torsdag 7 juni 2012

Konsten at lefwa under vatn

Sjuttonhundratalet var en epok av teknologisk utveckling i Sverige. Den 1734 utkomna Konsten at lefva under vatn eller En kort beskrifning om de påfunder, machiner och redskap hwarpå dykeri- och bärgnigs-societetens [!] privilegier äro grundade, hwarmed de anstält profwen under twenne riks-dagar för Sweriges rikes högl. ständers herrar deputerade, framstält af Mårten Triewald var en av seklets bästsäljare inom vetenskapen, men det var också ett verk som man kunde ha praktisk nytta av. Triewald var läst också på Sveaborg, men exakt hur stort inflytande hans tankar hade där, vet jag inte ännu. Men det kanske vi får veta småningom.


I går hade jag det stora nöjet att igen delta i ett seminarium för det stora Sveaborgsprojektet, som jag på något sätt är löst kopplad till som frivillig konsult och handledare. Projektet har sedan starten 2010 uppnått en imponerande bredd. Småningom har det vuxit fram ett nytt gäng 1700-talsforskare vid institutionen. När många av den föregående generationen, under mentorerna Klinge och Knapas, disputerat och Klinge gick i pension, var vi ett tag oroliga över framtiden för denna forskning. Men docent och universitetslektor Panu Pulma har tagit upp tråden och tillsammans med Seppo Aalto (som nyss utkom med den fantastiska Helsingfors stads äldsta historia) och den framgångsrika ekonomihistorikern Markku Kuisma. Saken blir inte sämre av att det finns mycket duktiga postdoc-forskare och doktorander inkopplade. Nästan utmattande duktiga, måste man säga. Jag blev alldeles matt av bara att höra vilka alla artiklar, föredrag och konferenspapper som kommit eller är på kommande.

Det allra roligaste är ju att det är så ny och fin forskning. Temat för hela projektet är hur det stora fästningsbygget påverkade omvärlden, inte minst Helsingfors. Gränssnittet mellan det militära och civilsamhället, med dess juridiska, sociala och ekonomiska konsekvenser står i fokus. Hur försörjde man ett så stort manskap under fredstid (detta verkar ingen ha tittat närmare på, faktiskt), hur påverkades borgarna i staden, var och hur skaffade fästningsbygget allt materiel som behövdes? Vart gick pengarna? Hur påverkades jordägandet och jordbruket?  Vilka tekniska innovationer uppstod, importerades eller spreds via Sveaborg? Vilken betydelse fick fästningen i inrikes och utrikespolitiken i Sverige? Källmaterialet är enormt och utspritt i många länder och de olika forskarnas undersökningar stöder varandra på intressanta sätt.

En av frågorna som naturligt kom upp under diskussionerna igår var förhållandet mellan kvantitativ och kvalitativ forskning. Det finns nämligen massor av siffror och statistik som man kan och också bör försöka sammanställa och analysera. Samtidigt är de källkritiska problemen uppenbara. Man måste akta sig för att, med min nuvarande husguds Sören Halldéns ord, "ersätta väsentlighet med exakthet".  Vilket inte minst beror på att den exakthet siffror ger känslan av ändå är falsk och bilden av verkligheten är skev. Alltid. Den bara ett underlag för den egentliga forskningen och värdelös som sådan, som Pulma sade igår. Det intressanta och värdefulla är den kvalitativa diskussionen, inte minst frågan varför?

Samtidigt är det ett drygt jobb att ta fram och bearbeta dessa källmaterial. Dessutom är det viktigt att det görs kompetent och insiktsfullt. Jag ser fram emot ett mycket intressant år på denna front!


Bilden kommer från Upplandsmuseet och visar ett svenskt sällskapsspel. Den är licenserad med CC-BY-NC-ND 3.0

2 kommentarer:

  1. På den där kartan kunde man spela Afrikas stjärna, säger Kaj M

    SvaraRadera