inte så mycket handledning.

    SvaraRadera
  4. Tack, fortsättningsvis extremtintressant. :) Reviderar direkt min synpunkt om att grundgrejs (inte) ska undervisas under specifika lektioner, delvis. Din punkt 8 och övrigt du skriver bekräftar dessutom att det faktiskt behövs en hel del fokus på praktiska tekniska investeringar - och att BYOD antagligen är den mest framkomliga och realistiska vägen på kortare sikt åtminstone.

    Men din punkt 4 och 6 leder mig att resonera vidare: A. Det *hör* till ämneslärares kompetens att känna till resurser på nätet - exempelvis inom historia finns den oändligt fina material som man kan tvinga sina elever att använda för olika arbeten, tex Det historiska tidningsbiblioteket, gamla kartor, skaffa illustrationer från Europeana, rita kartor i Google maps , gör grafer i Gapminder, visualisera texter i Wordle, gör en analys av de olika versionerna av en Wikipediartikel osv + förstås källkritiska diskussioner hela vägen

    B. I synnerhet om man ger detta som läxor (vilket kanske är riktigt motiverat med tanke på att skrivningarna kanske är digitala om några år?), men också annars kunde undervisningen ske med en närvarande bibliotekare, eller så görs uppgiften i ett bibliotek med en bibliotekare till hands som kan handleda och svara på tekniska frågor eller frågor om informationssökning. Kanske läraren o bibliotekarien tillsammans kunde inleda med presentation av relevanta källor och verktyg? ---> Jag ser att bibliotekarierna borde vara närvarande I SKOLORNA och DELTA I UNDERVISNINGEN. Vare sig de är skolbibliotekarier eller kommunala do. Det är där jag ser att det skulle behövas en storsatsning och omtänk inom kommunsektorn ... Bibliotekarierna kan göra en del av det som är lite beside the point för ämnesläraren. Man borde säkert anställa mera it-personal i skolorna, men det är inte de som ska stöda med sånt här, utan bibliotekarierna som är proffs på just detta.

    Sablar med Arckenholtz :( Borde man starta om den!? Om nåt it bolag o några fonder gav lite grundplåt?

    SvaraRadera