Seminarievecka

Den gångna veckan hade verkligen samlat på sig seminarier av olika slag. Jag hann knappt med något rutin- eller utvecklingsarbete, men hade desto mer givande diskussioner på olika håll.

Unifi

På måndagen ägde ett för den finska forskningssektorn viktigt seminarium rum, då universitetsrektorerna och UNIFI publicerade sitt handlingsprogram för öppen forskning. Tyvärr hann jag inte närvara, men gläder mig åt den viktiga roll som tilldelas CSC och också att den syn på forskningsdatahantering vi presenterat kan återfinnas i programmet. På sätt och vis är det en ny domän som växer fram här och det är fint både att CSC axlar ett nationellt ansvar och att det förväntas av oss. Jag uppfattar att vi har mycket kunnande och internationella kontakter att bidra med.

ORCID i Finland

På tisdagen var det dags för ORCID Nordics 2018. Bara namnet på seminariet var så bra att det borde få  pris. Där hade jag nöjet att kommentera keynoten om Freya, ett mycket intressant och viktigt projekt kring att länka data om forskning (forskare, dataset, forskningsprojekt, publikationer, finansieringinformation osv.). Jag kunde ju förstås inte hålla mig från att läsa lite ur Eddan för publiken.

På onsdagen hade vi nöjet att hålla det första större infotillfället om de förnyade tjänsterna som Undervisnings- och kulturministeriet har beställt för forskningsdatahantering. Själv är jag ju ansvarig för forskningsdatakatalogen och dess sökgränssnitt (en mycket opålitlig testversion finns redan). Jag är själv mycket ivrig på att få gå i produktion, trots att vi nog ännu har en del utmaningar på grund av att det vi gör är en helt ny och mycket komplex helhet. Men vi är på mycket god väg och det kommer att bli väldigt bra, tror jag.

YTI-projektet

På torsdagen var det äntligen dags för att fundera på hur man borde gå vidare gällande beständiga identifierare på nationell nivå. Vi gjorde ju i höstas en utredning om saken och nu satte vi oss ner på finansministeriet och diskuterade saken. Dels handlar det om att åstadkomma en integrering av identifierarna och policy kring dem som en del av den allmänna offentliga informationsförvaltningen, dels om att positionera sig i förhållande till internationella aktörer och organ. Diskussionen var mycket bra. Detta är ju en helt essentiell del av hela förvaltningens digitalisering. Både effektivitet och medborgarnas rättssäkerhet kräver att vi har ordning, att all information kan identifieras och spåras entydigt.

DHH18

På fredagen fick vi ta del av årets digihum-höjdpunkt Digital Humanities Hackathon (ja, även om konferenser etc är fina och intressanta går nog inget upp mot detta otroligt spännande koncept där ny kunskap och insikter föds så det bara gnistrar om det både på individuell och vetenskaplig nivå). Samtliga arbeten var intressanta och innebar alldeles riktiga resultat inom både teknologi och, vad som är viktigt, också inom själva forskningsdomänerna. Kanske allra roligast att se var Tuomas Heikkiläs entusiasm över de omvälvande resultaten i arbetet med legenden om mordet på biskop Henrik (bara projektets tweets var ju fina, men bloggar och artiklar är på kommande). Helt otroligt var också arbetet med förläggarna i London. Man hade ju banne mig gjort både extensiv forskning och direkt prisvärd visualisering på de åtta dagarna hacket varade.  Jag hoppas verkligen teamet lägger ut sina resultat på webben! Alla grupper hade gjort ett bra arbete. Många allmänt intressanta frågor lyftes fram under slutdiskussionerna. Jag hade också många bra meningsutbyten med forskarna kring forskningsdata och infrastrukturer. Full av idéer och samtidigt uppmuntrad om att vi varit på rätt väg inom CSC kan jag nu fortsätta att försöka bena ut dessa frågor under sommaren.