Om man lite närmare begrundar t ex Tredinnicks tankar (se nedan --- öh, ovan?) så står det ju rätt klart att bloggsfären i dag innehåller en allt större kulturmassa, både "låg-" och "högkultur" vill jag påstå. Antalet professionella bloggar och till exempel författar- och journalistbloggar ökar hela tiden. Men även mera s a s triviala dagboksbloggar utgör ju ett rätt så fantastiskt material för både folkkultursforskning, språkvetenskaplig forskning och i framtiden säkert också historisk forskning. Anser jag personligen.
Eftersom jag själv arbetar med att planera långtidsförvaring av digitala material intresserar jag mig för denna eventuellt efemära del av vår kultur. Vem skall spara och bevara den för eftervärlden? Behöver vi spara den för att man i framtiden skall kunna förstå och beskriva vår tid? Kan vi lita på att diverse bloggtjänster faktiskt tryggar tillgängligheten till materialet för all framtid?
Vårt Nationalbibliotek har som uppgift att ta till vara allt som publiceras i vårt land. Detta direktiv, som är uppkommet under den tryckta bokstavens era, är givetvis problematiskt i dag. Man har också börjat spara webbsidor (som slutar på .fi eller .ax). Men, men. Man gör det sådär en gång om året, det som då råkar finnas på nätet. Ibland kan man också samla material tematiskt, en lösning som man kommit till också utomlands, i USA åtminstone. Mängderna material är så enorma, så att bevara alla material vore omöjligt.
Dessutom försöker NB bonga material på finska på servrar på annat håll i världen. Men här faller nog de finlandssvenska materialet helt utanför, om ingen påpekar för Nationalbiblioteket att den-och-den-bloggen (eller kommentaren) är skriven av en finlandssvensk. Men hur skall man veta? Vilka bloggar borde sparas, av vem, var och hur?
Joulunvietosta 1820-luvulla Keuruulla
18 timmar sedan
Stor fråga. Internet är ju en sorts utmaning av hela arkivets idé; redan ordbehandlaren omintetgjorde ju till stor del möjligheten att följa med t.ex. en dikts genesis (Björlings daterade manuskript som väg till förståelse av den björlingska dikten). Eftersom jag inte ägnar mig åt långtidsförvaring har jag mer slentrianmässigt tänkt på saken lite vagt i termer av Batailles ’allmänna ekonomi’, att de tekniska innovationerna skapat betingelser för en så fantastiskt tillväxt att det till slut inte blir möjligt att hushålla med dem. Information hör också dit. ”Uppgiften handlar om att hitta samhälleliga former för glädjefyllt slöseri. Ett samhälle med den obegränsade ackumulationen som ideal har etablerat förstoppningen som princip – dess överskott kommer likväl att slösas bort, bara under potentiellt katastrofala former.” (http://copyriot.se/2007/06/26/georges-bataille-del-2-naturens-tryck-och-den-fordomda-delen/) Nåja, närmare marken än så kommer jag inte idag. Bra vore det förstås om det fanns sätt att fånga upp en del, men inte osovrat, det måste finnas en editör som skiljer agnarna från vetet.
SvaraRaderaIntressant fråga. Att göra som Nationalbiblioteket och spara .fi och .ax med regelbundna mellanrum ger ju förstås ett intressant tvärsnitt av det som sägs och görs på webben i ett visst ögonblick och kan säkert vara ett fruktbart material för framtida forskare (för att studera t.ex. vad som var det hetaste temat ett visst år, eller för kvantitativa studier). Men för den som vill forska mera longitudiellt och t.ex. följa en viss sajts eller bloggares utveckling blir det ju omöjligt.
SvaraRaderaFast det är oklart för mig vad Nationalbiblioteket menar med att man lagrar "alla sidor med ändelserna .fi och .ax" - hur djupt går man i hierarkin? Om man lagrar en bloggsida, är det bara index-sidan som fastnar (= bara de senaste inläggen), eller kryper man också djupare ned i hierarkin och lagrar inläggen som finns länkade till huvudsidan (alltså "förra månaden", "februari", "januari", etc.)?
Ur fi.sv. synvinkel är det förstås så att Bloggen.fi, Papper.fi och andra bloggportaler fastnar i håven, men det är ju sannolikt bara en bråkdel av alla fi.sv. bloggar - de som bloggar på t.ex. blogspot eller wordpress faller bort.
Borde någon (Nationalbiblioteket, Litt.sällskapet?) göra en fi.sv. Bloggkatalog, i stil med den fi.sv. Bokkatalogen? Den kunde glädja både framtida forskare och nutida läsare. Frågan är hur man samlar in den informationen - finns det något annat sätt att göra det än genom att be folk anmäla bloggar, egna eller andras?
Heltäckande blir den ju aldrig: blygisar anmäler sig inte, tillfälliga bloggare som upphör med sin verksamhet kommer knappast med - t.ex. Merete Mazzarellas blogg på Söderströms - o.s.v. Men man kunde kanske täppa till de värsta hålen i det fi.sv. internätet.
För att återgå till rubriken på inlägget, "Är bloggar kulturarv?": visst 17 är de det. Och precis som Litt.sällskapet samlar på allt från gamla brev till begravningadresser kunde de samla på bloggar också!
Följande bloggar skulle jag gärna anmäla till Bloggkatalogen:
http://motkulturfonden.wordpress.com/
http://betankligheter.blogspot.com/
http://essetter.blogspot.com/
Stort tack. Nationalbibliotekets insamling går nog troligen långt ner i hierarkierna, så det borde vara lugnt. Och de är också färdiga att följa motiverade tips och önskemål. Men ett stort problem är ju att det behövs nån som samlar tipsen om fi.sv. bloggar på utländska tjänster.
SvaraRaderaIdén med bloggkatalogen är mycket bra, men som du säger blir knappast den heller heltäckande. Men den skulle vara bra också för sökbarheten. Det är ju svårt att hitta fram också i realtidswebben!
Nationalbibliotekets webbarkiv kommer att finnas till påseende endast på några bibliotek i landet och det verkar som om man inte ens planerade möjligheter till distansanvändning, ens för forskare.
Vi kan nog förresten glömma hoppet om att NB skulle göra några bloggkataloger överhuvudtaget ... tyvärr.
SvaraRadera