Hufvudstadsbladet har från och med början av juli tagit i bruk ett betalsystem för e-tidningen. Den är en flashversion av papperstidningen eller i framtiden en produkt som kan användas med olika läsplattor och appar.
Man har av mycket svårbegriplig orsak valt att ta betalt också av prenumeranter till papperstidningen. Ett ganska ordentligt pris dessutom, inte förstås i förhållande till kostnader, men i förhållande till min bedömning av marknadsläget, dvs vad folk är beredda att betala. Genom en dylik policy försinkar man möjligen chansen att få verklig volym på e-sidan. Dessutom bromsar man sannolikt upp tendensen att övergå från papperstidning till e-tidning.
Skulle det inte vara smartare att erbjuda e-tidningen gratis till prenumeranter och en något billigare prenumeration för endast e-versionen? En sådan modell skulle ge läsarna förutsättningar att vänja sig vid den digitala versionen och senare en morot att ge upp papperstidningen. Det torde vara en önskvärd målsättning både med tanke på miljö och mediahusens lönsamhet eftersom distributionskostnaderna är så stora.
Det kan ta mycket lång tid för många läsare att vänja sig vid endast e-tidning. En liten minoritet kanske nappar på direkt, majoriteten kommer att ta tid på sig, misstänker jag, med långsam förflyttning från det ena till det andra under en period då man behöver båda. Dessutom kommer det ju alltid att finnas de som vill ha papperstidning. Man kunde tänka sig att en mix med några tiotals procent papperstidningsprenumeranter och resten intenetförsäljning kunde vara en ekonomiskt bra balans. E-bokens framgångar ger hopp om att sådant kan lyckas. Det handlar om att ge kunderna vad de vill ha. Men man måste då också ge dem möjlighet att inse vad de vill ha. En fördel är de digitala versionernas stora flexibilitet.
Ett stort problem med hela konceptet – som i och för sig delas av många andra tidningar – är att man för långt utgår från tidningen som format, inte enskilda artiklar. Sammansättningen av artiklar utgående från redaktionens journalistiska och praktiska kriterier är förstås en förädlingstjänst, ett filter. Färdiga allmänbildande paket. Men folk bläddrar väl ändå relativt effektivt förbi avdelningar som inte intresserar dem. I den digitala miljön blir det allt mer tydligt: varför betala för innehåll man inte vill ha? Ett nummer av en tidning är liksom lite för grovkornigt, åtminstone som enda alternativ.
Det jag innerligt hoppas är att man inte drar en felaktig slutsats om att det skulle vara omöjligt att göra pengar på att producera innehåll på webben. På webben handlar allt om synlighet och flexibilitet.
Kartanoiden elämästä 1800-luvulla ja muutakin tutkimusta
9 timmar sedan
Jag måste erkänna att jag blev mycket förvånad över att det nu skall kosta för oss prenumeranter. Ofta har jag använt mig av e-tidningen då jag under korta resor en eller två morgnar varit utan tidningen. Men inte att jag skulle börja betala för något jag redan betalar för!
SvaraRaderaHåller med om e-tidningen. Det skulle i högsta grad gynna tidningshusen att skapa en marknad för e-tidningen just nu.
SvaraRaderaDäremot går det de facto dåligt för den inhemska e-boken. I motsats till den internationella (läs: amerikanska) marknaden har vi inte haft välsäljande läsare som Kindle som erbjuder billigt (139$) en bra paketlösning och billiga böcker. Samt t.ex. trådlösa tidningsprenumeration.
Jag förstår att e-böckerna och tidningarna kostar, särskilt den tekniska ibfrastrukturen och arbetet för att skapa innehållet. Men man måste frångå en traditionell enhetsbaserad prispolitik. Ge tidningen gratis till prenumeranter och sälj böckerna för ett par euro styck. Då börjar folk läsa e-tidningar och köper säg tio sommarböcker varav de läser kasnke ett par. Det är bara så billigt att det går att bete sig så. Jämför mobilapplikationerna som då de bara kostar ett par euro så impulsshaoppar man dem, köptröskeln blir låg. Kundskapet och "konsumentbehovet" etableras.
Tack för kommentarerna. Den enda orsaken jag kan tänka mig för denna lösning är att det faktiskt är annonspengarna man är så väldigt rädd om. Eller så finns det för många snigelkottar ombord. För vad jag kan förstå borde varje prenumerant som byter från papperstidning till e-tidning ge en rätt stor inbesparing hur man än vänder på saken. Men tvingas man välja för snabbt, är det klart folk tänker som du, Maria, och behåller papperstidningen.
SvaraRaderaUtvecklingen med e-boken i Finland är nog något av en ägg-hönaproblematik. Jag tror branschen tror folk är mer konservativa än de är. Ett viktig t särdrag i vårt land är de för läskulturen extremt viktiga biblioteken och svårigheten att få till stånd ett vettigt (kostnadsmässigt rimligt) lånesystem för e-böcker. Också här är det branschen själv som ställer till det värst. Inbesparingen är väl inte lika stor för böcker vid övergång från papper till e-version. Men exemplet Amazon visar att e-böcker är ett seriöst alternativ, som många kunder faktiskt föredrar. Min uppfattning är (saknar belägg f n) är att man också i Sverige ser en rätt kraftig tillväxt. Där har biblioteken också lånat ut e-böcker i många år.