Jag satt nyss och jobbade med min text för Historia i en digital värld och kom igen att fundera på förläggandets väsen. Jag ser det som rätt givet att bokförläggandet i sinom tid kommer att utsättas för samma typ av omstrukturering som tidningsförläggandet. Förläggandets ursprungliga funktion som ekonomisk investerare gjorde att man erbjöd författarna tjänster som minimerade förlagets egna risker: redaktionellt stöd för att säkra textens kvalitet och marknadsföringstjänster.
I dag tror jag den största enskilda risken vid utgivning börjar vara författarens egen arbetsinsats, en risk som till stor del faller på författaren. Här finns en stor skillnad till journalistiken, där de som producerar materialet ofta får en fast lön (tillsvidare). Vad är det i dag alltså ett bokförlag har att erbjuda en författare? Trots att risktagningen ser annorlunda ut är svaret fortfarande det samma: stöd i kvalitetsarbete och marknadsföring.
Marknadsföring i dag kräver enligt min gissning rätt stora resurser för att ge resultat. Det är utmanande att få synlighet, mycket svårt också för förlagen att kämpa om utrymme på webben och i de allt snävare och mer förlagskontrollerade bokhandlarnas hyllor. I dag säljer ett gott innehåll sig själv allt enklare på webben. Recensioner, sociala medier och bloggar är sannolikt viktigare är annonser. Dessa kräver mycket arbete om de ska maskineras. Man undrar dessutom om effekten till och med bli negativ om detta görs för aggressivt av förlaget? I dag är det också därför i slutändan ofta författaren som ska sälja sin bok.
Tryckning, distribution och lager är förhållandevis enkla och förmånliga saker i dag. Återstår kvalitetsarbetet: arbetet med texten, illustration, grafik och upphandling av eventuellt tryckarbete. Det är också här man ser skillnaderna till många böcker som utgivits av småförlag eller på eget förlag. Men jag ser också att vi i framtiden kan ha en växande marknad för frilansande litterära redaktörer som hjälper författare med dessa saker på projektbasis. Det behövs nödvändigtvis inte mer så stora muskler för att få ut en bok. Olika typer av tjänster uppstår hela tiden, där författare kan köpa de delar de vill ha av traditionella förlagstjänster. Här kunde kanske finnas en nisch för existerande förlag?
Är det i dag i själva verket så att förlagen behöver författarna mer än tvärtom? Inom forskningen har förläggarna redan blivit ifrågasatta som kvalitetsgaranter. Den kritiska frågan är vad författarna har för nytta av förlagen som institutioner. Hur mycket väger förlagets brand som kvalitetsgarant i konkurrensen? Hur ser de ekonomiska realiteterna ut från författarens perspektiv?
Om man är intresserad av ämnet, men även annars, kan det vara av intresse att läsa Porter Anderssons text om ämnet. Den är värd att kolla in bara för greppet, ett utmärkt exempel på de nya mediernas flexibla format.
Jouluaatto Kulamaan Helkkilässä 1850
20 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar