Efter en ovanligt varm vinter följde en varm sommar då badvattnet steg ordentligt över 20 grader. I slutet av juli drog kraftiga åskväder över landet. I början av december brev det riktigt kallt och till julen drabbades Helsingfors av snöstorm och mycket snö.
 |
| Lassi Mykkänen, 1925. Museiverket, |
Stadens befolkning
Stadens invånare var nu över 200 000 till antalet. Befolkningen var mycket ung, en tredjedel var mellan 20 och 35, en femtedel under 15 år. Bara c 7% var över 60 år gamla. Nästan 10% av barnen föddes utom äktenskapet, föderskorna var ofta mellan 25-35 år gamla. Spädbarnsdödligheten hade redan börjat sjunka dramatiskt, från cirka 20% kring sekelskiftet till under 6% kring mitten av 1920-talet.
Tuberkulosen utgjorde fortfarande den största folksjukdomen och nya sanatorier byggdes på löpande band på olika håll av landet. Helsingfors gavs fortfarande vård för många rabiesfall i året i Pasteurinstitutet som arbetade under mycket dåliga förhållanden. I Tölö inleddes inhemsk produktion av insulin.
 |
| Mjölkleverans till daghem i Rödbergen. Mjök- och brödpriserna steg under året. Barnträdgårdsmuseet. |
Efter den ryska revolutionen hade den ortodoxa församlingen vuxit en del och den några år gamla religionsfrihetslagen hade möjliggjort att civilregistret var den största religiösa gruppen efter de evangelisk-lutherska församlingarna i staden. Med den nya religionsfriheten blev också kremering aktuell, och arbetena på Krematioriekapellet kunde äntligen inledas.
Kring var tionde person i Helsingfors arbetade som personlig betjänt, hembiträden, hushållerskor, pigor, drängar, privata kuskar. De stora sysselsättarna i staden var handel och industri. I huvudstaden fanns förstås också många tjänstemän och kommunikation och transport sysselsatte tusentals människor.
Under året gjordes också ett omfattande arbete för att lösa problemen. Bland annat planerade man trafiken vid Spårvägstorget (Tre Smeders plats), Skillnaden, Hankkija, Senatstorget och vid Salutorget. I samband med detta föreslogs att pelarna och taket vid Societetshuset skulle tas bort. Hagasundsgatans breddning ansågs viktig. Man rev också sent omsider gården vid Brunnsgatan 7. Också trafiken mot Västra hamnen ledde till funderingar och olika förslag lades fram: antingen kunde trafiken ledas med Andrégatan (Lönnrotsgatan) eller Vladimirsgatan (Kalevagatan). Vid Hankkija upprestes en trafikfyr för att få ordning på korsningen. En mer ovanlig trafikolycka skedde på Västra Chaussén där ett Junkerplan kraschade i främre Tölö den 6 juli.
Kvinnans ställning
Under året bereddes och godkändes en lag om kvinnors rätt att beträda statliga tjänster, med vissa undantag. I Helsingfors rådde bostadsbrist och inte minst kvinnorna drabbades av arbetslöshet. Kvinnor tog sig också friheter, kvinnors kortklippta frisyrer och tobaksrökning väckte mycket diskussion i spalterna. En nymodighet som underlättade vardagslivet var dammsugarna, vars oväsen väckte irritation.
Kvinnors frihet begränsades i praktiken av otryggheten på gatorna. Medan män ibland råkade ut för mer eller mindre slumpmässiga knivhuggningar, blev till exempel nattarbetande kvinnor ofta ofredade på gatorna. Polisens närvaro var inte särskilt stor på grund av polisbrist.
 |
| Kvinnor på gamla Stockis kafé. På hösten inleddes bygget av Stockmanns nya varuhus. Stadsmuseet. |
Inrikespolitiken
Året inleddes med presidentval och slutade med regeringskris. SFP:s och den svenska vänsterns elektorskandidater i januari i Nyland var alla påfallande hög elit. En elektor skulle vara erkänt ansvarsfull och bildad. Röstberättigade var alla som fyllt 24. Trots aktiva kampanjer stannade röstningsprocenten i Helsingfors på 45,5%. Elektorerna samlades för val 16.2 efter mycket möten och spekulationer och valde Relander (172) över Ryti (109). I tidigare turer hade bland andra universitetets rektor Suolahti och senator Svinhufvud förekommit.
 |
| Folk väntar på resultatet av presidentvalet utanför Heimola. Stadsmuseet. |
Regering bildades under statsminister Tulenheimo och under året gjordes mycket bland annat för att främja arbetstagares försäkringar. Försvaret prioriterades högt, liksom järnvägarna. Bland annat diskuterades en förbättring av järnvägen mellan Helsingfors och Åbo, så att banan skulle gå över Lojo. Biljettpriserna steg kännbart under året vilket ledde till minskade passagerarmängder. Man utökade antalet spår till Fredriksberg med mycken möda, det krävdes tusentals och åter tusentals lass grus för att laga sättningar under sommarens lopp. Språkpolitiken kom också in här, Fredriksberg fick namnet Pasila och anhalter skulle få finska namn.
Regeringen föll slutligen på en tvist gällande investeringar i flottan. Detta trots att höststormen sänkt en av de gamla torpedbåtarna utanför Räfsö och tog med sig över 40 man i djupet.
 |
| Stadsfullmäktiges jubileum. Hbl 13.1.1925 |
Helsingfors stadsfullmäktige fyllde 50 år vilket firades i många omgångar. I december valdes ny stadsfullmäktige.
Ekonomi och utrikestrafik
Generellt var ekonomin i gott skick, i synnerhet smör- och trävaruindustrin drog bra och man avkortade flitigt på statsskulden. På hösten var man färdig att återgå till guldmyntfot. Den civila flottan fick viktiga nya tillskott då man beställde en ny stor isbrytare, S/s Jääkarhu, som kom att trafikera ända till 1972, samt ett nytt passagerarfartyg S/s Oberon togs i bruk. Oberon skulle gå ett dystert öde till mötes redan 1930. Då isen gått inleddes flygtrafik från lufthamnen vid Skatudden till Reval och Stockholm. Staten understödde Aero med lånemedel.
Den färske president Relander satsade på utrikesrelationer. Han besökte genast både Estland och Sverige och den svenska kungafamiljen gjorde ett motbesök i augusti. Under året gjordes handelsavtal med flera länder och diskussioner fördes också med Kina.
 |
| President Relander möter drottning Viktoria och kung Gustav V i Södra hamnen, Museiverket. |
Då statsbudgeten för 1926 skulle beredas diskuterades skatter på sötsaker och tobak, och dessutom en rätt häftigt skattepåslag för barnlösa och i synnerhet ogifta män. Inget av dessa gick ändå igenom.
Utlandet
I synnerhet under våren rådde stor politisk oreda i Europa. Frankrike ville ha trygghetsgarantier mot Tyskland, som i sin tur hade stora interna problem. Inre stridigheter underblåstes av sovjetiskt stöd till kommunisterna och de fascistiska och högerextrema rörelserna växte sig allt starkare. I Finland följde man noga med arbetet i Nationernas Förbund, som man ansåg kunna erbjuda en väg till en hållbar fred som också beaktade mindre stater. NF var sysselsatt med bland annat Mosulfrågan, där britterna höll fast vid sina intressen i Irak (olja) mot Turkiet. Kurderna utgjorde också en part, som dock inte hade mycket att säga till om. Frankrike försvarade sina koloniala intressen genom krig både i Syrien och Marocko.
Från USA rapporterades om sammandrabbningar där antifascister kämpade mot Klu-Klux-Klan, medan man i Finland följde med Mussolinis maktövertagande i Italien. Beroende på skribenten var inställningen mer eller mindre postiv i Hufvudstadsbladet. På det europeiska planet lugnade sig läget lite då Hindenburg valdes till president och Locarno-fördragen slutligen roddes i hamn i slutet av året. Frankrike hade nu fått sina garantier.
Läget i Sovjetunionen verkade instabilt och man följde i synnerhet Trotskijs maktkamp.
Helsingfors växte med fart
Förutom att byggandet av Stockmanns nya varuhus inleddes, byggdes också ett nytt hus åt Hufvudstadsbladet och Järnvägstationens perrong täcktes. I mars fattades också de slutliga besluten om det nya Riksdagshuset. Ett för de svenskspråkiga viktigt projekt blev också färdigt i och med att Svenska Gården invigdes. Huset med den Vita salen kom att bli hem för många verksamheter under många år.
 |
| På bilden ser man den otäckta perrongen och gården på Brunnsgatan 7. Museiverket. |
För Tölö ordandes en stadsplaneringtävling, som Oiva Kallio vann. Planen, som fick mycket beröm av de svenska domarna, kom ändå att urvattnas ordentligt, eftersom den skulle ha krävt stora ingrepp (fyllande) på Tölöviken. Arkitekterna kom också snabbt i luven på varandra och en lång omarbetningsprocess inleddes.
Hur som helst växte Tölö redan fort och staden investerade under året i breddandet av Västra Chaussén norr om Nationalmuseet och byggandet av Luthergatan och Södra Hesperiagatan, inklusive avlopp.
Bilar och spårvagnar
Den växande bilparken och trafiken orsakade problem i staden. Nästan dagligen skedde allvarliga olyckor då både bilar och spårvagnar höll höga hastigheter. Man körde i bästa fall tutande in i korsningarna. Dessutom hände det ofta att bilförarna inte ens stannade, utan andra fick föra skakade till Kirurgen. Trafikkulturen var kort sagt usel.
 |
| Bilolycka vid Flemingsgatan i oktober 1925. Museiverket |
Kottbyborna var mycket missnöjda med de höga lokaltågspriserna och krävde att få en spårväg vilket också genomfördes i rask takt.
 |
| Den nya spårvagnens ändhållplats. Stadsmuseet. |
Det gamla Helsingfors
De snabba förändringarna i stadsbilden ledde också till en viss nostalgi och Helsingfors stadsmuseum i Villa Hagasund ordnade uppskattade utställningar. Hufudstadsbladet dokumenterade byggnader som skulle rivas och i tidningen diskuterade man huruvida man kunde skrinna på nuvarande järnvägstorget ännu på 1870-talet.
 |
| Ett av de mest uppskattade utställningsobjekten var miniatyrmodellen över Helsingfors 1870, som växte under några år. Foto: J. Suanto, Stadsmuseet. |
Konst- och kulturlivet
I januari ställde Ilja Repin ut på Salon Strindberg och Pekka Halonen på samma galleri i mars. I Stenmans Konstpalats märktes i synnerhet Torsten Wasastjernas minnesutställning. Ateneum bjöd på prins Eugens måleri i april och Magnus Enckells retrospektiv i september. |
| Repin på Salon Strindberg. Museiverket. |
Inom litteraturen kunde man notera Aino Acktés memoarer, Arvid Mörnes prisbelönta Ett liv samt Edith Södergrans Landet som icke är. Selma Lagerlöfs Löwenskiöldska ringen väckte också uppmärksamhet. Aline Pippings Danteöversättning blev prisbelönt detta år. I Hufvudstadsbladet kunde man läsa Sigrid Undsets Sankt Halvars liv, död och järtecken, en berättelse om Oslos skyddshelgon, som också översattes och utgavs på finska samma år. Husis erbjöd överlag mycket läsning av många framstående skribenter. Mest uppseendeväckande så här i efterskott är kanske ändå mängden av Fredrik Bööks reseskildringar, bland annat från Palestina. Böök var ivrig sionist som senare blev hängiven nazist.
På Svenska teatern bjöds på urpremiär av Jarl Hemmers Med ödet ombord. Helsingforsscenerna fick under året besök av bland andra Lisi Carén, Hanna Granfelt samt rikssvenska stjärnan Anders de Wahl.
 |
| Lisi Carén var en finsk-norsk dansare. Museiverket. |
Idén om ett filmarkiv lyftes fram för att rädda material, men tyvärr kom det att ta flera decennier innan tanken förverkligades. Däremot genomfördes arkivalutbyten med Sovjetunionen framgångsrikt under året. I Hbl följde man också med renoveringen en Åbo domkyrka under året.
Sport
Första halvan av året tillbringade Paavo Nurmi i USA där han spräckte rekord efter rekord och fick besöka Vita huset. Hans insatser ansågs viktiga på många sätt, bland annat hjälpte de Finland att få lån från USA. Efter avklarad blindtarmsinflammation återvände hjälten och den nya skulpturen av Väinö Aaltonen ställdes ut på Konstpalatset.
I februari 1925 tog Clas Thunberg guld i världsmästerkapet i Oslo.
 |
| Thunberg på hemmaplan vid Norra Kajen. Museiverket. |
Under året kunde man notera stort intresse för bowling. Ishockey upptogs också i bollförbundets program.
Radioverksamheten kommer i gång
Lantbrukarna testade också provstationen på Skatudden från slutet av februari, och när man inrättat en förbindelse för deras sändning från Operan i början av mars, beslöt man att med detsamma sända operan Pohjalaisia och sedan Boris Godunow. Radiobataljonen begärde respons om kvaliteten på sändningen av allmänheten.
Finlands radioförening startade sändningar från sin studio vid Unionsgatan 20 A den 7.3; sändningarna gick sedan vidare till Skatudden med en dedikerad telefonledning. Sändningarna med föreläsningar och musik gick ut på tisdagar och fredagar 19.30-21.30. Både M.M. och den populära Helsingfors balalajkaorkester fick klämma in sig i studion. På torsdagar och lördagar sändes program finska. I december var man redan mogen att grunda ett rundradiobolag.
Den snabba utvecklingen väckte förstås också debatt och oro. Och givetvis svada över den moderna ungdomen och deras obegripliga rackerier.
Konferenser
Utom Finlands mässa ordnades många internationella möten i Helsingfors som rapporterades noggrant i Hufvudstadsbladet: sjuksköterskor från hela världen, arkeologer, museimän nordiska lärare (i ett föredrag av Hjalmar Crohns konstaterades bland annat att gamla testamentets innehåll gällande paradiset var sagor, som dessutom är etiskt problematiska inte minst gällande sin kvinnosyn ), nordiska parlamentariker, nordiskt anti-förbudsmöte, nordiska juristmötet, nordiska radioexperter.
Döda under året
Jenny Florin
Runar Schildt
Mikael Lybeck
Magnus Enckell
M.G. Schybergson
Jubilarer
Runar Schildt
Mikael Lybeck
Magnus Enckell
M.G. Schybergson
 |
| Jenny Florin var ägarinna till den bekanta gården på Bulevarden 3 Bild Museiverket. |
