Hur man skapar en community

Dagens program var arrangerat av Open Source Archive-projektet och ägde rum i S:t Michel på Mikkelin Ammattikorkeakoulu där projektet är baserat. Brages Pressarkiv är med och kommer att vara en av organisationerna som deltar i piloten i höst. Det var ett endagsseminarium som handlade om öppen källkod och arkiv. Dagens keynote gavs av Monty Widenius och var verkligen högintressant och åtminstone för mig personligen mycket givande. Efter att ha läst otaliga försök till analyser om varför open source fungerar, var det mycket belysande att höra en autentisk analys från en av dem som verkligen lyckats. Inte minst eftersom det under de senaste månaderna pågått en rätt intensiv debatt utgående från en intervju med Widenius, som han i dag menade misstolkats av en del människor.

Widenius talade om affärsmodeller och om varför öppen källkod är så överlägsen, och han gjorde det med en alldeles annan pondus och klarsyn än t ex Chris Anderson eller Charles Leadbeater. Av egen erfarenhet med MySQL (som han övergav efter att det köpts upp och gjorts om till ett open core-projekt) och nu med MariaDB, där han målmedvetet byggt upp ett koncept under flera år, kunde han tydligt förklara hur det fungerar med delaktighet och öppenhet. För det tar flera år att bygga upp en community som behövs för att hålla ett dylikt projekt flytande. Det handlar om att skapa klara spelregler (t ex licenser), att ha fungerade och effektiva processer på plats, att vara snabb, att kommunicera, att respektera och att lyssna på både kodare och andra användare. År ut och år in. Det handlar om att skapa delaktighet och det handlar om rättvisa och att inte blockera utveckling, vilket han menar att exempelvis open core (där endast en del av koden är öppen) gör på ett sätt som gör att det aldrig kommer att kunna fungera lika väl som projekt som använder olika licenser för olika typer av användare eller Widenius nya koncept business source, där man använder en tidsbunden licens.

Efter dagens diskussioner och att ha lyssnat till flera olika personers och organisationers erfarenheter av arbete med öppen källkod inser jag vilken typ av insatser det kräver både vad gäller utveckling och riskhantering, men också anser jag det fullständigt klart att öppenheten är en alldeles överlägsen väg att gå. Helt självklar, inte minst för varenda ett nytt system som skaffas till offentliga sektorn. Men det kräver ett nytt tänk på en del håll eftersom de insatser som behövs är annorlunda än man varit van vid på många håll. Vi måste sluta automatiskt stöda de stora bolagen med skattepengar i hopp om att få "effektiva helhetslösningar", och i stället satsa på att hantera och förvalta utvecklingsprojekt.

Öppen kod är bättre eftersom den är granskad av många. Det både höjer ambitionen och kvaliteten på arbetet. Därför är den billigare. I Finland har vi ett lysande exempel i projektet kring det nationella digitala biblioteket. Men det är ändå orättvist att jämföra t ex det estniska hälsovårdsystemet med soppan kring Apotti. Det är en stor skillnad på att starta från rent eller nästan rent bord, jämfört med den djungel av existerande system som i dag finns på många håll i Finland. Som Mikael Vakkari från statens ikt-koordination påpekade: det allra viktigaste inom den offentliga förvaltningen vore fungerande öppna gränssnitt. Öppen källkod har förresten rekommenderats av staten redan i över fyra år. Synd att beslutsfattarna inte läst direktiven bättre. Och Nokias ägare kunde ha gjort det samma.

Själv höll jag en presentation om varför arkiv borde vara intresserade av öppen källkod. Förutom då de självklara tekniska, ekonomiska och juridiska fördelarna. Den orsaken är förtroendet som behövs  i den digitala världen och som kräver noggrann dokumentation och transparens av alla system och processer.