KDK – det nationella digitala biblioteket och användningen av digitala material

Den 20 maj ordnades på Undervisningsministeriet en synergidag för de medverkande i det stora KDK-projektet. Arbetsgrupperna för arkitektur, långtidsförvar och kundgränssnitt presenterade sitt arbete. Det blev förstås på ett mycket allmängiltigt plan, eftersom det gäller extremt stora och komplicerade saker och varje talare endast hade en kvart på sig. Glädjande är i alla fall att projektet inom kort äntligen skall få sina egna webbsidor som är öppna för allmänheten.

Den stora tankeställaren fick jag av Gerald Maiers och Christina Wolfs presentation av BAM-portalen. Det går egentligen inte att jämföra med KDK-projektet, vars tyska motsvarighet DDB planeras starta 2011. BAM är en abm-samsökning, där man tagit itu med och också delvis löst de problem som man nu försöker tackla inom KDK. Man har utvecklat en egen BAM-xml, som för arkivens del till stora delar baserar sig på EAD-standarden. Sökningarna sker dessutom både i de mottagna xml-filerna och i BAM-indexet, alltså det konverterade materialet. Som i Europeana (f.n.) kastas man sedan till leverantörens egen sida för att studera själva det digitala objektet.

Det som gör BAM så smart är att man faktiskt utgått från katalogerna (vilket nog faktiskt ställer till en del problem för arkiven, som sällan har tillräckligt detaljerade förteckningar på webben, utan väldigt översiktliga kataloger på samlingsnivå, vilket i sin tur betyder att det skulle finnas hur många olika digitala objekt som helst per katalogpost).

I BAM betyder det att man också får fram en massa material som inte finns digitaliserat. Detta skulle förstås upplevas allt för störande i KDK, där poängen ju är att man smidigt skall kunna surfa bland just digitala objekt oberoende av leverantör.

Men, som abm-seminariet i Stockholm visade, är just det väldigt viktigt! Man borde absolut beakta detta vid planeringen av KDK:s kundgränssnitt. För kunderna kan alltför lätt dra slutsatsen att material inte alls finns, bara för att det inte syns där. Man borde därför integrera sökningen med katalogerna för så många kulturarvsinstitutioner som möjligt. Det kunde t ex finns en ruta nere till vänster intill resultatet där det kunde stå: ”Sökningen gav också resultat i följande kataloger: xxx, yyy” , med länkar dit förstås. Bara för att påminna om att det faktiskt är en mycket, mycket liten del som digitaliserats. Dessutom skulle det vara fin reklam för institutionerna själva.