Engelskan har allt starkare befäst sina ställningar som modernt lingua franca. I synnerhet inom media, handel och naturvetenskap är det ett språk som branschfolk förväntas kunna i stora delar av världen. Att man upplever att man får tillräckligt information om sakernas rätta förhållande på engelska är en allt vanligare uppfattning. Snabbt kan man börja tycka att det räcker med engelska utöver det egna modersmålet, och vips öppnas alla dörrar och man kan ta del av allt. Så är det ju inte.
Jag tror inte att Pisa-undersökningarna mäter kunskaper i främmande språk, vilket avspeglar den snäva och utarmade bild av bildning, kunskaper och kompetens som i dag sprider sig i världen. Det beror nödvändigtvis inte på att man inte skulle vara medveten om hur viktiga språkkunskaper är, utan på att det är saker som är svåra och delvis helt omöjliga att mäta. Det som saknas ur mätningarna är egentligen humaniora och kulturell kompetens. Alltså huvuddelen av det man kunde kalla bildning.
Det är skrämmande att se hur intresset för språkstudier minskar. Om man aldrig tar i en franskspråkig tidning eller lyssnar på tysk radio får man en mycket förenklad och snedvriden bild av vad som pågår i vår stora och mångfasetterade värld. Det är också arrogant, tycker jag, att anse och förvänta sig att allt ska gå på engelska. Man kan visserligen inte följa med alla medier och kulturer - t ex är ryska och kinesiska för mig stora språk jag inte egentligen kan ta till mig alls. Men eftersom jag ser hur annorlunda redan fransmännen ser på världen, inser jag att det finns många olika tolkningar och perspektiv på världen. Och att det faktiskt är stor skillnad.
En annan oroande tendens är att bildningskravet sjunkit också inom universitetsvärlden. Det har gjort att den engelskspråkiga forskningen och litteraturen har fått fullständigt oproportinerligt stort utrymme. Enligt min uppfattning läser till exempel allt fler forskare viktiga grundverk som de av Habermas och Bourdieu i engelsk översättning. Vilket är rätt absurt. Eller Kant, eller andra stora filosofer, vars verk eller åtminstone begreppsapparat man utan vidare borde närma sig med de tyska språket i åtanke.
Riktigt tokigt blir det när forskare som sysslar med Sverige före 1900-talet börjar hänvisa till engelsk och amerikansk forskning i första hand. Och bommar tysk forskning, som är mycket relevant. Man kan göra mycket grova fel, eftersom det svenska samhället i mycket ringa grad liknade det engelska. Medan den tyska och baltiska kulturen vid denna tid hade mycket stort inflytande på livet i Sverige.
Men om alla, också de tyska forskarna, skrev på engelska - då vore ju problemet löst? Nej, så är det inte. Man måste kunna skriva på sitt eget språk, man måste forska i Strindberg på svenska och Kant på tyska och italiensk historia på italienska och latin. Att översätta och ta in andra språk som jämförelse ger just precis den rikedom som vi helt blir utan om allt går på engelska. Vi behöver psykologer och språkforskare, vi behöver kulturell mångfald och medvetenhet om den. Vi behöver mer aktiv och passiv språkkunskap, mer förståelse mellan folk och individer. Mångfald ger kreativitet, enspråkighet enfald.
Velkavankeuden loppu
17 timmar sedan
Varför alla bör tala engelska
SvaraRaderaVi lever i en värld som bara blir globalare och globalare. Och tyska och franska är inte längre språk 2 respektive 3. Kinesiska, spanska och arabiska är idag betydligt viktigare. Det kanske du ser på Twitter? Alla dörrar öppnas visst, ifall alla skulle kommunicera på engelska. Jag vet att fransmän, kineser och ryssar ser på världen ur sitt perspektiv, men de skulle kunna uttrycka sin synvinkel på engelska, som är ett tillräckligt rikt språk. Man måste inte referera till engelsk och amerikansk forskning, bara för att man uttrycker sig på engelska. Maximal kulturell mångfald får vi om alla kan dela med sig av sin kultur till resten av världen. Då finns två sätt. Antingen måste alla lära sig alla språk (det finns ungefär 5000 stycken), eller så lär sig alla engelska. Mångspråkighet är enfaldigt, enspråkighet ger mångfald.
Tack :) Du har helt rätt en poäng i att det är bra med ett lingua franca. Men jag tycker att det finns en tydlig trendens (underbart ord bongat i senaste GV) som visar att folk faktisk slappar till sig. Att man i till svenska översatta böcker stöter på att kända tyska boktitlar t ex anges på engelska istället för på svenska eller tyska är nog enligt mig oförlåtligt.
SvaraRaderaAlla behöver förstås inte lära sig alla språk, men alla kan lära sig tala tre eller fyra och läsa 10. Det handlar om vad man prioriterar i skolan och samhället.
Det är inte så att människans hjärnkapacitet räcker för exakt två språk. Språk och tanke hänger dessutom så organiskt ihop, att ju fler språk man kan hantera, desto bättre kan man tänka. Ju mer den språkliga mångfalden osynliggörs, desto mer utarmas kulturen, våra valmöjligheter att uttrycka oss och kommunicera blir färre. Vi tappar möjligheter att läsa litteratur och historia på originalspråk för varje språk vi låter bli oss att lära oss. (Jag vidhåller att översättningar föråldras oändligt mycket snabbare än originaltext, t ex).
Mångspråkighet är *aldrig* enfald, det innebär kulturell mångfald = rikedom.
OK, jag håller med om att det kan vara bra att folk lär sig språk eftersom det utvecklar tänkandet, och man blir ju inte sämre på engelska av att lära sig franska. Men jag anser att det är engelska och inget annat språk, som alltid ska ha högsta prioritet i skolan och i samhället. Man ska också komma ihåg att kultur är en sak som enar folk, och i fall världens kultur var en aning mer likriktad, skulle vi kanske ha lättare att komma överens i världen tänker jag. Fördelen med lite färre krig kanske kan väga upp nackdelen med en aning fattigare kultur. Eller?
SvaraRaderaDu har nog helt rätt (nästan). Orsaken till min reservation är bara den att det finns ganska många länder där man försöker hålla ihop ett samhälle som i sig är mångspråkigt - utan att något av dessa språk nödvändigtvis naturligt är engelska. Som till exempel Finland. Då blir inställningen att engelskan är det viktigaste andraspråket besvärlig - inte minst för språkliga minoriteter. Det skulle vara bra, tycker jag, om säg i Estland både rysk- och estniskspråkiga ester lärde sig åtminstone att förstå varandras språk (inte nödvändigtvis tala och skriva felfritt ...). För allas gemensamma bästa, för att samhället och kulturen skulle fungera smidigt och ha gemensamma domäner. I Finland finns områden där folk talar sitt eget modersmål till varandra på det mest naturliga sätt och det funkar bra, vad jag har förstått.
SvaraRaderaSjälv blir jag lite ledsen när nordbor t ex talar engelska sinsemellan. Det skulle kräva en så liten ansträngning att kommunicera på ett gemensamt språk, som innehåller en hel del t ex politiska termer som är specifikt nordiska.
Men som sagt, det är jättebra att det finns ett flexibelt och tåligt språk som engelska och det vore bra om alla lärde sig det också. Via webben kan man då också, just som du säger, skapa världsomfattande nätverk av "vanliga människor" och experter av alla de slag. Det gör säkert världen till en bättre plats.
Jag håller med om att det kan kännas lite som ett nederlag när man tvingas prata engelska med nordbor. Jag som jobbar på Nordea pratar dagligen med finländare, danskar och norrmän. Men rent matematiskt blir det ju (precis som i världen), även i norden, effektivare att alla lär sig engelska än att alla lär sig alla språk. Vad kul att du nästan håller med mig nu! Nu är det bara det sista steget kvar för dig till min fanatism, där vi tycker att även finnar och finlandssvenskar respektive ester och ryssar i Estland borde prata engelska med varandra. Men du behöver inte sträcka dig så långt. Att vi är nästan överens nu är fullt tillräckligt tycker jag. :-)
SvaraRaderaJa, det är en trevlig och fruktbar diskussion. Jag håller *absolut inte* med dig om att man i utgångsläget borde tala engelska med varandra i länder som inte har någon som helst kulturell eller historisk orsak. Indien är väl ett rätt intressant exempel, som jag tyvärr inte känner så bra. Men jag kan tänka mig att man i dag har en administrativ tradition som gör att det kan vara befogat. Och väldigt många som talar engelska som hem- och skolspråk nu.
SvaraRaderaMen tanken att jag skulle kommunicera på engelska när jag sköter mina ärenden med myndigheter, kompisar och grannar här i Finland är helt absurd. Bra mycket enklare med att kunna finska. Borde vi då skriva alla lagar och all information från myndigheter och företag till folk på engelska? Eller hålla igång rumban på tre språk parallellt? Med skolor, läkare och domstolar? Och ingen skulle få tala sina hemspråk?
Jag tänker att tanken kanske går så, att man helt borde övergå till engelska så småningom ... och då är vi nog faktiskt inte i en "lite utarmning" av kulturen, utan en katastrofal förlust av kulturarv och historia. Det är inte oerhört i historien förstås, att folk byter språk. Men, liksom med styrkan i biodiversitet, tror jag på strykan i kulturell diversitet.
Jag kommenterar här mestadels vetenskapliga språkval. Nu är engelska ett viktigt språk, 100 år sedan var tyska ett av de viktiga språk för vetenskaplig diskussion, 300 år sedan var det latin. Kanhända engelskan får alla tiders monopol över all kommunikation men jag skulle inte lägga alla ägg i samma korg utan se till att olika språkkunskaper odlas.
SvaraRaderaEn äldre tiders historiker kan inte undvika andra språk. Man kan inte studera Finlands historia under 1500-talet om man endast kan engelska. Man ska kunna läsa åtminstone svenska och lite gran latin, tyska eller lågtyska...
Enligt min mening är det också trist att ha bara ett språk. Jag har deltagit i trevliga konferenser där olika kreativa språkval har gjorts - en del av presentationer på tyska, med engelska abstrakt, eller tvärtom, en presentation på slovakiska språket (?) med en tolkning av en tyskspråkig kollega, följd av en mångspråkig diskussion.
Tack, Anu. Vad gäller dagens Norden tycker jag att det inte krävs hemskt mycket träning för att förstå skandinaviska. Det är nog en frågan om vilja. Vad gäller stora bolag finns det säkert ideologiska grunder för att välja ett nationellt "världserövrarspråk" till "neutralt" gemensamt språk. Simpel taktik vid fusioner. Man signalerar också värderingar och "business kompetens". Mycket av begreppsapparaten är förstås på engelska när det gäller dagens business.
SvaraRaderaÅ andra sidan måsta man ju också operera med t ex juridiska termer som är specifikt nordiska, skulle jag tro?
Och som Anu säger, i dag kanske engelskan är det stora trendspråket. Det är inte helt osannolikt att det är mandarin om några decennier, om USA klåpar bort sin ekonomi slutligt. Då kanske engelska blir gammaldags ... Vid varje språkbyte tappar man traditioner, samtidigt som man öppnar för nytt ...
Bara engelska? Alla på halvdålig engelska? Språk är ju det underbaraste och viktigaste som finns: tänkandets alla nyanser. Klart man behöver språklig mångfald. Hur amerikaniserade vill vi bli egentligen? Det är ju härligt att lära sig språk och läsa på olika språk. Som inte engelskan redan tagit över tillräckligt!
SvaraRadera@Jessica: Du säger det nästan själv. När engelsmännen kom till Indien och prackade på dem engelskan, kändes det givetvis minst lika absurt i början för dem att använda engelska, som det skulle göra för dig nu. Och jag skulle själv kunna ha skrivit detta på engelska, men det skulle ha känts lite absurt. Men att det känns absurt betyder inte att det nödvändigtvis måste vara dåligt i det långa loppet. Idag är jag exempelvis övertygad om att Indien är överlyckligt för sin engelska. Hur stort skulle exempelvis programmering vara i Indien om de endast talade Hindi?
SvaraRaderaOm vi i framtiden skulle övergå till engelska i Norden, skulle givetvis både kultur (och @Anu vetenskap) översättas till engelska och jag är medveten om att en del information alltid går förlorad vid översättning, men jag skulle inte kalla det en katastrofal förlust. Jag skulle till och med gå så långt som att säga att det skulle vara såväl en kulturell (som @Anu historievetenskaplig) vinst om man väger både för- och nackdelar.
Intressant tanke att jämföra kulturell diversitet med biologisk mångfald. Menar du då att dessa två är positiva värden i sig, eller att de är bra för att de gynnar den biologiska respektive kulturella evolutionen?
Jag håller med om att det finns en risk att mandarin blir världsspråket framöver. Det är en av de främsta anledningarna till att jag lobbar för att vi i världen utanför Kina ska ena oss om engelska så gott vi kan. Det stärker engelskans chanser att fortsätta vara världsspråket ett tag till.
@Anu: Lägga alla ägg i samma korg. Det är ju vi som skapar vår framtid. Om vi världsmedborgare väljer att försöka använda engelska så gott vi kan hela tiden har vi snart ett världsspråk och vi kan kommunicera med varandra, men det skulle du tycka vara trist. Du ser hellre charmiga konferenser där 5000 språk blandas hej vilt och ingen fattar nåt. ;-)
@Anonym: Javisst! Alla på halvdålig engelska. Det är så vi lär oss.
Mångfald är både för att det ha ett egenvärd och för utvecklingen. :)
SvaraRaderaJag kan två språk. Svenskan är mitt modersmål och jag kan också engelska. Jag har upptäckt en tråkig sak: svenskan och engelskan konkurrerar med varandra. Jag har under många år försökt lära mig engelska genom att gå olika kurser. Det har inte gått bra. Ett bättre sätt för mig är nu att undvika svenska så mycket jag kan. Jag spelar in engelska från olika engelskspråkiga källor och låter mp3-spelaren spela upp detta under dagen. Det upprepas mycket. Jag skriver på engelska när jag gör anteckningar till mig själv. Jag har också slutat läsa böcker på svenska. Filmer ser jag utan svensk text. 90% av dagen använder jag engelska. Min engelska har förbättrats avsevärt på tre år.
SvaraRadera