Förra veckan publicerades en rapport som gjorts av Suomen lukiolaisten liitto, dvs de finska gymnasiestuderandenas förbund. Rapporten baserar sig på en enkät som gjordes i våras. Svaren var drygt tretusen, svarsprocenten på webbenkäten under 10%, hyfsad för en enkät av denna typ. Undersökningen ger oss viktig information om vardagen i gymnasierna, som inom några år förväntas övergå till en "digitaliserad examen".
Studenterna är i regel positivt inställda till användningen av webb och datorer i undervisningen. De flesta använder dator flitigt och bedömer sin kompetens som bra.
Fyra av fem av de svarande har en laptop hemma och 85 % använder IKT då de studerar hemma, mot bara 57 % i skolan (varje vecka). De flesta använder skolans maskiner då de är i skolan. Under lektionstid är det tydligen på en del håll till och med förbjudet att använda egen dator. Att man inte under en normal språklektion skulle få slå upp ord på webben verkar till exempel konstigt i mina öron.
Över hälften av lärarna anses vara positiva till användning av moderna tekniska hjälpmedel. Mest genomslag har användningen haft i språk- och modersmålsstudier. Det är textbehandlingsprogram som är det vanligaste man använt sig av. Endast 60 % har använt kalkylprogram och 38 % presentationer i skolarbete. I matematik har 40 % använt dator, men endast 4% i gymnastiken. De studerande efterlyste också undervisning i användning av andra källor än "Wikipedia", som jag tolkade det dels som undervisning i källkritik, men också i olika typer av faktadatabaser och sökteknik. Alltså lite mer om hur man kan hitta bra information förutom genom vanligt googlande.
Gällande utrustningen var studenterna mycket kritiska till att man skaffar dyra smartboards, medan de studerande saknar ordentlig tillgång till datorer och nät i skolan. Gymnasisterna var också rätt oroade över att det är så stora skillnader mellan olika skolor, lärare och läroämnen vad gäller nivån på undervisningen med hjälp av digitala hjälpmedel. Ungdomarna använder själva datorerna mycket för underhållningsbruk och de som är de flitigaste på denna front, är också de som använder tekniken mest för studier. Men är det så här vi vill ha det?
En av de allra viktigaste poängerna som jag själv uppfattar rapporten kommer med är att studenterna själva är en underutnyttjad resurs: Endast 11 % ansåg att de kan påverka hurdana investeringar man gör i skolan IKT, samtidigt som det ofta är duktiga elever som får hjälpa ovana lärare när tekniken strular. De flesta visste inte ens om det fanns några möjligheter att påverka. På denna punkt tycker jag det är alldeles klart att studenterna har den bästa kompetensen åtminstone för närvarande. Det var helt entydigt trådlöst nät och laptops man borde satsa på. Smartbordtänket härstammar från en gammal kateder- och kontrollmentalitet, som inte platsar i de kreativa och problemorienterade metoder som behövs i dag - då när man tar till datorn, vilket man inte heller enligt ungdomarna behöver göra hela tiden. Av lärarna ansågs cirka en tredjedel använda digitalteknik integrerat och endast en fjärdedel faktiskt handleda de studerande i användningen av tekniska hjälpmedel i studierna. Förutom mera utrustning önskade man också fortbildning för lärarna. Det är endast 9 % som anser att deras lärare är riktigt kompetenta på området.
Karamellipaperit keräilykohteena
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar