Nu är öppenhet EU-lag - också för arkiv, museer och bibliotek

Redan år 2003 antogs inom EU ett direktiv för att myndigheters data i mån av möjlighet ska göras till öppna data. De senaste åren har man arbetat med en uppdatering för att explicit inkludera kulturarvssektorn. I det nya nu godkända direktivet stipuleras att också återanvändning är tillåtet, myndigheter har alltså ingen upphovsrätt på sina material. Om priser uppbärs får de vara högst "marginella". Och det enligt mig personligen minst lika viktiga: data ska erbjudas i maskinläsbar form. Detta kommer att gälla senast 2015.

Eftersom det tekniskt är en simpel sak att erbjuda data öppet också i maskinläsbar form kan man hoppas att ABM-sektorn inte väntar till 2015. Dessutom, vad gäller Finland, kommer det i de flesta fall enligt min tolkning inte att kvalificera att erbjuda data via Finna eller Europeana. Detta beror på att för mycket information blir utanför. Det gäller för åtminstone de större institutionerna att erbjuda egna öppna gränssnitt. Centralindexen kräver nämligen konvertering från ett metadataschema till ett annat, varvid informationsförlust är oundviklig.

Största delen av kulturarvssektorn har nog orsak att skämmas för att de inte öppnat mer data redan. Även om man inte kan öppna allt, har alla något de kunde ha släppt för länge sedan. Det är varken dyrt eller svårt. Genom att inte bygga öppna gränssnitt har de förhindrat användningen av material som är viktiga för kulturliv, bildning och turism- och andra näringar under flera år redan. Svepskälen är oändliga. Nu har vi i alla fall EU explicit på öppenhetens sida. För arkiv, museer och bibliotek gäller ändå samma sak som tidigare: att välja mellan synlighet och relevans på den nya offenlighetens villkor, eller att marginalisera sig. Går man där ribban är lägst hamnar man sannolikt i det senare även om man följer det nya direktivet.