Mera 1700-tal

I går disputerade Johanna Ilmakunnas på släkten von Fersens ekonomi. Hon är en av de få yngre som på allvar satt sig in i hur den komplicerade bokföringen egentligen fungerade. De flesta historiker (jag själv bland dem) ryggar tillbaka för sjuttonhundratalets valutor och penningsystem, som bara blev rörigare i Sverige i och med att man försökte reda ut dem. Det fanns flera myntsorter, som inte i praktiken alltid var utbytbara mot varandra. Sedan 1600-talet var en daler silvermynt lika med tre daler kopparmynt. På 1700-talet blev sedlar vanligare, men deras värde drabbades av inflation. 1777 infördes riksdaler (=48 skillingar delades i 12 runstycken). En riksdaler motsvarade 18 daler kopparmynt. Sedlarna kallades sedan riksdaler specie, vilket innebar att de skulle lösas in mot silvermynt av banken. Senare dök också riksgäldssedlar upp (både äkta och falska fältkassepolletter, av kungen fixade för krigsfinansiering). Riksgäldssedlarna var ändå värda bara halva sitt nominella värde. Plus att man t ex, som Johanna påpekat, i bokföring betraktade lån som inkomster.

Nå väl, Johannas fina avhandling handlar ju inte så mycket om detta, som om aristokratins konsumtion, och hur man finansierade den. Men den ekonomiska oredan har lett till att man egentligen inte känt till denna sida av adelns liv, som trots allt inte var utan betydelse för samhället som helhet. I centrum figurerar bröderna Carl, den traditionella sorglösa hovmannen, och hans ekonomiskt medvetna och affärssinnande broder Axel von Fersen(d.ä.). Avhandlingen finns i publikationsarkivet. Vi ser fram emot översättning till åtminstone svenska!

Disputationen var bra. Opponenten professor Kirsi Vainio-Korhonen från Turun Yliopisto kunde föra en god dialog och ställa bra frågor, bland annat om metoden. Johannas svar var rediga och klara.

Hösten kommer att fortsätta med många disputationer vid historiska institutionen i Helsingfors. Det är trevligt, och trevligt är också att man kan börja ana att humanistdoktorer småningom börjar ses som den resurs de faktiskt är i också andra än forskarjobb.