Grönland
Officiellt är tonen fortfarande rätt återhållsam från den högsta ledningen i Europa, men enstaka politiker och tjänstemän har gått ut med hårdare hotelser. Till exempel har det sagts att man omedelbart kunde ta över alla amerikanska baser eller ta till ekonomiska sanktioner, och då inte bara tullar, utan totala handelsförbud på kritiska produkter och företag. Europa äger också tillräckliga delar av den amerikanska statsskulden för att kunna sänka hela dollarekonomin. Danmarks och Grönlands utrikesministrar besökte Washington för samtal med utrikesminister Rubio, som tydligen ansågs behöva stöd av vice presidenten för att inte vara för diplomatisk. Kontentan av samtalet, som tog en timme, var att amerikanernas enda argument var att avtalsbaserat samarbete inte säkrar USA:s intressen om ett decennium. Europa har således fortsatt sina förberedelser för en militär övning/upprustning på Grönland.
I veckan kom en gallup som sade att mindre än en femtedel av amerikanerna och mindre än hälften av republikanerna överhuvudtaget stöder idén om att annektera Grönland och endast 4% av alla tycker att användning av militärt våld är en bra idé. Också senatorer från båda partierna har aktiverat sig för att hålla tillbaka Trump och sköta relationerna till Danmark. NATO:s amerikanska kommendör menade i veckan att Ryssland inte är ett hot i området så länge de är fast i Ukraina, men talade om vikten av NATO-samarbetet i det arktiska området. Han hamnar ju minst sagt i en intressant situation om USA skickar trupper till Grönland, när blir det ett anfall? På något lustigt sätt kan det ju inte handla om militär närvaro, utan det måste komma till någon form av konkret tvingande, för att bli den konfrontation Trump vill ha. Trump och hans hejdukar kan förstås inte backa, utan hotar nu med tullar. Utom förstås att Trump gjorde en TACO (Trump Always Chickens Out) gällande Iran: trots det besinningslösa våldet mot demonstranter där backade han för att han hört att det är, eller ska bli, eller är, slut på dödandet.
Venezuela, Mexiko
Efter att Nobelpristagaren överlämnade sin fredsprismedalj till Trump, bekräftade han att hon inte har något att göra i landets politik. USA har nu också börjat sälja av oljan och diskussioner om hur pengarna används har väckt diskussion. Efter att Exxons VD öppet vågade tala om riskerna med att investera i Venezuela hotade Trump firman med utfrysning och Vita huset har nu börjat förbereda en enorm upphandling för något privat bolag att säkra oljebolagens investeringar. Skattebetalarna och de kommersiella legoarméerna tackar.
I sammanhanget är det kanske värt att nämna en av de värsta krigshetsarna, senatorn och krigsveteranen Lindsey Graham. Han argumenterar konsekvent för militära interventioner, ju större, dess bättre. Förutom att ogilla samarbete med arabstater och kritisera Trumps TACO i Iran, har han hotat Kuba den senaste veckan. USA har också pressat Mexiko och förbereder sannolikt flygattacker mot narkotikakarteller. Detta är möjligen en operation som kunde gå att sälja till den amerikanska allmänheten.
Minnesota
Oroligheterna i Minneapolis dit 3000 ICE-män skickats har eskalerat efter att de federala myndigheterna meddelat att de inte kommer att dela information med delstatsmyndigheterna eller utreda själva skjutningen av Renee Nicole Good. I stället undersöker man hennes och hennes änkas liv och nätverk, och förbereder åtal mot borgmästaren och guvernören som haft oförskämdheten att uppmana folk att filma ICE och ringa nödnumret då de ser dessa maskerade, beväpnade män, som nu också fått ordern att knacka dörr. Osannolikt nog har demonstranterna kunnat låta bli att provoceras och taktiken verkar fungera. Opinionen är nu klart mot ICE och deras övergrepp. Riksåtal förbereds mot högsta ansvariga Kristi Noem. Landets mest populära podcastare, Joe Rogan, oftast MAGA, diskuterade ICE i jämförelse med Gestapo, en liknelse som nu sprids allmänt. Det verkar nu brett diskuteras att ICE anställer vem som helst (till och med en antifaaktivist påstod att hon fått anställning) och att de i praktiken saknar vettig utbildning. Trump har igen hotat med att ta till nationalgardet. Denna gång skulle han vara tvungen att, eller snarast äntligen kunna, hänvisa till upprorslagen. Med tusentals aggressiva agenter på gatorna i en relativt liten stad, anser han sig kunna frammana tillräckligt kaos. Problemet är att sociala medier fylls av evidens, som visar vem som är aggressor. Det sägs också högt att dokumentationen handlar om att samla bevis för kommande rättegångar, att rätten kommer att hinna ikapp dessa individer. Trump, som i veckan också utmärkte sig med att visa långfingret åt en fabriksarbetare på Ford, kommer inte att vara evig. Den tron och insikten verkar vinna mark.
Laglöshet
En rad åklagare från centrala åklagarmyndigheten under Pam Bondi har sagt upp sig i protest mot att utredningen kring händelserna i Minnesota inte är saklig. Däremot fortsätter myndigheten som ovan framkom med att utreda och åtala Trumpmotståndare på politiska grunder och kräva valinformation av delstater. En verklig bomb kom förra söndagen, då den allmänt fåordiga och neutrala centralbankschefen Jerome Powell publicerade en video, där han beskyllde Trumpregimen för påtryckningar via rättsväsendet. Även om Vita huset lyckades manövrera situationen utan omedelbar börskatastrof, spreds budskapet om detta motstånd viralt under veckan och Powell blev en hjälte. Kunskapen om vikten av en oberoende centralbank spreds och från Kapitolium ekade budskapet om att man kommer att blocka försök att ersätta Powell. Till saken hör förstås att Powells period snart löper ut och denna lilla skandal, och det breda stöd Powell fick av ansedda kolleger både i USA och i omvärlden, förhoppningsvis gjorde det litet svårare att politisera centralbanken. Eller vad man hoppas på längre i detta skede kanske inte är så självklart längre. Marknadens agerande är obegripligt för mig. Det verkar inte finnas adekvat riskmedvetenhet längre.
Pam Bondi verkar vara allt mer impopulär både i Vita huset och bland allmänheten på grund av hanteringen av Epsteinfilerna. Den nu specifikt lagstadgade publiceringen av dem ter sig alltmer som ett skämt och ministern bryter flagrant mot en lag som i praktiken enhälligt godkänts. Alla är alltså rasande på henne. Hennes bästa svar hittills är att hon sade upp de åklagare i Minnesota, som sagt upp sig.
Budgetfrågor
Då en del republikanska kongressmän nu frigjort sig från Trump har stämningarna inte precis blivit mindre spända. Trumps pressekreterare Karoline Leavitt, som alltid självsäkert och slagfärdigt försvarat presidentens mest korkade och irrationella tilltag, har den senaste veckan betett sig sämre än någonsin genom i synnerhet ett särskilt groteskt personligt påhopp på en journalist. Reportens fråga gällde ICE och innehöll en hel del fakta, och svaret var så osakligt att det blir uppenbart att Leavitt och administrationen i själva verket var svarslösa. Demokraterna funderar också nu febrilt på hur de ska utnyttja det annalkande finaniseringsstoppet för den federala sektorn. Man är rätt nöjd med hur valet av hälsovården förra gången lyckades och nu är ICE en uppenbar kandidat för utpressning av regimen. Problemet är emellertid att det är lite oklart vilken del av finansieringen man kan komma åt. Det är möjligt att nedstängning av inrikes/säkerhetsmyndigheten DHS, ledd av Kristi Noem och hem för den mest rena nazi-style propaganda man kan hitta från en myndighet i USA, inte skulle ha någon effekt på ICE och dess gigantiska finanser. Samtidigt är det många som säger att de helt enkelt upplever det moraliskt helt omöjligt att ge en cent till verksamheten som den ser ut nu.
I jämförelse med höstens situation finns det nu beslut om finansiering för stora delar av administrationen, så någon omfattande stängning blir det inte denna gång. Det kommer sannolikt att handla om just den interna säkerheten.
