Dagens föreläsningstema var skapandet av digitala resurser vid humanistiskt forskning och om att använda teknik för att samla information och samarbeta. Jag kunde inte nog understryka hur viktigt det är att man planerar och dokumenterar noggrant. En viktig fråga är förstås också hur man strukturerar och organiserar det material man arbetar med, men det kommer vi att gå närmare in på under en senare föreläsning.
Man kan använda informationsteknik på olika sätt under processen:
Man ska samla in och sammanställa material på webben, också genom samarbete och crowdsourcing. Då kan man använda till exempel olika molntjänster eller wikin.
Wikin kan också användas till att samarbeta med andra forskare. För det finns också olika andra plattformar, såsom projekthanteringverktyg och olika sociala medier för grupparbete så som Purot eller Ning. Eftersom man i praktiken ofta är tvungen att samarbeta med folk som har olika kompetenser är det väldigt bra att ha en gemensam virtuell plattform, där man också kan ha all kommunikation och alla olika versioner av dokument under arbetsprocessen sparade.
Man kan också använda tekniken för att bearbeta, organisera informationen och söka i den. Det gör man bäst i databaser, som vi kommer att tala om nästa vecka. Med hjälp av tekniken kan man också analysera informationen. Här kommer också det verkligt svåra käll- och metodkritiska frågorna in. Det är viktigt att allt man gjort finns öppet dokumenterat. Som exempel tittade vi lite på Farida Vis intressanta forskning. Jag påminde särskilt om vikten att komma ihåg skillnaden mellan korrelation och kausalitet då man arbetar med statistiska metoder.
Jag talade om distant reading, där man betraktar språket som vilken data som helst. Det har sina problem, som jag hoppas mina studenter kan lista ut i sin hemuppgift: att kommentera användningen av NGram i "historisk" forskning,
Vidare berörde vi visualisering och infografik. Visualisering är väldigt trendigt just nu och kan användas till nyttiga saker, men det kräver en hel del eftertanke. Genom visualisering kan man jämföra olika siffror exempelvis över tid. Då man gör grafik är det viktigt att faktiskt fundera över vad det är man vill visa och se till att det också går enkelt att utläsa ur grafiken. Cirkeldiagram är till exempel inte särskilt bra för detta syfte, egentligen. Man kan också beskriva relationer eller händelseförlopp med hjälp av visualiseringar. Rätt enkelt går det att göra på tidslinjer eller kartor.
Sist talade jag om de fem utmaningarna humanister möter då de jobbar med digitala verktyg. Mycket viktiga saker att ständigt beakta. I synnerhet vid visualiseringar av data måste man både själv tänka rätt och se till att de som tittar på grafiken kan förstå den rätt. Visualiseringar är otroligt starka och tenderar så lätt att förväxlas med fakta, samtidigt som den värld vi humanister sysslar med sällan är entydig och klar. Då vi ständigt kämpar med flera steg av tolkningar under processen finns också stora risker för tolkningsfel eller logiska felslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar