torsdag 10 april 2014

Digitalisering och karelska arkiv

I dag firade landsarkivet i S:t Michel sin 80-årsdag med ett intressant seminarium. Vi hade två teman: digitalisering och karelska arkiv på andra sidan gränsen. Den nya digitaliseringsprofessorn Timo Honkela inledde med att tala om bildningens betydelse. Han ville definiera bildning och allmänbildning som en bredd i kunskaper och argumenterade väl för att digitala tekniker kan hjälpa oss genom att skapa just bredd och djup samtidigt i vårt kunnande. Honkelas härliga och positiva personlighet genomsyrar hans syn på vetenskapen och kunnandet. Det är viktigt att vi strävar till mångfald, tolerans och förståelse och möter varandra med respekt. Digitala forskningsmetoder kan hjälpa oss i detta. Riksarkivare Jussi Nuorteva kom med många goda kommentarer. Mycket av diskussionen som inspirerades av Honkelas presentation kom att handla om vikten av att övervinna gamla strukturer, som kan hindra oss från att skapa ny relevant kunskap. I dagens läge har mångdisciplinär forskning i praktiken svårt att få finansiering, eftersom den riskerar bedömas som perifer eller irrelevant, då pengar delas ut enligt traditionella discipliner.

Jag själv talade efter den om hur historieforskningen och arkiven påverkas av samhällets digitalisering och betonade vikten av att vi faktiskt aktivt för ut våra material och vårt kunnande för att inte marginaliseras. Också jag ville betona vikten av samarbete och öppenhet, samt att det är viktigt att vi faktiskt håller oss framme då ny forskningsinfrastruktur sätts upp de närmaste åren.



Efter en liten paus gav professor Eljas Orrman en beskrivning av hur förvaltningen och arkivsystemen utvecklats i det Gamla Finland. Fascinerande att man kan brinna så för frågor om administration och arkiv. Det var imponerande. Efter Orrman presenterade Svetlana E. Krasnotsvetova "sitt" arkiv Logav (arkivets webbplats) i Viborg. Arkivet, som grundades under andra världskriget, har hopsamlats ett par gånger efter krigshändelser och ordnats och innehåller i dag en hel del material om Karelen, även om sådana områden som i dag hör till Finland.

Bland annat har man förtecknat och digitaliserat tusentals fotografier, som antagligen delvis härstammar från finska privatpersoners samlingar. Det vore mycket värdefullt att snarast få dem publicerade på webben, så att man kunde samla in information om materialet innan det är för sent. Hittills har intresset tydligen varit rätt svalt från finskt håll, men nu finns det visst hopp om en positiv utveckling, eftersom arkivverkens samarbete håller på att utvecklas till en gemensam Karelen-portal. Det skulle vara fantastiskt om man faktiskt kunde samla all information digitalt, så att man enkelt kunde söka i de material som nu mer eller mindre slumpmässigt har hamnat på olika sidor om gränsen.

Olga M. Zjarinova från Karelska republikens nationalarkiv i Petroskoj berättade om samlingarna och verksamheten där och samarbetet med de finska kollegerna som pågått länge. Sist berättade forskaren Jukka Partanen från Joensuu om sina erfarenheter sedan 1990-talet av de två arkiven. Inlägget var mycket intressant. Han berättade att man i Ryssland inte ordnar arkiven (bara?) enligt proveniens, utan också enligt ämne. Detta gör forskningsarbetet ibland mycket enklare: man hittar till exempel all information om en viss gård eller by på ett och samma ställe, och behöver inte alltid sätta sig in förvaltningshistoriska problemställningar. Å andra sidan menade han att man ibland blir osäker på om man faktiskt fått all information som finns, eftersom diarier och register inte finns. Han berättade också att han alltid blivit mycket vänligt bemött, men att språket ofta orsakat problem. I Petroskoj talar man finska, men i Viborg har man först nyligen anställt en finskkunnig person. Tillsammans med kollegan Tapio Hämynen har Partanen sammanställt kataloger över de material som berör "finska" områden i Ryssland i de två arkiven. En lovvärd insats.

Själv fick jag förstås omedelbart lust att bums åka till Viborg för att kolla vad där finns att hitta om mina släktingar. Efter dagens seminarium är jag rätt säkert på att det finns en hel del.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar