Ett intressant projekt

Det känns rätt otroligt, att det är mindre än ett år sedan Kenneth Nyberg och jag slog näven i bordet och beslöt oss för att tillsammans skriva den bok vi båda grunnat på en tid. Vi hade båda undervisat på var sitt håll, han i Göteborg och jag i Helsingfors, om digital humaniora och de utmaningar digitaliseringen av hela vårt samhälle och forskningen innebär för historikerna och historieskrivningen. Så hade vi upptäckt varandra på Twitter och i bloggosfären och efter att ha växlat några mejl och sammanstrålat i maj i Malmö och diskuterat saken ett antal timmar satte vi i gång med Historia i en digital värld.

Hela processen har varit närmast osannolik. Vi har båda jobbat som små idioter och pressat oss själva och varandra på text enligt en ganska hård tidtabell (med tanke på att vi båda har en hel del annat för oss också), men det har gått bra och varit jätteroligt och givande. Jag skulle inte ha kommit så här långt, så här snabbt, utan Kenneths fantastiska kompetens vad gäller skrivande, pedagogik och textredigering. Att han dessutom är så samvetsgrann och bra på Wordpress, har ju inte slagit hål i sidan, precis. Vi följer varandras tankegångar väl, tror jag, vilket nog kanske syns i att vi kunnat producera en så här pass enhetlig text trots att vi fortfarande bara träffats två, tre gånger och fört ungefär lika många samtal per Skype.

Vi har jobbat med texterna på Google Drive, där vi också tillsammans arbetat med texterna för fördjupningarna. Dem är vi mycket glada över, det är alla små pärlor i sitt slag. Vi har fått en del respons, några tips och korrigeringar på det olika textsnuttarna. Men nu tycker vi att vi i princip skrivit färdigt det vi ville säga, eller klarar av att säga, i detta skede. Vi skulle gärna rätt snart göra texten tillgänglig också som en bearbetad bok, men före det vill vi gärna ännu har synpunkter på helheten.

Problemet är att det händer så mycket i rasande takt på området, samtidigt som det pågår en eller kanske flera djupa strukturella förändringar i vetenskapssamfundet och hela samhället, som hänger samman med utvecklingen. Det är mycket svårt att få en helhetsbild, samtidigt som det är just det vi måste försöka skapa oss. Historiker, om några, är experter på just sådana saker, varför vi väntar med spänning på kommentarer av också sådana historiker som inte tidigare funderat så mycket på dessa frågor. Samtidigt gäller det frågor som berör alla minnesorganisationer på ett drastiskt sätt: vad ändras och vad är bestående i deras uppdrag? Jag hoppas denna bok kan hjälpa människor inom till exempel arkivsektorn att reflektera och prioritera kring dessa saker. Vi hoppas förstås på att få kommentarer av folk med olika intressen och kompetenser, eftersom vi tangerar en hel del olika områden och discipliner. Boken är avsedd som en introduktion till många specifika saker, men också en slags syntes eller sammanfattning, som kontextualiserar många samtidsfenomen.

Vi kommer nu att vänta och pusta ut ett par månader och sedan ta itu med att redigera materialet. Då kommer alla kommentarer att vara värdefulla. Jag har plockat ihop det mesta av materialet i en pdf, som man kan få på e-posten om man vill läsa texten på papper. Om någon vill läsa och kommentera, hör av er, i bloggen här, på projektets sajt, per e-post eller twitter .... Man kan förstås fortfarande gärna kommentera enskilda avsnitt, dispositionen osv.

Kenneth har förresten också reflekterat över projektet i sin blogg.

Open Science-seminarium på Alexandersinstitutet

I går hann jag vara med om en del av ett riktigt superintressant seminarium om forskningen och digitaliseringen vid Helsingfors universitet. Vi kom att diskutera många av de frågor som vi med Kenneth Nyberg också behandlar i Historia i en digital värld. En intressant tanke som dök upp var hur viktig kontexten egentligen är för både tolkning och källkritik. Då autenticitet har förvandlats till ett ohanterligt begrepp, får forskarna tillmäta kontexten en allt större betydelse. Vi kom till att inget är som förr, eftersom den digitala världen förändrat allt och skapat både verktyg och material på ett sätt som inte kan förbises - hur gamla eller avgränsade material man använder sig av. Vi måste ändå alla förhålla oss också till det som finns på webben.

Kunskap och öppenhet i historien

Jacob Tengström var en upplysningsman av typiskt finländskt, sansat snitt. Hans morbror var Anders Chydenius, hans lärofader Henrik Gabriel Porthan och Frans Michael Franzén hans gode vän. Teolog som han var, intresserade han sig för  kyrkohistorien och skrev en prisbelönt biografi på svenska om biskop Johannes Elai Terserus redan på 1780-talet. (Tyvärr går länkarna här till finska artiklar, eftersom Biografisk lexikon för Finland inte publicerat någon av dem öppet på svenska.)

De tider hafva varit då et mindre upplyst Religions nit, och det därunder livligt förborgade enskilda agget, väckt förföljelse-andan emot skarpsynte och över Allmänhetens tankekrets lyftande Snillen. Man har ansett det för farligt, för en beifransvärd brottslighet, at äga mindre fördomar, mer ljus och kunskaper, än den allmänna hopen. Man har trott sig, för Guds och det allmänna bästas skull, böra upspana, förfölja och fördömma sådana Kättare, och man har, till Religionens förmenta ära, sökt kväva all förnuftig tänkefrihet, liksom Gudalärans helgade sanningar icke tålts att blottställas för den skamsnaste granskning inför det sunda Förnuftets upplysta och rättvisa Domstol.

Så skrev Tengström i inledningen till sin biografi om en på sin tid kontroversiell person, inblandad i en ovanligt hetsig lärostrid. Den ideologiska målsättningen är minst sagt explicit. Tengström var inte heller den enda som skrivit om fallet Terserus i ett vad man kunde kalla tendentiöst syfte. Jag sällar mig till den här skaran, förstås utan illusioner om att varken till kvalitet eller omfattning kunna komma ens nånstans i närheten av mina föregångare. Men jag hoppas ändå kunna nå några läsare och jag upplever att jag också har samma budskap.

Det handlar inte bara om tankefrihet, det handlar också om tillgång till kunskap och information, nu och i framtiden. Det handlar om att se den stora bilden och det långa perspektivet. Det handlar om Historia i en digital värld. Den stora bilden är omöjlig att se och att begripa, och det längre perspektivet ger snabbt svindel. Vilka källor har vi i framtiden? Kan man forska i historien i dag och om ett sekel? Vad händer när kulturen blir digital, när kunskapen blir öppen?

Min kollega Kenneth Nyberg och jag har tänkt ge oss in på ett försök att ens skissa upp några både konkreta och teoretiska synpunkter på dessa frågor. Den digitala revolutionen gäller hela vårt samhälle och den har många effekter också på humaniora och kultur, både direkt och indirekt.

Men ämnet är stort och svårt. Därför hoppas vi på hjälp. Läs gärna min första inledande text, där det står mer om Terserus. Den publicerades i dag. Mer text kommer nästa vecka av Kenneth. Hela den preliminära publiceringsplanen finns också tillgänglig. Vi hoppas innerligt på alla slag av kommentarer och bidrag.