Värdet av närvaro

Det här med distansarbete har ju inte alls tagit fart i den skala man tänkte sig. Det är trögt. Samtidigt är det också illustrativt, signifikant. Just nu går ekonomer ut med siffror som säger att en fjärdedel av allt arbete i Finland är lätt (suspectible) att (ut)lokalisera till andra länder. Som vanligt väljer man förstås i vårt land en risk-, istället för möjlighetsorienterad utgångspunkt, tolkning och rapportering.  I stället för att fråga vad det ger för möjligheter att arbete kan utföras på annan ort, ser man det till största delen som ett hot.

Kärnfrågan för ekonomerna har varit behov av fysisk närvaro, som utgjort det huvudsakliga kriteriet. I amerikanska studier verkar man ha fäst lite större uppmärksamhet vid frågan om behovet av kommunikation, och vad jag vill påstå är av stor betydelse: effektiv kommunikation kräver kulturell kompetens i en föränderlig kontext, vilket är svårt att utvärdera och mäta. Å andra sidan är resultaten i de olika undersökningarna ungefär de samma. Runt en fjärdedel av arbetet går att göra utomlands. I teorin vill jag tillägga.

Ur Etla Brief 46. Joonas Tuhkuri:
Globalization Threatens One Quarter of Finnish Employment. 4.5.2016 

Begränsningen med denna ekonomiska ansats är förstås att den frånser eller undervärderar betydelsen av psykologi, sociala mönster och nätverk, effektiv kommunikation (jag vill kalla möten tête-à-tête för verklig bredbandskommunikation, plus den ovärderliga korridor- och kafferumskommunikation som uteblir om man inte är fysiskt närvarande) och kultur.

Ett exempel ur levande livet är den oändligt svåra förflyttningen av Fimea ut i regionen. Som ett annat exempel på samma fenomen kan man som sagt ta i den förhållandevis låga mängd distansarbete som görs. Det har sannolikt flera orsaker (och nu övergår jag till ren spekulation), men det handlar antagligen om att det finns orsaker både från "chefshåll" (motiverat eller omotiverat kontrollbehov) och från "personalhåll". Samhörighet, kultur, närvaro, kommunikation, samarbete och även förtroende är faktorer som påverkar ekonomi och arbete oerhört mycket. Och själva kulturen är också en aktiv faktor som man inte bör förbise.

Så visst är ekonomiska utredningar av värde, men de beskriver bara en liten del av vad som är på gång. Det viktiga är hur man använder kunskapen, att man inte låter den styra diskussionen och processen om vilka möjligheter vi har och vilket handlingsutrymmet är.  Till exempel har vi alldeles unika kontakter och potential inom sjöfarten. Och jag menar verkligen enorm och det just tack vare robotisering och möjligheter till utlokalisering. Till Finland, om vi håller huvudet kallt och satsar rätt, dvs låter forskare och sakkunniga göra sitt jobb i lugn och ro.