Under ett antal år skrev jag för eget bruk och en del nära kolleger allmänna omvärldsanalyser ett par gånger i året. Under senare år har jag ägnat mig åt att skriva mindre utredningar om olika aktuella teman för internt bruk om mer specifika ämnen. Det känns viktigt för mig att summera lite större utvecklingslinjer nu och då. Ekorrhjulsgaloppen skymmer lätt sikten och försvårar prioritering i små och stora frågor. Vanligen har jag läst in mig och gjort rätt extensiva kartläggningar, men nu tänkte jag göra en fattigmansversion på ren mutu.
På väg ner:
1. Sociala medier och appar. Den responsiva teknologin är så pass bra att jag hör till dem som inte bara önskar, utan tror på att appar är på väg bort i många sammanhang. Inte minst för att många appar är så usla. T ex iPhones podapp är ju så man kan gråta och också andra gör fullständigt underliga uppdateringar som försämrar tjänster och användbarhet. Svårare blir det däremot att bli av med alla eländes chat- och messangerappar. Dom har dessutom en viktig funktion, inte minst för de yngre, som inte jaksaa med stenålders grejer som facebook och e-post. Jag tror på utförsbacke för de stora sociala medierna, men fortsatt framgång för youtube och andra videotjänster samt för olika diskussions- och rekommendationsplattformar. Bloggar. Njah. Instagram tror jag folk orkar hålla på med lite till.
2. Bollockschain och o-luomuäly. Det föregående glåpet lanserades av den erfarne Martin Fenner på en konferens i vintras. Han arbetar för på riktigt hållbara lösningar inom webb och hör till oss som är lite kritiska till hypen kring blockkedjeteknologin. Det är lite samma där som i diskussionerna kring artificiell intelligens. Utom då förstås att det senare på riktigt kommer att effektivera datorer mycket på många områden. Men ingendera teknologin är allena saliggörande. Blockchain är dyrt och kanske vettigt inom vissa väldigt specifika användningsområden. Men artificiell intelligens måste alltid kombineras med mycket mera äkta intelligens för att det ska leda någon vart vettigt. Våra utgångsdata är så mycket mer erbarmliga än vad man kunde tro. Hypen börjar vara över för dessa två termer, då människor får en klarare bild av vad de verkligen duger till. Och vad de inte duger till (väldigt mycket).
3. Startups. Verkligheten börjar tyvärr hinna ikapp här. Det flesta går det illa för. De få det går bra för blir uppköpta. Nån kanske gör om, men inte alla. Förhoppningsvis leder detta ändå till att man i Finland skulle korrigera företagens R&D som redan en tid varit rent katastrofalt dåligt finansierade, vilket blivit ännu värre av nedskärningarna i den offentliga grundforskningen. Vi har inte råd att hålla på så här. Vår forskning riskerar bli alldeles för smal (=sårbar). Innovationer måste komma också från de större företagen, där man måste låta folk forska fritt med tillräckliga resurser. Vi måste utveckla existerande strukturer mer än omorganisera eller börja om och om och om.
På väg upp:
4. MyData och GDPR. Den nya dataskyddslagstiftningen kommer att ha stor inverkan på hur användarvillkor ser ut och hur man kan hantera sin information och sina rättigheter. Utvecklingen under den sista tiden har inneburit att det finns en växande efterfrågan på hyggliga tjänster som är klara och tydliga med sina budskap (bara vi blir av med det olidliga, onödiga kexklickandet!). Att nån använder cookies är inte alls lika intressant eller relevant som det hur de används. Allmänhetens uppvaknande leder troligen till bättre regler och system. Vi behöver CreativeCommons-enkla metoder och de är på kommande. Håll ögonen på MyData.
5. Open access och öppen forskning. Vi är nu inte så långt ifrån att öppenhet blir norm då persondata tillåter. Allt annat börjar låta allt mera stenålders och konstigt. Forskning baserad på data börjar vara av den kalibern att den inte går att förbise. Tidskrifter och granskare lär sig fråga efter data inom allt flera områden. Också länkad data och semantisk interoperabilitet börjar i och med detta blir riktigt relevanta. Det som nu gäller är att vara på sin vakt: vad gör Microsoft (köper Github), vad gör Elsevier (försöker lirka in sig och få monopol också på forskningsinformationen) ... ? Det gäller att följa med och inte vara blåögd. Själv är jag ändå ganska optimistisk. Trycket på att bete sig för att klara konkurrensen är stort. Är man inte hygglig, får man sota för det. Fråga EA. Så ser framtidens marknader ut ... Konsumenternas hämnd kan vara gruvlig. Risken finns att Elsevier inte fattar, men då flyger de ut. De har dessutom satsat för mycket på att metriken är framtiden, misstänker jag. Min aning är att mätningsivern är övergående. Forskarna däremot har ett starkt behov att legitimera sig i takt med att förtroendet för dem minskar. Transparensen blir allt viktigare på många sätt. Om det sedan hjälper situationen är en annan sak.
Karamellipaperit pelivälineenä
7 timmar sedan
Intressant analys! Och alltid lika roligt och underhållande att läsa då någon (med motiveringar) ger tummen ner för sådant som många andra okritiskt sväljer och eventuellt också konsumerar.
SvaraRaderaFörresten, det där med det "onödiga kexklickandet" tror jag att snart kommer att visa sin RIKTIGT dåliga sida, nämligen då virusmakare börjar utnyttja folks rent intuitiva och automatiska OK-klickanden. Kanske det redan har hänt?! Jag har hittills inte läst de där kextexterna så noggrant. :)
Tack ... Det var en helt hämningslös drapa :D Det ser ut som att den allmänna opinionen väldigt ofta missar både de egentliga riskerna och möjligheterna med många teknologier.
SvaraRaderaSpännande, håller med om det mesta i hur du tänker men inte alla slutsatser.
SvaraRaderaSome kommer att leva vidare men som du säger allt mer diversifierat och mer messenger-aktigt. Facebooks död har jag förutspått så länge att jag inte längre tror mig själv. Men de är nog i gungning nu som aldrig förr.
Blockchain håller jag med om. Nyttig teknologi, men relativt marginell. Men, nåt kommer att behövas för att göra digitala underteckningar som är pålitliga. Kanske blir det blockchainbaserat?
Mydata och en explosion av fake content kommer att kräva att man med 100% säkerhet bör kunna identifiera avsändaren /utgivaren till allt digitalt innehåll.
Och AI är ju enbart simulerad intelligens. Men det revolutionerar en massa branscher i en allt snabbare takt. Jag tror faktiskt att det är en riktig game changer som genom automation kommer att ha lika stor inverkan på samhället som digitaliseringen.
En annan stor bubblare är no-UI, i första hand röststyrning. Vi blir sakta men säkert befriade från skärmarna och kan börja återgå att titta, prata och gestikulera. Kanske snart bara tänka det vi vill.
Hur som helst tror jag på. Det som Risto Siilasmaa (tror jag det var) sade: Det ända säkra är att inom överskådlig framtid kommer inte saker att förändras så sakta som nu.
Ska bli spännande.
Tack, Micke. Bra pointer!
SvaraRadera