Läsbarhet i infografik

Det har redan en längre tid pågått ett mode med att skapa så kallad infografik, det vill säga att presentera information med olika visuella medel. Idén i sig är ju inte ny. Kartor är ju en form av visualisering och genom att placera ut information på en karta kan man lätt få syn på saker som man inte annars kanske noterat.  I dag finns det mängder av simpla program som vem som helst kan skapa grafiskt snärtiga presentationer av information. Det är ändå ofta mer arbetsdrygt än man först tänker sig. Testa till exempel Infogram eller Visua.ly, eller för den mer tekniskt kunniga Googles Heat maps.

John Snows klassiska karta över kolerasmitta i London 1854
 som hjälpte att spåra smittokällan. Bilden från Wikimedia.

Visualisering av data har också blivit en konstform, som även medier använt sig av för att erbjuda nya former av information och erfarenheter. Det fina med det digitala formatet är ju att man kan skapa interaktiva tjänster som ger användare möjlighet att själv forska i datan. 

Det är tre viktiga aspekter man måste beakta då man skapar grafik av data: det kommunikativa, det korrekta och det estetiska. En bra grafisk framställning av information har alla dessa element. Inte bara lite, utan på hög nivå. Den erbjuder korrekt information på ett bra sätt och ger både kunskap och en uppplevelse för den som tar del av den. Både pedagogiskt och marknadsföringsmässigt är detta en stark kombination.  Därför är detta ett mycket krävande område och visualiseringar kräver ofta samarbete av folk med olika kompetenser.

De kommunikativa och det korrekta är ganska nära besläktade med varandra. Man stöter väldigt ofta på visualiserad information, där det känns som att man inte riktigt haft klart för sig vad det är man vill förmedla. Bra grafik är funktionell, inte bara ploj eller snygg. Ett vanligt fel, som jag upplever det, är att man vill erbjuda möjligheter att jämföra sifferdata, något som grafisk framställning är oslagbart på, men inte lyckas. 

Proportionerna mellan 10, 100 och 1 000 000 är svåra att greppa, något som vi kan iaktta konsekvenserna av dagligen i nyheterna. Om det är jämförelser man vill att människor ska kunna göra, måste man välja rätt form för sin grafik. Mitt hatobjekt är pajdiagram och i synnerhet bollar. En enkel illustration från dagens Hbl, där man gjort en fin och kreativ satsning på det kinesiska Sky City-projektet. Uppslaget har just den känslan man kan uppnå som bäst i en papperstidning av att man kan tillbringa tid med att utforska olika element och upptäcka nya saker. Det estetiska är jag tyvärr helt inkompetent att uttala mig om. Det ser helt snyggt ut för en lekman. 

Gällande funktionaliteten har jag lite kritik. Illustrationen "Moduler för golv och tak" mitt på sidan gör mig fundersam kring korrektheten, men jag inser sedan att det bara är en ikonisk illustration, som inte innehåller någon information som bild. Eller så har de jäkligt stora långtradare i Kina. Lite rörigt är det också mellan information om skyskapor i allmänhet och om Sky City-projektet specifikt.

Men sedan dessa förbenade bollar. Detta är nämligen en sak, som det är bra att vara medveten om också som konsument av infografik, därför vill jag tjata lite om det. Så här var kostnaderna för några stora byggprojekt presenterade i tidningen:

Jag vill som jämförelse visa hur mycket enklare det är att jämföra dessa summor som stapeldiagram. Det är nämligen mycket enklare för en normal människa att jämföra längd än yta. Därför frånser man också från det faktum att stapeldiagram i själva verket ljuger, för vad man ska jämföra i dem är ju uttryckligen höjden, inte ytan. Stapeldiagram är i alla fall det mest funktionella även om bollar kan kännas lockande och snärtiga.

Och egentligen borde jag ju ha lagt dessa bilder bredvid varandra, så att en jämförelse varit lätt att göra. Allt detta bara som en illustration på att det handlar om en knepigare kommunikationsform än man först kunde tro. Både för avsändaren och för mottagaren. Jag hoppas skolbarnen i dag får lära sig mycket sådant här.