Seminariedag

I dag hann jag med två seminarier och inte så mycket mer. Men de var båda mycket intressanta. Det första var startskottet för ett ambitiöst projekt för att fortsätta arbetet för att öppna forskningen: data, resultat och metoder. Konceptet byggde i huvudsak på paneldiskussioner, en om varje delområde. Jag sammanställde twittret i en Storify, som tyvärr ganska långt är min egen monolog.

Innehållsmässigt gav seminariet inte så väldigt mycket nytt för dem som sysslat med dessa frågor, men det var mycket välbesökt, vilket är verkligen glädjande. Många centrala personer var på plats och många intressanta diskussioner fördes över kaffe och lunch bland annat om bibliotekens roll och olika verksamhetskulturer. Både under panel- och korridordiskussionerna rörde man sig på häpnadsväckande varierande mognadsnivå vad gäller öppenhet. I synnerhet påmindes jag om att det finns en del forskare som fortfarande har något konstiga idéer om öppenhet och dess risker. Lyckligtvis har åtminstone Helsingfors universitet en kansler som både var närvarande och som jag vet är klarsynt när det gäller dom här sakerna. Samtidigt påmindes man om hur mycket arbete som ännu finns att göra vad gäller stöd, infrastrukturer och kompetens om vi ska uppnå målsättningen: att Finland år 2017 ska vara det ledande landet då det gäller öppenhet i vetenskap och forskning och att dessa resurser ska utnyttjas brett av hela vårt samhälle. Det kommer att kosta en del blod, svett och tårar, misstänker jag, men är inte omöjligt, för det finns vissa förutsättningar. Men det kräver att man också satsar på annat än hård- och mjukvara ...

Uppdatering: Video finns här.

Dagens andra seminarium ordnades för Helsingfors stads beslutsfattare av stadens historiekommitté, där jag har den stora förmånen att vara med som suppleant. Under eftermiddagen presenterades den enastående forskning som tagits fram av kommittén under de senaste åren. Att talarna, så som Seppo Aalto, Laura Kolbe och Arja Kervanto Nevanlinna, dessutom är strålande föreläsare gjorde inte saken sämre. Jag måste verkligen rekommendera denna forskning av många framstående forskare och skribenter för alla som har det minsta intresse för historia eller Helsingfors.

Själv hade jag blivit ombedd att som avslutning säga några ord om den digitala världen, vilket ju var ett nöje eftersom Helsingfors hållit sig väl framme, då det gäller att inte bara öppna data, utan också marknadsföra den. Man hittar redan en hel del skojigt på Helsinki Region Infoshare.
Min presentation finns här.