Deep fake
Ett av de stora orosmomenten åtminstone för mig gällande kraftfull generativ artificiell intelligens var uppkomsten och utnyttjandet av så kallade deep fake media i politiskt syfte. Det var antagligen en felbedömning. Falska foton används visserligen idag för att svartmåla, trakassera och hota i synnerhet kvinnor, men eftersom folk vet att förfalskningar är så enkla att göra, har de inte så stark effekt de kunde ha haft. Till och med de mest inbubblade trumpisterna har av sin idol blivit lärda att media på sociala medier bara är illustrationer av idéer, inte evidens. Forsen av AI-smörja från presidenten har upplyst allmänheten på denna punkt.
Det har istället visat sig att falska bilder eller video inte behövs för att skapa lögnaktig propaganda. Det går riktigt bra att hjärntvätta folk med gamla hederliga metoder, bara med att ljuga tillräckligt ofta och mycket och därtill skaffa inflytande över traditionella medier. Putin och Orbàn har för länge sedan bevisat att det går att få tillräcklig dominans över den offentliga debatten för att befästa sin auktoritativa position utan direkt lagstiftning. Bara genom att skuffa undan all seriös journalistik ut i marginalen och tuta ut sitt eget svart-vita narrativ kan man uppnå en enväldig maktposition till och med i en demokrati.
Kunnandet
Det hette för ett par decennier sedan att alla måste lära sig koda. Då riktades detta krav på barnen, inte de vuxna. Det var i och för sig inte dumt. Det är viktigt att förstå principerna med hur datorer funkar. Nu då det handlar om AI är det i stället vi vuxna som måste lära oss använda den nya teknologin. Omedelbart och bums, för vi ska öka vår egen produktivitet och integrera den i vårt arbete så att arbetsgivaren kan rapportera att AI tagits i bruk, vilket alla ansvariga ägare och chefer förväntar sig. Skaffa alltså licenser till någon av de stora tjänsterna, köp en föreläsning av en konsult och vips har din firma "tagit i bruk AI". Det handlar inte enligt min åsikt om att utnyttja maskininlärning, anpassa och träna modeller och genuint använda den nya teknologin i viktiga processer. Men vad vi har lärt oss är att man måste pröva sig fram med nya teknologier och att också vuxna behöver lära sig.
Ett problem som jag anar i den allmänna diskursen är att AI är så sammanflätat med stor ekonomisk hajp. Jag har seriöst hört att "BNP kommer att växa 1500% tack vare AI", samtidigt som företag genuint kämpar med att hitta på vettiga sätt att använda den nya teknologin. Det finns mycket utrymme för all världens konsulter och försäljare. Och framför allt: det finns mycket små krav på att folk ska förstå hur generativ AI funkar, till skillnad från idén om att alla barn ska lära sig koda. Vi ska använda AI, oftast då standardchattar rakt av ur förpackningen, men vi behöver inte förstå dess begränsningar, eller vad genAI egentligen gör. Jag blir lite förtvivlad då folk i seriösa sammanhang påstår att man kan använda vanliga chatbottar till informationssökning. Det kräver väldigt goda kunskaper och kan ändå gå åt pipan. Kort sagt, det är sällan värt besväret. Å andra sidan, så dålig som till exempel Google blivit, är det ju inte mycket bättre. Jag ser därför att europeiska initiativ som Open Web Search är otroligt viktiga.
Den artificiella intelligensens förhållande till evidens och sanning är mycket komplicerat. AI kan dramatiskt förstora rymden av möjligheter och potentiella sanningar, men den kan sällan bevisa något. Den här grundregeln borde vara utgångspunkten. Gemene konsult talar med små bokstäver om detta.
Arbetsmarknaden
Vad som oroar mig är att professionell användning av AI kräver mycket god substanskompetens. Vad generativ AI spottar ur sig måste granskas och analyseras. Man måste kunna bedöma kvaliteten, se fel och dumheter och kunna formulera dem för att kunna korrigera och iterera. För den erfarna och redan kunniga är AI inget hot, utan ett bra verktyg.
Problemet är att det tar år av arbete att nå dit. I stället för att stöda och handleda juniorer, kan seniorerna i dag träna och övervaka genAI. Då juniorerna blir färre, finns en stor risk att vi i framtiden har färre seniorer som kan fatta vad AI spottar ur sig. Eftersom organisationer idag har extrem press på att "ta i bruk AI" kanske man låter bli att anställa nyutexaminerade, hur duktiga de än är, och satsar i stället pengarna på licenserna och konsulten. Dessutom kanske det ser ut som att man sparar en slant. Och framför allt har man tagit det stora steget in i AI-åldern. Trodde man.
Jag hoppas detta blir ett kortvarigt skede. Jag är också rädd för att det finns större orsaker bakom ungdomsarbetslösheten. Pratet om AI döljer större ekonomisk osäkerhet och instabilitet. Skenåtgärder kan göra att viktiga investeringar i kompetens eller annan utveckling blir ogjorda. I verkligheten genomsyras samhället nu av deprimerade stämningar på många sätt. Den politiska diskussionen rör sig i mångt och mycket i en artificiell värld den också. Utbildning och hälsovård ses som kostnader, inte som de investeringar de är. Vi ska verkligen inte skylla på AI, om arbetsgivare och samhället i stort inte fattar att unga behöver en chans att komma in i arbetslivet.
Vi kommer att behöva ta hand om människor mycket bättre än vad dagens trend är. Kostnaderna för en omänsklig politik döljs av en kortsiktighet och trångsynt fokus på teknologi och effektivitet som är nedslående. Vi behöver mer frihet och tolerans för olika sätt att vara och arbeta.
Miljön
Utvecklingen i USA har lett till en stark aktivism mot datacenter och AI. Den kanske synligaste reaktionen mot regeringens och storföretagens missbruk av både makt och data har varit kampen mot datacentren, som främst av allt bottnar i miljöfrågor. Vattenbristen är verklighet på många håll i USA. Det delvis föråldrade elnätet skulle behöva en uppgradering som inkorporerar nya energikällor och nya teknologier. Detta är ett dilemma för MAGA. Dylika enorma infrastrukturinvesteringar kan inte göras utan kongressen, som är helt blåst och låst. Jättebolagen kan visserligen försöka bygga egna kärnkraftverk och vindparker, men det stöter på ännu mera lokalt motstånd. Datacentren använder redan ansenliga mängder el i många delstater. Elpriserna stiger, dricksvattnet förorenas. Företagen är pressade av marknadens överstora förväntningar och sina intrasslade skuldförbindelser. De har svårt att formulera några positiva löften till allmänheten. Nyttan och vinsten kommer att gå till företagen, samtidigt som ekonomin och tjänsterna för vanligt folk blir sämre.
Det är svårt att se att situationen kommer att kunna lösas utan drastiska förändringar. Frågan är om USA och världen är färdiga för en grundlig omprövning av våra samhällskontrakt. Vi måste ha en samsyn mellan politiker, företag och medborgare som bär litet längre än nästa kvartal eller val. Som ett inte helt irrelevant alternativ diskuteras olika varianter av lottokrati. Men redan en så radikal förändring som proportionella val i Storbritannien och USA kunde vara ett steg i rätt riktning. Hur man kommer dit är inte lätt att se. I varje fall håller miljöhoten på att bli såpass konkreta att de får konsekvenser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar