Jag har med ett halvt öga följt twitter från den
stora amerikanska historikerkonferensen där digitala material och metoder verkar fylla en stor del av programmet - eller åtminstone
twittret. Flera inlägg har tydligen handlat om
text mining, en riktig
modefluga sedan digitaliseringen av tryckta böcker och tidningar kommit i gång på allvar. Otaliga spännande och intressanta genomgångar av olika material verkar ha gjorts. Plötsligt är det lätt och snabbt att göra kvantitativ forskning inom humaniora. Frekvenser av olika ord under olika tider öppnar helt fantastiska möjligheter att bolla med olika teorier och "bevis" på hur kulturen förändrats.
Ett exempel - med glimten i ögat - finns bland TED videona. Lyckligtvis gör ju de flesta detta just lite på lek, eller som extra illustration för något man vill ha sagt (som jag själv precis här ovanför, i fall någon råkade klicka på länken bakom ordet modefluga).
Lite oroar mig ändå hela denna skojiga trend. Inför min undervisning har jag läst om Luke Tredinnick och han säger bland annat så här (i den utmärkta boken
Digital information contexts, s. 12):
Information is meaningful because it represents something, standing in place for something that is known, assumed, postulated and that exists independently of information either in the world or in the mind.
Det vill säga: det som räknas är ju betydelsen, ordens innebörd, som dessutom är beroende av både kontext, medium och kod. Då vi räknar förekomsten av ord forskar vi i språket, inte i kulturen. Tro inget annat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar