Hittade via kollegan Ilkka Levä fram till ett intressant blogginlägg av Juhani Risku om Marimekkodesign som anklagats för plagiat. Risku sågar de facto hela utbildningen. Han ser stora problem i designkulturen vid Aalto.
Levä påpekar att Helsingin Sanomat inte heller uppger sin källa då de skriver om saken. Vilket är minst sagt ironiskt, eftersom det i den konstnärliga diskursen inte normalt krävs att man explicit uppger sina källor för ett konstnärligt verk, men det verkligen inom journalistik och vetenskap anses höra till god ton, ja rentav vara nödvändigt för trovärdigheten.
Denna skillnad är intressant. För en historiker är det uppenbart att ingenting föds ur intet. Imitationen var en ädel konst fram till romantikens genikult. Också i dag är det många som gärna delar med sig av sina alster och ser det som en ära att bli lånade och citerade, så länge inte någon annan gör storkovan på ens arbete utan att ge erkännande. I den digitala världen blir kopierandet och "remixandet" så konkret, att allt fler ser och förstår att vi behöver det gamla för att skapa nytt. I det eviga tjatandet om kreativitet och innovation verkar man ibland glömma detta. Historia är viktigt. Arkiv är viktiga. Minnesorganisationer är viktiga. Vi behöver mer bra stuff att ta av om vi ska kunna skapa mera nytt som är bra. (Jag har också bloggat om imiterandet tidigare.)
Som Peter Buchert skrev i dagens Hbl i sin utmärkta kommentar (hoppas länken fungerar) till artikeln om klimatfrågan, handlar det om så mycket mera än "vetenskapliga fakta" här i världen. Om man förbiser människan och kulturen kommer man inte långt. Inte ens med mycket pengar och kalla fakta. Liksom man väl äntligen börjat luckra upp den skarpa linjen mellan kropp och själ i dagens biologiska och medicinska forskning, eftersom den leder till felställda frågor som är omöjliga att besvara, har man väl också inom ämnen som de ekonomiska vetenskaperna börjat ifrågasätta den überrationella, giriga och själviska konsumenten som aktör i systemet. Det finns kultur, det finns historia och det finns mänskliga, omätbara kvalitativa fenomen som inte kan förbises. Och de är lika avgörande. Utan humaniora intet.
Vilken skillnaden är mellan plagiat och imitation är sedan vetenskap i sig. Då kan man till exempel läsa Sanna Nyqvists forskning och fundera vidare på den saken ...
Karamellipaperit pelivälineenä
5 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar