Rätten till information aktuell i Milano

Närmare 4000 bibliotekarier från nästan 140 länder samlades under veckan i Milano på konferens. IFLA, grundad 1927, är en av världens äldsta NGO med en imponerande bredd av verksamheter och kompetenser.

I dag är utmaningarna för biblioteken många. Samtidigt som böckernas betydelse i proportion minskar, ökar behovet av informationsspecialister som kan hantera de många komplexa frågor som uppstår i praktiken; frågor om sökbarhet, hittbarhet, upphovsrätter, digitalisering, källkritik, beständighet för digitala material, upphovsrätter för att nämna några. Det behövs nya kompetenser, resurser och verksamheter. Och biblioteken är på hugget, engagemanget är stort.

En av de viktigaste frågorna som engagerar bibliotekarier runt om i världen är rätten till tillgång till information. Så som Mauro Guerrini, värd för konferensen, sade i sitt öppningstal, är det en lika viktig rättighet som yttandefrihet eller tryckfrihet. I själva verket är de två senare meningslösa, om den första saknas (mitt tillägg). Därför ligger också frågor om Open Access och digitalisering nära hjärtat.

Bibliotekarier kämpar både i u- och i-länder mot den digitala klyftan. I de rika länderna handlar det om att t ex ta i beaktande människor med synskador, då man planerar webbresurser. I Finland finns detta redan med som en obligatorisk harang i offentliga sammanhang, men folk vet sedan inte vad det egentligen innebär i praktiken: vad förväntas man göra? Hur gör man en webbsida sådan att den funkar även om man inte kan se?

Det är inte bara mojänger som behövs för att få tillgång till information på webben, det behövs också färdigheter, mod och insikter. Kort sagt behövs det mycket undervisning i informationskompetens både för dem som producerar material och för dem som informationen riktar sig till. Landskapet förändras hela tiden och man blir aldrig fullärd. Jag undrar hur lärare, elever och studenter hänger med?

En undersökning, citerad i den finska tidningen Signum (årets tidingar finns ännu inte på nätet), visade att förstaårsstuderande ansåg sig vara mycket bra på att hitta information. Efter det första studieåret hade självförtroendet rasat, studenterna hade insett att informationssökning är svårt, vanlig google och wikipedia räcker inte långt om man vill fördjupa sig.

Mycket roliga och inspirerande var diskussionerna i Milano om lyckade projekt med sociala medier och användarproducerat innehåll. Stora nationella instanser har vågat ta steget ut med goda resultat, Clay Shirkys teser tycks hålla (jag skrev lite om dem här). Bibliotek använder sociala medier för att kommunicera med kunder, organisera sitt innehåll och distribuera det. Särskilt inspirerad blev jag av kreativa sätt att använda dessa nya medier, såsom utmärkta Delicious, i intern kunskapsförvaltning.

Om ett år ordnas IFLA-konferensen i Göteborg, men också i Helsingfors kommer bokfantaster och kultur- och informationsforskare satt samlas på SHARP-konferens.