Hårdskivor för musik- och filmkopior?

I Finland uppbärs, liksom i många andra länder, en ersättning för de audiovisuella material som folk har rätt att kopiera för eget bruk i form av en avgift som finns inbakad i priset för t ex tomma cd-skivor. Man tänker sig att det handlar om förlorad ersättning för upphovsmännen. Huruvida detta egentligen är fallet kan man ifrågasätta. Faktum är att avgiften i praktiken, för dem som ens varit medvetna om den, mentalt på många sätt förvandlats till någon sorts kollektivt straff för piratism. Och så känns det ju onekligen. I min iPod tror jag att snart sagt all musik är sådan jag själv köpt. Dessutom ingår det ett visst antal kopior i affären jag gjort också då jag köpt musik från iTunes. Det känns därför nog orättvist att jag från och med 1.1.2011 skulle vara tvungen att betala en 10 euros avgift för kopior jag aldrig gör om jag köper en mp3-spelare eller iPod.

Ännu mer absurt ter sig det hela då det gäller externa hårdskivor. Åtminstone har jag aldrig i mitt liv sparat film på en extra hårdskiva. Lyckligtvis utsträcks inte avgifterna, som internationellt sett verkar höga, att gälla vanliga datorer eller telefoner. Hur många lyssnar på musik direkt från en extern hårdskiva, eller ens datorn (ok, Spotify undantagen)?

I bakgrunden finns förstås upphovsmännens behov av ersättning och tryggad inkomst. På kulturfältet är man extremt besviken på ministeriets nya förordning. Å andra sidan har den nya logiken för uppbärandet retat upp en stor opinion på webben. Ministeriet har inte haft en lätt sits.

I grunden finns samma problem som återkommer ständigt i digitala sammanhang: det är i praktiken ohållbart att försöka överföra upphovsmannaskapet och upphovsrätten in i webbåldern utan förändringar. Konceptet funkar inte. Vi behöver nytänkande. Kopior kan inte räknas längre. Återanvändning är norm. Beslutsfattarna talar gärna om att främja kreativitet och innovationer, men när det kommer till kritan försöker man ändå, i äkta disneyanda, kontrollera och debitera (åter)användning av kultur. Alltså stävjar man kreativitet. Och glappet mellan lagstiftarnas och medborgarnas uppfattningar vidgas. Inte bra.

Missförstå mig rätt: folk ska inte behöva jobba gratis. Absolut inte. Men varför helt enkelt inte införa en skatt och ge mer stöd från staten till konstnärer? Varför denna show som bara gör alla parter arga? Upplägget måste vara fel.