Hälsobrunnen i Esbo

Uslinge! Krymplinge! kasta din krycka,

  Skölj dina leder! blif munter och glad!

  Hemta din luft i blommor och bad!

Och börja om ditt öde mer at tycka!

  Böj dina knän vid källans brädd.

  Du som flämtar i din bädd!

Så skriver Bellman om hälsobrunnen på Norrmalm under senare delen av 1770-talet.* Det fanns ju en hel del sjuklighet på den tiden och ganska lite vård. Också i Finland fanns det hälsobrunnar och sedan 1750-talet fanns det en verksamhet i Esbo som fortsatte in på 1800-talet. Brunnen i Esbo är också en av de första saker om socknen som Topelius nämner i Boken om vårt land. Georg Haggrén har i sin lilla bok Espoon terveyslähde - Esbo hälsobrunn citerat en förteckning på brunnsgästerna sommaren 1782, och man kan konstatera att brunnen verkligen lockade Helsingforsgräddan,  kanske som ett slags sommarnöje, som också gick under beteckningen "Spa" enligt den belgiska förebilden.

Listan över brunnsgäster ingick i Inrikes Tidningar den 9 december 1782.

Haggréns bok har tillkommit som en del av ett projekt som också resulterat i en sevärd utställning på Esbo stadsmuseum. Övertygelsen om vattnets hälsoeffekter och den strikta regimen på brunnarna var delar av den kroppsliga kulturen under mer än ett sekel och kan förvisso spåras tillbaka till antikens bad. Man behövde ingalunda vara mycket sjuklig för att ta sig en brunnskur, utan det fungerade också som en social grej och som allmän hälsostärkande aktivitet. Den "strålande" radioaktiva brunnen i Lovisa var ungefär lika gammal som den i Esbo.  Den unga Jacobina Charlotta Munsterhielm antecknade  i Lovisa i sin dagbok den 11 juli 1800:

i dag började vi at dricka brun, och om morgonen innan vi gick tog vi alla in engelst salt, och första dagen drack vi två glas 

i dag gorde vi den första bekanlskapen med mamsellerna Brun, efter middagen var ut och hanlade och jag kjöfte mig et sol fiäder som kosta otta skilling sen gick vi til Fru Ekmark och där ifrån gick vi til asessor Tallbergs när vi kom tilbaka gick vi til linström, och sen spasserade vi med Mamsellerna Lindström, ner till stass trädgården, när vi kom til baka mötte vi Mamsellerna Brun

Man ser lätt vad som åtminstone för denna flicka var det viktiga med brunnsvistelsen. Skildringen fortsätter på samma sätt ett bra tag framåt. Man kan bara tänka sig vilka nätverk och affärer, konflikter och romanser måste ha funnits vid Esbo brunn under årens lopp. Och fantisera vilken betydelse de haft för Helsingfors historia och utveckling. Även om eliten i Helsingfors var så liten att ståndsskrankorna inte var socialt oöverstigliga, måste dessa längre vistelser i den intima brunnsmiljön ha bäddat för exempelvis närmare samarbeten mellan adel och borgare. Senare övergick man från hälsobrunnar till havsbad och buteljerat mineralvatten.

I dag står det en modern simhall invid resterna av den gamla brunnen, vilket är en ganska trevlig tanke. Jag rekommenderar utställningen i WeeGee-huset som behandlar bad- och brunnskulturen i ett långt historiskt perspektiv. Den pågår till slutet av maj.

På utställningen "Helande vatten" finns en miniatyr  av Esbo brunn.

*Enligt Elisabeth Mansén i Ett paradis på jorden, 2001.