Förutom att testa det nya indexeringssystemet som är under utveckling på Brages Pressarkiv, har jag under de senaste veckorna försökt ägna mig lite åt att planera den kurs kring digitalisering och digitala medier som jag ska hålla nästa läsår på uni. Jag är verkligen glad och tacksam över att få hålla kursen. Det handlar om mycket grundläggande företeelser, som delvis kan vara främmande för humanister. Inte desto mindre bör varje forskare i dag förstå vad webb och datorer går ut på, eftersom dessa, vare sig man vill det eller inte, utgör delar av det vetenskapliga arbetet, och - notera även detta! - forskningsmetoden.
Som bäst läser jag Lev Manovich bok Language of New Media, som jag säkert får skäl att återkomma till också här i min blogg. Det är på många sätt en insiktsfull undersökning, som präglas av en mycket semiotisk ansats, vilket jag förstås älskar. Saken blir inte sämre av att han tar avstamp i Mannen med filmkameran som jag skrivit om här. Samtidigt är det virtuella för honom som ingenjör och konstnär inget problem, vilket det nog är för forskaren.
För närvarande ser kursens disposition ut ungefär så här:
1 Digital kultur: Medier och deras betydelse för kultur och kommunikation (mediehistoria, kulturella aspekter, datorns sätt att representera världen på olika nivåer)
2 Webb 1, 2 och 3: Forskaren bland googlarna, Från enkelriktad till kaotisk kommunikation (närmare om internet och webben, samhälleliga och ekonomiska effekter, sociala medier konkret)
3 Att digitalisera och det digitala som källmaterial, Digitalisering av text (närmare om datorns sätt att representera information, om informationsmodeller och -strukturer, annotering, semantisk kodning)
4 Digitalisering av bilder och föremål, Digitalisering av ljud och rörlig bild (tekniska aspekter, betydelsen av metadata och sökbarhet, tekniker och standarder)
5 Digitalbaserade material och långsiktigt bevarande (Långsiktigt digitalt bevarande, planering, strategier, standarder)
6 Att skapa digitala resurser vid humanistisk forskning, Om att använda teknik för att samla ny information och samarbeta (egna erfarenheter, konkreta och praktiska exempel, vad man bör tänka på, samarbeten)
7 Om att söka, hitta och använda digital information (digitala resurser för humanister, sökteknik)
8 Källkritik och hänvisningar på webben, Källkritik av material i digitalarkiv och hänvisningar till det (detta kommer att ge mig särskild vånda pga brist på riktigt goda forskningsdugliga resurser ....)
9 Tillgång till forskningsresultat, Open Access (att söka och publicera)
10 Digitalt publicerande för forskare: Presentationer Webbsidor Bloggar Mikrobloggar grafik (väldigt konkret)
11 Expertens status och ansvar: från auktoritet till förhandlare , mätbarhet och resultat i digital miljö
12 Sammanfattning, utvärdering och diskussion
Fast diskussion hoppas jag ju på under hela kursen. Det hela ser ganska ambitiöst ut, så vi får se hur jag lyckas ro i land det hela. Ena stunden tycker jag att jag har oändligt mycket att säga om allt och ibland drabbas jag av tvivel (hur mycket måste jag fräscha upp och lära ut Boole, binära tal, läsa på om objektorienterad programmering ...). Det är också väldigt svårt att veta i förväg vad studenterna vet och kan. Sannolikt finns det mycket stora skillnader mellan individer. Jag hoppas i alla fall att de som kommer på kursen får klart för sig vad man bör tänka på och hur man fungerar smart när man söker information, forskar i den, behandlar den och sedan sprider den nya kunskapen. Framför allt måste man ju i dag själv vara mycket aktiv, tycker jag.
Karamellipaperit keräilykohteena
1 dag sedan
Skulle gärna vara med...
SvaraRaderaI fall hänvisningar behöver ytterligare källor, två till
Bland Whitley: Standards of Citation and the Internet (The Historical Society)
Specify the Source of the Source (The Ancestry Insider), också andra texter om ämnet i samma blogg.
Tack, Kaisa!
SvaraRadera