Nu blommar löken!

Läst i dagens Hufvudstadsbladet: "Alla är säkert överens om att bibliotek är bra. Men det att verksamheten bekostas med skattemedel leder till att de som utnyttjar tjänsterna understöds av dem som inte utnyttjar dem [ -- hemska tanke, och vems fel är det att nån låter bli att använda bibliotekens tjänster? min kommentar]. Sammanlagt används tjänsterna klart mera än de skulle användas om de skulle användarfinansieras." Just så (finns detta förresten belagt?). Fattiglapparna och barnfamiljerna borde inte slita på våra gemensamma böcker, alltså?

Bästa professor Berglund. Den moderna idén om allmänna avgiftsfria bibliotek kommer från USA, där man tidigt ansett att alla skall ha tillgång till information. Det är en medborgerlig rättighet i ett demokratiskt samhälle, i själva verket en förutsättning för att en demokrati skall fungera överhuvudtaget och för ett fritt och jämlikt samhälle. Detta är en djup övertygelse hos biblioteksfolk över hela världen som genom internationellt samarbete strävar till att förverkliga denna tillgång i alla världens hörn. Möjligheten att läsa och lära sig skall finnas där för alla, oberoende av vem man är. Bibliotekarierna, som hör till vårt lands mest underbetalda yrkesgrupper (för vilket annat arbete krävs högskoleexamen och betalas en lön på rejält under 2000 euro/mån?) har haft en icke oansenlig del i att man i vårt land läser mer än i de flesta länder. Vilket säkert inte är helt irrelevant med tanke på (ut)bildningsnivån i vårt land, eller det "informationssamhälle" som i dag vårt välstånd vilar på. Det torde inte vara helt obekant för en professor att böcker är viktiga.

Men professorn har säkert också noterat att det numera finns ett överflöd av information, som är allt svårare att hantera. Såväl barn som vuxna tenderar att googla fram lämplig information av varierande kvalitet. Tanken att tjänstemän, professorer och politiker en dag googlar fram sina beslutsunderlag efter att de berövats sina informationstjänster är hårresande. Det finns också elektroniska vetenskapliga publikationer ... som tack vare bibliotekarierna finns tillgängliga. Biblioteken är i dag de ställen där man aktivt arbetar med nya medier, där man kan leta fram information av hög kvalitet och där man ger meningsfull sysselsättning åt många medborgare som helt eller tillfälligt befinner sig utanför arbetslivet. Dagstidningar, tidskrifter och webbterminaler ger många människor viktig information, tillfällen att lära sig nya saker och även tidsfördriv och positiva upplevelser i en tillvaro som annars kan te sig enslig eller fylld av motgångar.

Men låt mig ge ett argument utöver dem som gäller mänskliga rättigheter, demokrati eller kvalitetstänkande, välmående och bildning i allmänhet: Myndigheterna strävar mycket aktivt och målmedvetet efter att flytta sina tjänster till webben (läs: inbesparing, effektivering och rationalisering). För att detta skall lyckas behövs tillgång till internet. För alla. Och personer som kan hjälpa en att komma igång.

Det är väldigt ledsamt att bibliotekens mycket viktiga verksamhet ifrågasätts, liksom deras grundidé om avgiftsfrihet. Framför allt just vid en tidpunkt då det är viktigare än någonsin för också vårt land att anpassa sig till en ny digital värld. Att välja biblioteken som exempel var kanske ett olycksfall i arbetet för professorn. Det är nämligen så att just informationens värde endast ökar då den används. Den kostar litet, men nyttan och glädjen ökar varje gång den delas. Den är också nästan den billigaste hjälp samhället kan ge dem som har det svårt. Fakta och fiktion. Både och finns på ett bibliotek nära dig.