Uppföljning 17.10.2026

Övningar i diktatur

Trump annullerade igår de Rysslandssanktioner som kongressen och han själv godkänt till minne av senator Graham. Det blev onödigt mycket stök kring den lilla dieselaffären, så bäst att smälla ukrainavännerna på fingrarna ordentligt. Det är en balansgång att göra liknande tilltag, då Ryssland och Iran är på samma sida mot USA tusen kilometer ifrån Ukraina. Hur det inte är landsförräderi, att alltid först och sist vara lojal med Putin, är svårt att se.

 
Konstigt nog slutade inte parterna heller kriga, när Trump via sociala medier utlyste eldupphör på energiinfrastruktur. Han hade i och för sig inte heller diskuterat saken med parterna.
Trump har också inbjudit Putin till G20-mötet i Florida i december. Det är ändå oklart om han vill komma, då mötet har en historia av att stöda Ukraina.

 
Det hela ter sig också som ett nytt försök att styra oberoende av kongressen inför en förestående förlust av kontrollen över den lagstiftande makten. En annan obehaglig attack är de mot kongressrepresentanten Ilhan Omar, vars medborgarskap man börjat utreda.

Satelliter

Elon Musk, som gjort comeback till Vita huset hjälpte också till genom att förhindra effektiv användning av Starlink för drönare över Ukraina, vilket var särskilt ödesdigert för det ukrainska försvaret. Det var så pass fult att det väckt rabalder och sannolikt är att det mest var en varning. Musk har påpekat att den militära versionen av Starlink, Starshield, är helt under Trumps och Pentagons kontroll.

Det är främst Tyskland som hjälpt Ukraina med att betala satellitförbindelser, också över europeiska nätverk. Det här är ändå en nyckelfråga för EU, som sedan länge haft ett program för att bygga upp ett eget nätverk. Kan Europa handla tillräckligt snabbt när det gäller?

Oro i röda delstater

Elon och andra republikaner har öst allt mer pengar över delstater som tidigare varit klart trumpvänliga. Till och med i Texas är det extremt nervöst och Musk har bidragit med över 100 miljoner. Man har till och med dragit tillbaka finansiering för kandidater som man nu bedömt som chanslösa i tidigare republikanska områden. Det gäller också distrikt som man fixat för att vinna.

 
Valdebatterna på olika håll har varit mycket aggressiva och gått till personligheter. Republikanerna har som vanligt lite substans och skrämmer med kommunism, men har svårt att överrösta missnöjet med det ekonomiska läget och grälen om datacenter, som blivit en symbol för storföretagens skrupellösa maktbruk. Enligt opinionsmätningarna anser folket styret vara korrupt.

Mediaspel

Presidenten backade inte bara gällande live-sändningen av en arkebusering utan också utnämningen av en ny pressekreterare. I synnerhet det första uppskattades av folket, och se: Fox News kan för omväxlings skull visa intervjuer av vanligt folk som berömmer presidenten för ett beslut. Det är ju också ett sätt att få positiv publicitet: fatta ett dåligt beslut och var sedan god nog att ta det tillbaka!

Processen om de stora tv-bolagens tillgång till presidenten går inte bra för Trump och material om utredningen kring de hemliga papperen han gömde på sin golfklubb hotar bli offentliga. Nya rubriker kan man förstås få genom att hota Iran med nya attacker eller prata snusk under kampanjtillställningarna. Hur någon orkar lyssna på utläggningarna över hur fantastiska resultat presidenten gjort i kognitiva tester går över mitt förstånd. Nästan varje gång talen avbryts av protester påpekar Trump att demonstranterna är betalda, men man börjar osökt undra om inte åtminstone en del av de uttråkade åhörarna i själva verket är de som får lön för sin insats.

Missnöje

Medan landet förbereder sig för dagens No Kings-demonstrationer har inte bara Trump utsatts för häcklare under sina tal. Också Pete Hegseth fick smaka på samma medicin i veckan. Medan andelen amerikaner som ogillar Trump kryper mot oerhörda 70%, satsar man på att hålla ens tidigare säkra valddisktrikt, men med svag framgång. Kritiken mot hur folkhälsan sköts, eller snarare inte skötts, börjar också bli allt starkare i takt med återkommande matförgiftningar och mässlingsepidemier. Benhårt försöker administrationen skylla allting på Joe Biden. Men efter att republikanerna haft total kontroll över den politiska makten i snart två år, är argumentet inte övertygande. Det paradoxala är att man i demokratiska delstater också är missnöjd med de makthavande, vilket öppnat för nya kandidater. Det kommer inte osannolikt att bli en rejäl omorganisering i kongressen efter valet. Även om det är svårt att tro på någon demokrattsunami såsom valsystemet funkar.

Ajabaja, AI

Om någon ger sin hund till ett barn att gå ut med och hunden biter en tredje person, vem är ansvarig?

Då jag försökte diskutera ansvarsfrågor med AI-chatten Mistral, laddade botten upp med liknande jämförelser. Det står klart att storföretagen och utvecklarna av kommersiella AI-baserade tjänster försöker odla en AI-exceptionalism. Som om vanliga regler och normal etik inte skulle gälla AI-verktyg och dem som skapar och säljer dem. AI är annorlunda, farligt. AI är ett ogenomträngligt, oförutsägbart slutet system, vilket på något märkligt sätt skulle göra att det till ett autonomt subjekt, och dess upphovspersoner fria från ansvar. AI-agent som begrepp antyder ett aktörskap, där det är lätt att inkludera avvägningar med värderingar och moral.

Sakkunniga talar om att AI-system ”förstår” när de är i tester och kan då fungera enligt vad som väntas (”rätt”) medan de i produktion optimerar sin verksamhet och kan skippa kostsammare, mer ”etiska” tillvägagångssätt.

Man borde inte beskriva saken så. Det handlar om att systemen fungerar på olika sätt i olika kontexter. Det är inte egalt hur man formulerar detta. Att använda ord som ”förstå” tillskriver systemet onödigt aktörsskap. Att de som gör storkovan på att spinna AI-exceptionalism eldar på alla rubriker, ju mer dramatiska, dess bättre, borde göra oss extra eftertänksamma och försiktiga. Om de samtidigt lyckas introducera ett språk och tankefigurer, där de själva går ansvarsfria, ”vaddå, vi försökte ju varna er!”, oberoende vad som händer, är vi inne på en farlig väg.


Jag själv tänker mycket på hur kortlivade de enorma investeringarna i datacenter är, hur galen återbetalningstakten borde vara, och hur snabbt man borde klara av att utveckla elförsörjningen och hur det är sannolikt att vi om några år har lösningar som kräver en bråkdel av den beräkningskapacitet man behöver idag för många saker. Jag tänker på hur datakvaliteten på en del områden försämras i snabb takt, medan man för robotik ännu behöver vansinniga mängder träningsdata, som skaffas på mindre etiska sätt. Jag tittar på ettåringen som kastar saker i golvet 100 gånger om dagen, river ut alla böcker ur bokhyllan tre gånger om dagen och vänder upp och ner på sitt vattenglas en gång på fem minuter. Det här är på riktigt svåra saker, barnen gör inte detta för att driva sina föräldrar till vansinne, utan för att de måste.

Den amerikanske presidenten kom på att AI inte är ett bra varumärke längre och döpte om artificiell intelligens till superintelligens. Följden är, att på samma sätt som många numera talar om bara ”Golfen” för att undvika konflikter, talar de nu om att använda ”intelligens”. Vi har nått absurdum.

Uppföljning 10.10.2026

Bränsleproblem

Trump ringde och gratulerade vännen Putin på födelsedagen och kom som present med ett avtal om att köpa stora mängder diesel. Att konsumentpriset på bränslet är nästan dubbelt nu är inte bra för valutsikterna i synnerhet i rurala områden. Utan att vara expert vågar jag betvivla att det hela leder till någon betydande prissänkning på medellång sikt. Ryssland har nämligen tampats med en allt värre bränslebrist och man har varit tvungen att sänka kvaliteten på diesel till nivåer som är långt ifrån vad amerikanska fordon klarar. Det är knappast så att Putin skulle ha enorma mängder prima diesel klara att skeppas. Om han dessutom tänker försöka flytta fram frontlinjen i Ukraina i vinter behövs bränsle. Det lär bland ukrainska soldater finnas en känsla av att det redan nu börjar finnas svaga punkter i den ryska linjen. Fokus på flyganfallen kanske hämnar sig.

Nyheten om presidentsvängen från sanktion till bästa handelskumpan togs av många i USA emot som landsförräderi. Även om hurrikanen Isaias lugnade sig då den drog in över Florida, hade den också stoppat oljeproduktionen till havs. Det var bara den första större orkanen i år.

Facistshow

Den så kallade krigsministern har satsat hårt på PR denna vecka. Det skandalomsusade hangarfartyget USS Lincoln anlände sent omsider till San Diego. Det har rört sig uppseendeväckande nyheter om eländiga förhållanden och bristande moral på fartyget. Efter att stora delar av den kompetenta ledningen inom armén fått foten var det inte riktigt någon som fixade proviant eller andra förnödenheter sedan Iran lyckades krascha åtminstone delar av logistiken. Men allt är förstås bara lögn intygade ministern i sitt tal efter att han tillbringat några timmar med att träna med trupperna. Videoklippen från träningarna med fitnessguru-ministern har fungerat som utmärkt underhållning för mången annars knäckt amerikan. 

Minister Hegseth meddelade också om att man på torsdagen kommer att arkebusera en dödsdömd masskjutare. Inte bara offentligt, utan live stream över nätet. Visst har tilltaget fått rubriker. Dekadensen och regressionen. 

Kampanj och andra förberedelser

Trump har rest som en tätting omkring republikanska delstater för att egga sina tidigare väljare att rösta på mer eller mindre usla kandidater. Ju flera timmar okontrollerat svammel han producerar, desto större risk för totala hjärnsläpp. Han har hela veckan försökt lappa över att han kläckte att Iran gärna kunde bomba Los Angeles och San Diego. Publikens applåder och hurrande verkar också ha väckt publiken själv till viss eftertanke. Det har låtit mer försiktigt vad man hurrar för efter det. I Texas blev en tillställning avbruten otaliga gånger av häcklare. Tomma platser i salarna har blivit ett rött skynke för presidenten.

"Vi har några stora överraskningar på gång om några veckor, eller hur Russ? Han kommer att bli en av de viktiga personerna i vårt lands historia", sade Trump till en av de centrala författarna till den fascistiska Project 2025-planen, Russ Vought, direktör vid presidentens kansli under ett pressinfo. Vidare ryktas att den erfarna valfuskaren Tina Peters besökt Vita huset och att man diskuterat beslagtagning av stora mängder röster. Immigrationspolisen ICE har också fått ta del av vallängder. Inbördeskrig har också nämnts. Sannolikt överväger Trump, eller i praktiken kretsen kring honom, att utnyttja någon form av undantagstillstånd eller andra åtgärder som bygger på argument om nationell säkerhet. Frågan är om de är färdiga att ta risken. Det kan nämligen sluta riktigt illa för dem själva. Kanske säkrare att bara försöka torpedera besättandet av den nya kongressen? Det räcker sannolikt att man håller borta en handfull representater genom att ifrågasätta val.

ICE i motvind

Om en vecka är det dags för No Kings-demonstrationer igen. I sociala medier figurerar otaliga historier om helt galna fängslanden, treåringar ensamma i rättsalar utan assisterande vuxna och en incident i New York i veckan, där ICE sköt mot en bil där det satt ett femårigt barn. Händelsen ledde till demonstrationer och förhandlingar mellan borgmästaren Mamdani och Vita huset.

ICE har blivit pushade att öka deportationerna igen och deras resurser används också för att "utreda valfusk". Hittills har resultaten på det senare lyst med sin frånvaro.

Måttet börjar vara rågat för många. Till och med i Fox egen enkät är det bara hälften av registrerade republikaner som tycker att deras parti skulle sköta saken bättre än demokraterna.

Lille Marcos äventyr

Utrikesminister Marco Rubio besökte i veckan Grekland och inledde sin presidentvalskampanj, outtalat dock, med Parthenon som fond. Det hela förmörkades snabbt av att den lokala ambassadören, Kimberly Guilfoyle, exfru till Gavin Newsom och exfästmö till Donald Trump d.y., skandaliserades i stora medier för korruption. På grund av hennes totalt skrupellösa natur och hennes tidigare kontakter till presidentfamiljen kan det vara lite svårt att bli av med henne. Men om någon tidigare trott att hon har något anseende utomlands, kan man nog nu anse att åter en bit av amerikanskt inflytande är borta.

Bättre ser det ju däremot ut i den egna hemisfären, där den ena högerpopulisten efter den andra tar makten. Nu senast familjen Bolsenaro i Brasilien. Presidentvalet är inte klart, men det ser inte bra ut för den gamle Lulu. Facebook har fått sig för att inte ha varit opartisk under valkampanjen.

Vidare styr och ställer Rubio in Venezuela och många väntar på en invasion av Kuba, den ultimata showen för lille Marco inför presidentvalet 2028.

Fröken Tilly

 Min blick fastnade i kväll på en liten annons i Hbl hösten 1926.

Så speciellt. Det är inte helt otänkbart att filmen var gjord av en ung Nisse Soldan, oäkta son till Tilly och Juhani Aho, nyss återkommen från filmstudier i Tyskland. I vart fall var filmen tydligen fin.

Astra, 1925. Nationalbiblioteket

Grankulla, strax utanför staden i den hälsosamma barrskogen, fanns det under 1900-talet många barnhem. Till barnavårdsinstitutet, grundat 1920, kom unga, ibland förlovade kvinnor för att lära sig spädbarnsvård. Utom praktiskt arbete ingick föreläsningar. Åtminstone under någon period fick institutet statsbidrag. De studerande verkar ha stannat 4 månader, ett tiotal åt gången, så att varje bebis fick en egen vårdare. Då barnen blev ett par år gamla skaffade fröken Soldan dem ett nytt hem. Ifall de inte bara var tillfälligt placerade, för sådant hände också i bättre familjer om man behövde resa bort.


Tilly Soldans barnavårdsinstitut på Bredavägen 6 lades ner efter hennes död 1931 och församlingen köpte upp tomten. Tyvärr finns inte villan kvar.

Lahden museot.

Stadsmuseet.

Stadsmuseet.

Tilly med sonen Nisse, 1903. Museiverket.

Uppföljning 3.10.2026

Kaoset sprider sig: Asien

Trump förklarade att det helt enkelt är för att Kim Jong-un är hans vän, som det är okej att Nordkorea spränger kärnvapen och skjuter missiler omkring sig. Situationen på Koreahalvön är extremt spänd, men Trump litar fullt på att han har lika bra koll på Kim som på Putin i Ukraina. Till Taiwan vill han inte heller riktigt sälja några vapen. I stället har det i media förekommit uppgifter om att den amerikanska presidenten försökt sälja vapen till Xi.

Kaoset sprider sig: Afrika

I Etiopien hotar inbördeskrig igen, men trots ny vädjan från senaten har Trumpregimen, som bidragit till situationen med nedskärningarna av USAID, inte lyft ett finger för att förhindra oroligheter i landet. Däremot bombar USA fortsatt rebeller i Somalia. Utrikesminister Marco Rubio har också gjort några försök till medling i Sudan. Men framför allt beslöt Rubio skicka några 100 miljoner dollar till Egypten, ett återkommande bidrag som varit fruset på grund av bristande respekt för mänskliga rättigheter.

Kaoset sprider sig: Mellanöstern

Förhandlingarna med Iran rann ut i sanden. Huthierna skjuter också missiler. Kriget i Yemen är även ett krig med Saudiarabien, som nyligen ingått en försvarspakt med Turkiet och kärnvapenstaten Pakistan. En del olja verkar nu passera Hormuzsundet, men med jämna mellanrum meddelas om attacker mot oljetankrar.

Trumps förklarade att han "har sagt flera gånger att det skulle ta fyra till sex veckor att bli av med det iranska kärnvapenhotet, och jag gjorde det på en natt." Och vidare att man också anföll deras "knarkfabriker". Eller vänta nu, var det Venezuela ...?

Natomöte

Den strategiska planeringen i Pentagon går däremot framåt. Sedan våren har Bergengruppen utsetts till partner i ett förnyande av Nato. Det handlar om Norge, Sverige, Finland, Tyskland, Nederländerna och Polen. Man kallar nu till möte om Natos framtid. Varken Storbritannien eller Frankrike är inbjudna. Inte heller Estland, Lettland eller Litauen. Vilken är logiken? Hjärnan bakom planen, Elbridge Colby, anser tydligen att EU är en hinder för amerikansk maktpolitik. Han också bromsat stöd till Ukraina. Det sägs att han tycker USA ska fokusera på Asien, att Kina är fienden. En del av Pentagon har alltså en diametralt motsatt strategi i förhållande till Vita huset och arméns överbefälhavare. Om de senare nu kan anses ha någon strategi. Att söndra och härska har blivit inre splittring och försvagning.

Gud gav oss Trump

Den så kallade krigsministern Pete Hegseth lanserar nya nedskärningar i högsta ledningen. Generaler och amiraler och andra högt rankade chefer har lämnat eller tvingats lämna sin tjänst i en strid ström. Nedskärningarna riktar sig mot toppen, kvalificerade och kompetenta är de första som får gå. Hudfärg, kön, religion sätter också stopp på karriären, då ministern lägger sig i befordringar på ett aldrig tidigare skådat sätt. Det handlar om ren utrensning, gjord av en feg, osäker och inkompetent man.

I ett nytt skandalöst tal till trupperna meddelande han om ytterligare uppsägningar och talade i termer och tongångar som väckte allmän avsky och förskräckelse. Talet, som var rent väckelsekristen och högernationalistisk retorik, får en verkligen att undra vart religionsfriheten i USA tagit vägen. Hegseth passade också på att utlysa en tävling om en ny militärbas. Kanske det finns nya resurser på hemmaplan, då en stor del av baserna i Mellanöstern är ur spel ...

På de stora tv-kanalerna fortsätter den statliga reklamkampanjen. Medborgarna upplyses om att Trump är en gåva av Gud för att rädda USA. Presidenten reser runt och för valkampanj, men hans tal är osammanhängande och irrelevanta. Han upprepar vallöften från 2015, som aldrig uppfyllts. Hegseth ger personalen ledigt för att rösta. Det pågår ett sista, desperat försök att få de mest politiskt oinitierade trumpfanatikerna att släpa sig till valurnorna.

Uppföljning 26.9.2026

Statsbesöket som blev pannkaka

Det har planerats i månader och åter månader i minutiös detalj: Den store diktatorn från Kina på besök i Amerikas Förenta Stater. Trump som värd. Xi möttes av den amerikanska presidenten vid flyget. Oerhört. Nu ohört, och dåligt bevakat, eftersom Trump trassalt till det med de stora tv-bolagen. Inga ljudtekniker fanns på plats, medan pressfriheten måste valideras i domstol. Till och med Fox News stödde samarbetet och arbetsfördelningen med mediebolagen Trump försökte röka ut och vägrade rycka in.

 
Programmet gick sedan inte ut på att bekanta sig med amerikansk industri, kultur eller natur. Eller att förhandla om handelsavtal (eventuellt lite i något mellanrum) mitt i tullkriget eller militära konflikter. Till och med Fox kallade besöket "tomt". Trumps regim har inget att säga om till exempel Taiwan. Man har ingen insikt, ingen kunskap, nästan inga ambassadörer någonstans.

I stället förevisade Trump sin värld, vad som är verkligen viktigt för USAs president just nu: Vita huset, den nya helikopterlandningsplatsen, ny stenbeläggning och framför allt den halvfärdiga balsalen. Med tanke på hur mycket han talar om gräsmattor har han stenbelagt rätt mycket yta runt Vita Huset.

FN-möte

Medan stämningarna i Washington D.C. lär vara betryckta, är New York i ett optimistiskt läge: borgmästaren Mamdani sprider positiv anda och lyckas paketera sina program och beslut som fantastiska nyheter varje dag. Staden blev ju inte mindre relevant av att FN:s generalförsamling sammanträdde där förra veckan. Xi skippade mötet helt, Trump kom för att hålla ett av sina förvirrade, verklighetsfrånvända skryttal och resten av världens ledare försökte diskutera allvarliga problem. Sin vana trogen dök avgående kaliforniske guvernören Newsom upp för att på riktigt delta i möten och diskussioner.

Förutom Netanyahus tal och de svåra frågorna kring Gaza och Västbanken som väckte starka reaktioner, var den iranske presidenten Massoud Pezeshkians uppträdande en av de större händelserna. Amerikanerna marscherade ut medan Pezeshkian gav en iransk version av läget, som han också utvecklade i en intervju till Fox News. Trump, den store fredsmäklaren, hade i sitt tal närmast hotat Iran med kärnvapen. Kubanerna och iranierna marscherade ut under ett tal som annars verkar ha ignorerats av resten av publiken. Fast folk satt kvar, satt de dödstysta och avslöjade ingen respons.

Valspekulationer

En annan som utvecklat sina tankar utanför den egna bubblan är f.d. MAGA-fanatikern och Trumpanhängaren Tucker Carlson som på NPR gav en lång intervju där han sade rent ut att Trump borde avsättas direkt, att han är oförmögen att sköta sin uppgift. Carlson, som är mer medieperson än politiker, har lättare än mången republikan att ta avstånd från den impopuläre presidenten.

Opinionsundersökningarna visar allt mer katastrofala siffror för republikanerna. Kandidater städar bort uppgifter om Trump från sina kampanjsidor, men sätter dem tillbaka, då de inser att finansiering kan vara på fallrepet.

Det är ändå viktigt att komma ihåg att det ingalunda räcker att demokraterna har över hälften av rösterna. Trump fick precis lov att fortsätta med samlandet av väljardata och valsystemet gör i sig att de mer eller mindre fixade valdistrikten avgörs diskret. Det är därför mycket mer komplicerat än vem som leder i generella gallupar. För att få majoritet i senaten måste demokraterna vinna fyra nya säten. Det kräver att vinna i flera valdistrikt som senast vanns av Trump, i vissa fall med över 10%. I representanthuset handlar det egentligen om bara 3 av de 435 platserna, men mycket av valdistriktsfixandet är gjort med tanke på detta val.

Det är osannolikt att republikanerna kommer att besitta makten alla tre beslutsfattande institutioner efter valet. Vi kommer att få en splittring av makten, en motvikt till ideologin som gett presidenten obegränsad exekutiv makt. Vi kommer att ha någon som säger nej till Trump. Vad det leder till är svårt att säga.

Superintelligens

Trump har kommit på att AI är ett dåligt varumärke, eftersom det är i motvind. I stället vill han döpa om det till superintelligens. Lika lätt som att döpa om något random vattendrag eller berg ... är det ju inte.
Hur som helst har han ju fått det hela totalt om bakfoten. Det är ju inte den artificiella biten som är problemet. Det är intelligens som är den missvisande delen av termen. När hype-kurvan nu småningom börjar vända neråt, står det klart att det handlar om många olika saker, som ju inte har så mycket med intelligens att göra. Vi måste börja tala om stora (språk)modeller, maskininlärning och inferenstjänster. Det är inte en magisk hockuspockuslösning, utan en uppsättning metoder och teknologier att göra saker. De kan användas på olika sätt och det kräver kunskap och färdighet att göra det på ett sätt som genererar mervärde istället för att bara skapa nya direkta eller indirekta kostnader.

Jag önskar vi kunde begrava hela AI-termen igen för ett tag. Den dyker alltid upp då IT-utvecklingen tar steg som når över nyhetströskeln. Det är en etikett som för oinvigda täcker allt som man inte begriper, men som nog gör en hel del skada om man slipper analytiskt ta i saker. Som reglering eller etik. Superintelligens är ren fantasi.

Imageproblem

Trumpregimens bästa argument i valkampanjen är att hota med kommunism, marxism och socialism. Det är ändå lite svårt för Trump själv att vara helt övertygande på den punkten då han beundrar Mamdani och Xi med tindrande ögon. För att undvika missförstånd hos allmänheten släpptes i veckan en reklam om hur man ska älska Trump för att han så hårt bekämpar det vänsterextrema hotet i USA. Det väckte viss uppmärksamhet att annonsen är finansierad med skattemedel.

Presidentens prestationer under den kinesiska statsbesöket väckte också en ansenlig mängd kommentarer bland kritiska medier. Förutom svamlandet och fokus på renoveringsprojekten på det egna kontoret, hade Trump handskar på sig i värmen, hade mycket vinglande och ostadig gång osv., osv. Han är nog ett allt lättare offer, både för politiska motståndare och för tidigare anhängare som behöver komma på en armslängds avstånd från barlasten.

Museivandring i 1920-talets Helsingfors

 

Hbl 20.9.1926, Nationalbiblioteket.

Muséernas öppenhållningstider har förlängts ansenligt på hundra år. På 1920-talet fick man passa på och planera in museibesök under lunchraster eller på lördag efter arbetsdagen.

Ateneum

Ateneum, TaiKs arkiv.

Ateneum var vid denna tid minst lika mycket högskola som museum. Byggnaden har sedan sitt öppnande 1888 också varit öppen för allmänheten. Texten på fasaden, CONCORDIA RES PARVAE CRESCUNT, i samförståndet växer saker, manar till samarbete mellan konst och konstindustri. Hösten 1926 presenterades Ivar Arosenius, den göteborgske konstnären som man idag kanske främst kommer ihåg för Kattresan. Till Ateneum förde man utländska besökare för att beundra verk av Gallen-Kallela.

Sinebrychoffska samlingen

Bulevarden 40, Signe Brander. Stadsmuseet.

Den Sinebrychoffska konstsamlingen av främst europeisk bildkonst tillkom staten genom testamente 1921 och den öppnades inom kort för allmänheten.

Cygnaei galleri

Cygnaei Galleri, Gunnar Lönnqvist. Stadsmuseet.

Fredrik Cygnaeus konstsamling öppnades för allmänheten 1882 i hans efterlämnade villa i Brunnsparken och har kallats landets äldsta konstmuseum. Det kom att stängas på grund av nedskärningarna 2014.

Järnvägsmuseet

Järnvägsmuseet. Lahtis stadsmuseum.

Järnvägsmuseet, grundat 1898, var ett populärt museum i centrum av Helsingfors. Fram till sin flytt till Hyvinge på 1970-talet, höll museet till i det nya Järnvägsstationshusets västra flygel i tredje våningen från 1922. Tyvärr förstördes stora delar av samlingarna under bombningarna 1944.

Universitetets skulptursamling

Arppeanum. Stadsmuseet.

Skulptursamlingen bestående av gipskopior av främst antika skulpturer påbörjades kring mitten av 1800-talet. Den visades första gången i ritsalen hösten 1845, vilket har kallats landets första konstutställning. I ritsalen fungerade konsten som undervisningsmaterial och modeller. Samlingen flyttades 1869 till Arppeanum. I dag kan man gå in i Unis huvudbyggnad, där skulpturer finns att beskåda på gamla sidan, men används också i denna dag i ritsalen.

Universitetets zoologiska museum

Zoologiska museet, Eric Sundström. Stadsmuseet.

Zoologiska museet hade rätt nyligen, 1923, flyttat in i sitt nuvarande hus, som också blivit närmare integrerad med staden sedan Arkadiabron byggts och Tölö kraftigt växte. Vid universitetet hade man samlat djur och växter sedan 1600-talet, men Åbo brand förstörde en stor del av samlingarna. Under 1800-talet konserverade Magnus von Wright dussintals fåglar för samlingarna. Också den berömda sjökon har funnits till påseende sedan 1860-talet.

Konstflitföreningen och Helsingfors stadsmuseum

Villa Hagasund, Foto Roos. Stadsmuseet.

Stadsmuseet verkade på Villa Hagasund sedan 1911 och på tjugotalet hade Konstflitföreningen också en utställning på andra våningen. De större utställningarna ordnade föreningen emellertid på Ateneum, med vilken man hade mycket nära samarbete.

Statens utställning för arbetarskydd och välfärd (Socialmuseum)

Artikel av Vera Hjelt i Suomen teollisuus 12/1924.

Det statliga museet, som fått sin början 1909 fick stora, fina utrymmen 1921 på Södra Esplanaden 4. Utställningen presenterade det senaste inom säkerhet gällande industriella maskiner och jordbruk, hygien och arbetshälsa, hälso- och sjukvård,  byggnader och hem, samt barnskydd och nykterhet. Många företag bidrog till samlingarna.

Universitetets botaniska växthus

Daniel Nyblin, Åbo Akademis bibliotek.

Botaniska trädgården i Kajsaniemi fick sitt växthus 1889. Det mindre växthuset blev klart 1892 och då började man odla jättenäckrosen Victoria Amazonica. Också detta levande museum drabbades av bombningarna 1944, då vinterkylan kom in genom de krossade glasen och i stort sett alla växter frös ihjäl. Lyckligtvis fanns det frön av näckrosen kvar på bassängens botten och av dem kunde man driva nya blommor och blad.