I veckan publicerade Finlands Akademi en lätt kritisk rapport om den finska vetenskapliga forskningens nivå och utmaningar. Rapporten ledde till oroade kommentarer i ledare i både Helsingin Sanomat och i Hbl.
Den finska politiken och självbilden vilar i stor utsträckning på protestantiska idéer om ärlighet och flit, som framkallar goda kunskaper och framgång som baserar sig på teknisk och vetenskaplig expertis. Lärdom och bildning har stått högt i kurs i vårt land sedan 1800-talet. Under de senaste decennierna har man dessutom ganska fullständigt anammat moderna tankefigurer kring innovation och informationssamhälle på högsta politiska nivå. Det har nog delvis skett på bekostnad av lärdom och bildning. Vetenskap och forskning är i dag framför allt ett instrument för politiker att hävda Finlands konkurrenskraft i den globala ekonomin.
Johanna Westman skriver insiktsfullt på ledarplats utgående från Akademins rapport och en annan utredning som gjorts av Undervisningsministeriet. En viktig poäng är att det behövs arbetsro och genuint kreativa miljöer. I dag är universitetsanställda fullständigt överlastade med administration (arbetstidsuppföljning och annat strunt) och framför allt en ständig oro och omorganisering. Reformivern som slår hårt mot alla på den offentliga sektorn är nog som fenomen särskilt förödande för dem som borde arbeta med komplexa frågor som kräver mycket tid och koncentration. Så som forskarna.
Själv hade jag i veckan intressanta diskussioner med forskare om dagens växande krav på att producera lättillgängligt material och på att lyfta fram sig själv som person i offentligheten. Open access-publicering, bloggande och sökoptimering är saker som forskare i dag måste ta ställning till. En del upplever det som kränkande för sin integritet som forskare. Jag kan förstå och respektera det. Samtidigt tycker jag att man som forskare borde ta ett visst ansvar för att se till att bra information också finns tillgänglig på webben. Och att man, om man vill göra sina tankar hörda, måste kämpa för sin status (image) som expert hela tiden, hela tiden bevisa och förhandla om varför man vet mer om en sak än någon text på webben, som råkar komma först upp bland sökresultaten.
Aurora Margareta Thalinin omituisuus
7 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar