Riksdagens hus

En liten notis i tidningen som utkom för 100 år sedan, berättar om en litet steg i en berättelse som löper genom många viktiga decennier av Finlands historia och som också satt sina spår i Helsingfors stadsbild. Tyvärr har nog också viktiga delar av den historien förstörts, något som det kanske är värt att betänka nu, då en ny rivnings- och tillbyggnadsvåg sköljer över vår lilla huvudstad. De monumentala och historiskt intressanta byggnaderna är inte för många.

01.06.1924 Hufvudstadsbladet no 150 s. 8.
Nationalbiblioteket.

År 1863 samlades Finlands ständer till lantdag på Georg Theodor Chiewitz (1815-1862) Riddarhus som lämpligen blivit klart året innan.  På 1880-talet började det ändå uppfattas som alltför trångt och 1891 kunde de ofrälse stånden samlas i det nya Ständerhuset, ritat av Carl Gustaf Nyström (1856-1917). Skulpturerna på gaveln tillkom först i början av 1900-talet då man fick behov att framställa relationen till Kejsaren.

Ständerhuset. K.E.Ståhlberg.
Museiverket.

Byggnaden fungerade förstås inte då enkammarlantdagen inledde sin verksamhet 1907. Då hittades en lämplig sal i Brandkårshuset. Huset var också ritat av en populär och uppskattad arkiktekt och Chiewitz elev, Theodor Höijer (1843-1910), och hade stått klart sedan 1889. Huset stod på tomten bakom Ateneum vid nuvarande Centralgatan. Höijer hade ritat både Ateneum, som byggdes ungefär vid samma tid, och Skohahuset, där Korvhuset nu står. Brandkårshuset revs 1967. Lantdagen samlades där ännu 1910.

Brandkårshuset, Signe Brander.
Museiverket.

Brandkårshuset, Daniel Nyblin.
Museiverket.

Brandkårshuset.
Stadsmuseet.

Man ville förstås ändå ha ett lämpligt riksdagshus och Eliel Saarinen ritade upp en plan för ett på Observatoriebacken i en tävling 1907. Också andra idéer diskuterades.

Bilden är Arkitekturmuseets, lånad från Yles sidor.

Men som annonsen överst antyder, kom krig och kriser emellan och man tog en nystart på 1920-talet då självständigheten var ett faktum och gjort frågan om riksdagens status än mer aktuell. Vid denna tid samlades riksdagen i Heimola vid nuvarande Universitetsgatan, där också besluten om Finlands självständighet fattades. Bilden nedan är tagen från Glogatan. 

Heimola var planerat av Onni Tarjanne (f.d. Törnqvist, 1864-1946) och uppfört 1911. Riksdagen samlades där från det att huset uppfördes tills det nya blev klart 1931. Huset revs 1969. Det tragikomiska är att Historiska institutionen verkade i det nya Heimolahuset när jag började mina studier. Åtminstone vi höll namnet Heimola vid liv ännu då.

Heimola. Stadsmuseet.

Heimola. Lahtis stadsmuseum.

Heimola. Museiverket.

Tävlingen som ordnades 1924 handlade ännu om var den nya byggnaden ens skulle stå, och beslutet kom att bli Arkadiabacken. Efter det återstod ännu ritningarna för själva byggnaden som valdes i en annan tävling. Inför fyllda tio år av självständighet murades äntligen grundstenen till det nya riksdagshuset i Tölö. Det var ritat av Johan Sigfrid Sirén (1889-1961) och blev klart 1931. En trevlig liten film om byggnadsarbetet kan ses på Yles sidor.

J.S. Sirén och Riksdagshuset.
Museiverket.