Ännu om sjuk- och hälsovård

Västra Nylands insändarspalter har de senaste dagarna varit fyllda av insändare som berömmer Ekenäs BB och återger otrevliga erfarenheter från större sjukhus. Förutom att språkfrågan är viktig, är VNS även ett babyvänligt sjukhus. Jari Petäjäs utredning om förlossningsvården inom HNS rekommenderar att Ekenäs BB skall stängas så fort som möjligt. Han hänvisar i första hand till säkerhetsaspekter, och uttryckligen då till barnets rätt till den bästa tänkbara akutvården i kritiska situationer, som han menar klart kan ifrågasättas i den små enheterna. Genom något tendentiös tolkning av statistiken vill han påvisa brister, trots att man vid just Ekenäs inte råkat ut för flera tragiska händelser än på andra håll. Enligt Petäjä visar undersökningar entydigt att större enheter ger betydligt större trygghet.

Man kunde emellertid diskutera hur man kan kvantifiera de effekter en lugn och familjetillvänd vårdmiljö innebär också på längre sikt. De som använt sig av VNS är mycket nöjda och upplever sig ha fått en bra start för fortsatt familjeliv i den nya situationen. Man borde egentligen sträcka kalkylerna längre fram i tiden, t ex tills barnet är 18 år - vilka barn är friskast och mest harmoniska? Hur viktigt är det att komma väl igång med amning och hela familjens engagemang i babyn? Vad betyder det för nationalekonomin i ett längre perspektiv att mamman känner sig lugn och trygg?

Framför allt känns Petäjäs arroganta inställning till föräldrarnas engagemang otidsenlig och osaklig. Dylik von oben-attityd som bygger på professionell expertis är inte det som borde avgöra hur sjukvården ordnas på 2000-talet. Petäjä menar i utredningen att debatten har fått fanatiska drag och kan leda till farliga situationer. Det är alltid riskabelt att vara gravid och att föda. Om skattebetalarna bedömer att de vill lita på ett litet bb som också kan uppvisa goda resultat, borde de sannerligen ha rätt att få göra det.

Petäjä avslutar utredningen med att säga att det är substansfrågor som måste avgöra. Men i grunden för prioriteringarna ligger etiska frågor, som måste ha sin grund i allmänhetens värderingar. Dessa avspeglas i lagar och politiska beslut, inte i läkarnas professionella etik. Därför är det också politiker som fattar linjebesluten i HNS. Man hoppas att de lyssnar på de berörda människorna.