Ordning på saker och ting

Förr, när information faktiskt måste organiseras mer lineärt än nu, i listor, kataloger, kartotek och klasser hände det att man också använde sig av siffror. Då det normala var att trycka information på papper var olika typer av register och listor legio. Det betyder att man måste bestämma vad som ska komma först, och vad som kommer sist. Ibland ter sig alfabetisk ordning som neutral och framför allt enkel att använda för både producent och nyttjare. Men alltid är det inte ett alternativ. Ibland behöver man andra typer av ordningar, systematiska och kanske hierarkiskt strukturerade register.

Också i övrigt är klassifikationssystem under olika tider och i olika sammanhang oerhört intressanta speglingar av sin tid och sina upphovsmän. Själv satt jag nyligen och jobbade med klasser som härstammar ur den officiella finländska tesaurusen Allärs. Idén med en tesaurus är att människor som förtecknar och katalogiserar material på olika håll och förser det med ämnesord ska välja samma ord och samma form, så att man får ett enhetligt och normaliserat söksystem. Till exempel används i bibliotekskataloger ämnesordet "läroböcker" konsekvent, inte "skolböcker". Så det räcker att söka med det ena ordet (bara man vet vilket det är) för att få fram alla.

Jag försökte snabbt spåra Allärs historia. Den finländska tesaurusen har i tryckt form utkommit först på 1990-talet, vilket var en överraskning. Det har alltså skett ett tag efter att man övergått till biblioteksdatabaser.  Jag har ändå för mig att den tidigare funnits som någonsorts stencil eller kopierade papper åtminstone på större bibliotek.

I alla fall skvallrar klasserna om intressanta saker åtminstone i den version som implementerats på Brages Pressarkiv. Exempelvis är länder och världsdelar ordnade i följande ordning: Norden, Baltikum, Ryssland, Europa, Afrika, Asien, Australien, Syd- och Centralamerika, Nordamerika. Eller vad sägs om de politiska kategorierna i ordning: Politiska partier, Presidenten, Regeringen och Riksdagen.

Numera går man sakta, äntligen, över i mer komplexa modeller över världen och sakernas förhållanden i och med ontologierna. Databaserna ger ju oss möjligheten till mycket effektivare och mer mångdimensionella sätt att strukturera information. För övrigt har biblioteken haft lite svårt att släppa det mer endimensionella och kategoriska sättet att beskriva världen. Inte minst för att man i slutändan ändå varit tvungen att ställa varje bok i en viss, bestämd och specifik hylla. Det problemet kan vi trolla bort med e-böckerna.

Utbildning eller militära frågor ....?