Camp mot slump

En hel vecka gick nästan till spillo, då jag drabbades av en ovanligt seg flunsa. Nästan. Jag tror jag lyssnat på hundra podcaster med i regel lågt fokus. Men det var något som väckte och förtrollade mig igår, då jag snubblade över en ungersk AI-konstnär, David Szauder, på Instagram. Den drygt en och en halv minut långa videon består av cirka 25 AI-promptade videosnuttar med ett sug och en rytm som fängslade mig. Hela kombinationen av surrealism och AI känns intressant. Men det handlar också om teknisk kompetens. Den som försökt skapa prompter för de enklaste illustrationer vet hur svårt det är. 

Ur David Szauber, 130 steps, 27.10.2025.

Szauder är ungrare och har hållit på med digital konst sedan han var barn på 1980-talet. Han har också studerat på Aaltos Media Lab som Erasmus-stipendiat i tiden. Szauder har gjort glitch-konst redan på den tiden, då man ännu måste koda manuellt för att kunna manipulera mediafiler. Men nu jobbar han med AI, som han också undervisar i, och forskar i vad konsten egentligen är och handlar om i dag. I en intervju säger han bland annat att den akademiska konsten tappar marknader, men han säger det inte på ett bittert sätt, utan intellektuellt nyfiket. Han talar om konstens värde (och förkastar estetiken) och rollen av NTF, den kryptobaserade metoden att sälja digital konst. Ändå står det klart att han inte menar ekonomiskt värde då han talar om konstens värde. För mig som är helt oinsatt i konstteori och -marknader är allt detta spännande. Szauders konst kunde lätt te sig som både trivial och banal, men det är inte bara hans akademiska (sic!) kompetens utan också den tekniska skickligheten som gör den till "konst" till skillnad från all slop. Frågan är ändå, precis som Szauder undrar, om det gör någon skillnad i världen, i samhället, på markanden och vad det spelar för roll? Som med mycket annat, då vi övergått i den digitala tiden, blir det också tydligt att framgång alltid också handlar om tur. Trots att algoritmerna är riggade, kan man  dessutom ha mer eller mindre god tur.

Jag tippar på att Szauder hör till dem som har tur. Han är inte bara målmedveten och skicklig, utan han kommer också att kunna surfa på algoritmerna, som lyfter honom. Han är en av många som jobbar med liknande musikvideokollageaktiga produkter, men han är bra. Det kunde vara roligt få honom att återvända till Finland en sväng, för hans tankar om utställningar och det fysiska rummet tyder på att han eventuellt kunde erbjuda något intressant. Antingen som kurator eller konstnär. Tills dess sitter jag och tittar på hans reels och funderar. Prompten för varje sekund måste vara flera sidor lång ...? Hur kan han uppnå så enhetlig still? Hur mycket putsar han manuellt, editerar, kastar? Slutresultaten är hur som helst sprudlande. Men vad är nästa steg i utvecklingen, vart kan man fortsätta, för det känns också som att detta blir helt värdelöst ganska snabbt, det behövs mer struktur, mer substans? En video från början av året spränger alla stilgränser (är det detta han menar med att avvisa estetiken?) så att, åtminstone för mig blir det hela en sorts estetisk nihilism som minsann speglar en hel del av världen just nu, Någon kanske tycker det är vackert och är kanske avsett som estetiskt relevant eftersom det handlar om mode, jag känner mig illamående.

 Szauder själv pekar ut i verkliga världen, men hur ser det ut ...?

God Jul!

 

Uppföljning 20.12.2025

 Katastrofer

Medan enorma översvämningar i delstaterna i nordväst går närmast orapporterade i media och storm och brandvarningar i Colorado hotar tvinga stängning av elnät, kämpar den sistnämnda delstatens senatorer om att rädda ett viktigt klimatforskningscentrum. En av de stora framgångarna, utrotandet av hepatit B hos barn annullerades denna vecka då vaccinet tog borts från spädbarn. USA ser också fram emot att nästa år slippa finnas på listan för mässlingsfria länder. Måste kännas både absurt och deprimerande att vara en av forskarna på hälsomyndigheten som numera måste analysera mässlingsepidemier. Så fullständigt onödigt.

Full tumult på Vita huset

Inför publiceringen av Epsteinfilerna försökte man ställa till med show som kunde avleda uppmärksamheten. Synnerligen lämpligt utkom en artikel i Vanity Fair, där presidentens manager, personalchefen Susie Wiles citerades från intervjuer under hela året. Tidningens ägare har tidigare samarbetat med Trump. Wiles kritiska kommentarer om hela Trumps pack, med efterföljande kommentarer av henne och alla andra att hon blivit citerad "ur kontext", gjorde att inget till synes ändrades. Republikanerna ställde sig bakom henne och Trump, (som) på en order. Förloppet var minst sagt intressant. Slutresultatet är hur som helst det vad Trump ville: alla hans hopplösa ministrar blev satta på plats och får se till att hålla sig på mattan om de ska vara kvar. Det hela avrundades med ett ad hoc tal till nationen, på begäran av den goda Susie, där Trump i 20 minuter påfallande ilsket förklarade att allt minsann är bättre än någonsin. Att man måste avbryta den tre timmar långa Survivorfinalen för ett tal som inte innehöll en enda väsentlig nyhet - vilket brukar vara fallet, då presidenten tar till dylik kommunikation - gjorde knappast gemene tv-tittare mer vänligt stämd.

Cirkus på Capitol

Försöken att rädda sjukförsäkringsstödet för ett par tiotalsmiljoner amerikaner före årsskiftet slutade till sist i ett demokratförslag som fyra republikaner stödde. Representanthusets ordförande Mike Johnson gjorde samma sak som tidigare i höstas då en olustig omröstning blev oundviklig, det vill säga skickade alla hem på semester. Trump har för sin del börjat odla ett narrativ om att det är demokratiska försäkringsbolag som är orsaken till de höga kostnaderna. Fox News fokuserar i stället på Clinton i Epstein-materialet. 

Det blev också nu officiellt att det inte finns opolitiska myndigheter då tv-licensmyndigheten FCC efter chefens senatsförhör tog bort "obunden" från webbsidan. Det är alltså nu explicit, att presidenten kan lägga sig i affärer mediebolag emellan och hota dem med indragna licenser. Då Trumpvänliga Ellisons Paramount och Netflix tävlar om Warner Bros, är det hela pinsamt aktuellt. Fast Trump verkar mest intresserad av att få en del 4 av filmen Rush Hour, medan landets parlament förvandlas till teater.

Högt spel?

Trump åtalade nu BBC för en editering av hans tal den 6.1.2021. Han kräver 10 miljarder för ärekränkning i USA för ett program som inte sändes där. Trumps nemesis Jack Smith, vars rapport om samma händelser mörkats, vägrades också offentligt förhör i senaten denna vecka. Men BBC har lovat bemöta Trumps åtal i Florida, vilket kan ge tillfälle att dra fram alla detaljer kring upproret ut i offentligheten igen. Trump litar kanske på en positiv utgång, alltså mycket rubriker som överskuggar Epstein och annat och kanske en trevlig summa i en förlikning. Det är inte säkert att BBC följer amerikansk businesslogik. Det kan hända att europeisk rättskänsla säger något annat. Sannolikt är att hela fallet är så dåligt underbyggt att det kastas ut i ett tidigt skede. Det är väl det Trump satsar på.

Reaktioner

Efter mordet på några amerikaner förra veckan i Syrien reagerade fredspresidenten snabbt. Trump utökade listan på länder med inreseförbud: till listan av länder som Afghanistan, Kongo, Myanmar och Iran lades nu till Niger, Sydsudan, Mali, Syrien och palestinier. I går utförde sedan amerikanerna en serie hämndaktioner på olika håll i Syrien. Vissa frågor har ändå väckts om vad amerikaner överhuvudtaget gör i Syrien. Gällande såsandet i Venezuela förklarade Trump att man tänker ta tillbaka "sin" olja, och i Vanity Fair-artikeln framkom att regimskiftet är viktigt. 

I Trumps kommentarer på mordet på regissören Rob Reiner fick allmänheten igen konstatera att för presidenten handla allt om honom. Inte ens tid för eftertanke öppnar för normalt, hyfsat beteende. Den förmågan är helt enkelt borta.

Då Trumps eget mediabolag inte går så bra, hittade han, eller sonen troligen, på ett nytt sätt att finansiera verksamheten: en fusion med ett fusionsbolag. Får se om truth.fi kanske vaknar till liv någon dag. Sajten ska erbjuda investeringsprodukter i linje med ekonomiska prioriteringar som "America First", bland annat förstås kryptovaluta.

Uppföljning 13.12.2025

 MAGA-motgångar

Valframgångarna för demokraterna fortsätter på olika håll av USA. Kanske värst för Trump var att Miamis borgmästare blev demokratisk första gången på mer än 30 år. Det kan ses som symptomatiskt för att den latinamerikanska minoriteten, som röstade på Trump, verkar återvända till demokraterna. Trumps offentliga stöd ser inte ut att hjälpa republikanska kandidater, möjligen tvärtom. Det hela skapar intressanta konstellationer, då att bli utsatt för primärval inom partiet är det värsta hotet och tumskruven Vita huset använder mot sina egna kongressledamöter.

Understödet till och med på det område där MAGA-politiken varit populärast, immigrationen, har nu sjunkit rejält. Historierna om hur ICE hämtar folk från den högtidliga tillställningen, där de efter en flera år lång process svär trohetseden till USA för att äntligen få sitt medborgarskap, är nog inte populära. De verkar snarast ha riktat fokus på att det ska finnas en laglig väg för immigranter och att denna ska respekteras av samtliga parter.

Osäker valmatematik

När valresultaten börjar skifta med 10-20% och stora grupper av väljare beter sig oväntat, är risken med att rita om valdistrikt de facto rätt stora. I synnerhet som det verkar som att man följer presidentvalsresultatet då man ritar om kartorna. Det är givet att en person som Trump inte nödvändigtvis samlar röster i ett presidentval enligt samma logik som folk röstar i parlamentariska val. I Indiana beslöt man att inte, trots Trumps krav, rita om kartorna på det urtima sätt man gjort  eller försökt göra i Texas. Raseriet från Vita huset var omedelbart. 

En nyckelstat kommer att bli Texas, en delstat som historisk hört till demokraternas hemstater, men från 1990-talet i stället blivit republikanskt då Busharna blev stora. Det finns ändå en långsam trend mot demokraterna, som hela tiden haft starka områden, och sedan man nu fört en mycket konservativ politik t ex gällande aborter och rasfrågor, finns det troligen en hel del indignation bland befolkningen som lider av bland annat uselt elnät och annan infrastruktur. Inför mellanårsvalet ser demokraterna ut att välja en progressiv, färgstark svart kvinna, Jasmine Crockett, som Trump bland annat kallat låg-IQ, till senatorskandidat. Det kan bli ett spännande val.

Republikaner svettas i kongressen

I kongressen fortsätter långdansen kring sjukförsäkringarna. Den plan som representanthusets talesman Mike Johnson utlovade omedelbart efter att demokraterna går med på att avsluta nedstängningen av hela förvaltningen i november, har lyst med sin frånvaro. I slutändan har också republikaner försökt föreslå någon typ av förlängning på det nuvarande sjukförsäkringssystemet. Trump säger inte ett pip och inga beslut som man lyckats  tvinga till omröstning har gått igenom. Att nu också republikaner försökt ta till detta tekniska förfarande, som historiskt nästan aldrig lyckats utom med Epsteinfallet, kan ses som ett tecken på att disciplinen håller på att krackelera inom partiet. Johnson börjar bli riktigt impopulär som den Trumpnickedocka han är. Han ljuger lika obehindrat som denne, men får absolut ingenting gjort. Det börjar bli för mycket för många republikaner som vet att deras väljare kommer att straffa dem, om man inte lyckas få stopp på denna explosion av levnadskostnader för miljontals väljare. Förutom att media kommer att översvämmas av historier om människor som måste avbryta sina cancerbehandlingar och andra livsviktiga mediciner. Kort sagt: människor kommer att dö. På riktigt. Också om MAGA skulle strunta i det, har de svårt att strunta i att de kommer att förlora nästa val.

Under veckan blev ICE-ministern Kristi Noem riktigt illa grillad i ett utskottsförhör, så illa att hon sade att hon måste gå till ett möte som aldrig hölls. Förhöret gav dynamitmaterial för demokraterna att sprida på webben. Noems förnedring blev mer eller mindre total. Också Kennedy fick sig. Också det så kallade krigsministeriet har fått förklara sig i tuffa förhör som ger oppositionen synlighet.

Maktövertramp

Benådning: Trump försökte utöka sin makt genom att benåda en valfuskare som dömts i Texas. Val ordnas av delstaterna och det var delstaten som dömt fuskaren. Presidenten kan benåda endast federala brott och domar. Yrittänyttä ei laiteta, som finnen säger. Får ser hur det går.

Åtal: Åtalet mot New Yorks chefåklagare Letitia James föll för tredje gången på torsdagen. För åtal krävs godkännande av en jury, något som i normala fall är en formalitet, men en del av processen som visat sig bli en verklig stötesten för Trumps fabricerade åtal. Tröskeln anses mycket låg för att man ska kunna få tillstånd att pröva ett ärende i domstol, men inte ens detta glesa filter lyckas Trumps hejdukars smörja passera. Som jag skrev förra veckan är det taktiskt obegripligt korkat att hålla på så här. Antingen visar detta att Trump definitivt håller på att tappa greppet, eller att detta narcissistiska hämndmotiv är starkare än maktbegäret hos Trump. Ytterligare en svaghet som kan vändas mot honom.

Deportationer: I veckan friades Kilmar Abergo Garcia åtminstone tillfälligt. Han blev i mars olagligt gripen och skickad till fängelset i El Salvador. Regeringen har faktiskt tvingats medge att det var ett misstag, vilket varit principiellt viktigt. Efter att högsta domstolens beslut tvingade myndigheterna att hämta honom tillbaka till USA, fabricerade man genast ett åtal mot honom för att kunna fängsla honom. Sedan dess har han varit in och ut ur fängelse, vilket hållit fallet i rubrikerna. Det är inte sagt att det varit MAGA till gagn.

Myndigheter: Det ser illa ut som att hela idén om politiskt oberoende myndigheter kommer att försvinna genom ett beslut från högsta domstolen, som ytterligare kommer att öka presidentens makt. Onekligen går konstitutionen att läsa på ett sätt som gör detta logiskt, men det moderna samhället som till stora delar också vilar på mer neutral och objektiv sakkunskap har varit betjänt av denna typ av opolitisk verksamhet. Det enda lilla problemet är centralbanken, som till och med de mest MAGA, utom förstås Trump, inser måste hållas utanför presidentens omedelbara makt för att marknaden ska fungera i längden.

Krig: Under veckan beslagtog USA en oljetanker med olja från Venezuela. Fortfarande anser demokraterna att hela operationen är olaglig. Det är kongressen som ska besluta om krig och fred. Trump tyckte att USA kan behålla oljan på fartyget, som sägs tillhöra den ryska skuggflottan. Venezuelas och Rysslands presidenter ringdes genast och pratade mera samarbete.

Presidentjobb

Trump sover på möten oberoende av kameror, vilket blir allt pinsammare, snubblar på ord och beter sig konstigt. Nyheter och analyser av hans sviktande hälsa valsar runt i media. Trumps raseriutbrott och hotelser hjälper just inte upp situationen. Han är ändå i beråd att börja en turné för att övertyga befolkningen om att allt prat om höga priser är ett demokratiskt lurendrejeri. Första stopp var ett kasino i Pennsylvania. Trumps tal urartade i ett hårresande rasistiskt svammel, då han har helt omöjligt att hålla sig till saken. Fox rapporterar ändå troget närmast om att Trump visst gör jättelånga arbetsdagar. 

Uppföljning 6.12.2025

Förnyad säkerhetsstrategi

På torsdagen publicerande Vita huset ett säkerhetspolitiskt papper där man nu första gången försöker förklara den virriga helheten. Förutom att nämna vikten av forskning och soft power, som bägge målmedvetet krossats av regimen på mindre än ett år, är papperet fullt av klyschor vi hört till lust och leda. Också den bekanta diskrepansen mellan retorik och praktik finns med. Doktrinen för ett stabilt läge på det "västra halvklotet" parat med att i verkligheten rusta upp i området och börja med random attacker utan krigsförklaring orsakar åtminstone hos undertecknad viss kognitiv dissonans. Om Kina står det väldigt litet i proportion, om Ryssland endast i relation till vad Europa borde göra. Det är tydligt hur Rubios och Vance tankar löper.

Ett citat för att demonstrera stilen: "[Strategin] är inte grundad i traditionell, politisk ideologi. Den motiveras framför allt av vad som fungerar för Amerika – eller, med två ord, "Amerika först". President Trump har befäst sitt arv som Fredens President."

Nationalismen och nationalstaten samt religiösa toner anger stilen, säkerligen till förtret för tech bro-falangen. Texten är kryddad med re-industrialisering och slut på migration och frihandel. En del rationella politiska trådar finns inskrivna och den som skrivit papperet har försökt föra fram vissa poänger som skymtat tidigare i det utrikespolitiska kaoset. Avsnittet om Europa är intressant, typiskt Vance, skulle jag säga. Säkert är i alla fall att dokumentet är alldeles för långt för att Trump ska läsa det.

Petes prövningar

Krigsministers Pete Hegseths vecka var däremot inte så bra. Dels publicerades en utredning över vårens fenomenala Signal-klåp som fann att han läckt hemlig information, dels har det framkommit att den första attacken mot s.k. narkoterrorister i början av september inte bara var mord, utan också ett krigsbrott då man återvände till vraket för att döda två överlevande som inte på något sätt kan ha ansetts vara i strid. Om man skulle anta att militären utan tillstånd av kongressen skulle ha kunnat inleda ett krig.

Det lär inte oväntat bubbla av ilska i armén. Hegseths oprofessionella beteende, man kan knappast kalla det ledarskap, där han pratar smörja, beter sig arrogant och skyller på sina underordnade väcker tyst raseri. Det har delvis kanaliserats genom senator Mark Kelly, som med hög profil protesterat mot bland annat olagliga order. Kelly, respekterad astronaut med militärbakgrund, har drivit Trump till att hota honom med avrättning, vilket inte sett bra ut då Kelly lyckat hålla den amerikanska konstitutionen i fokus.

Rasismen blomstrar

Gällande kriget mot narkotika är en inte helt ovidkommande detalj är att 80% av dem som dömts för narkotikasmuggling är medborgare i USA. Detta är något som demokrater påpekar oftare än republikaner. Trumps prat, då när han inte slumrar till, har blivit allt mer öppet rasistiskt. Denna vecka fick han ett skrämmande och ohämmat anfall där han skällde ut samtliga somalier i USA med ord jag inte förmår återge. Hur som helst väckte detta bestörtning, särskilt som somalier i USA ofta uppfattas som mycket företagsamma och duktiga, och en stor del också är medborgare. Det är inte första gången Trump gör en rasistisk attack mot somalier, men den här var nog av ett särskilt äckligt slag.

Rättsoväsen

Då USA för krig mot narkotikasmugglare genom att döda enstaka, utsatta fotsoldater som kanske har mindre laster narkotika i sina båtar, är det förstås logiskt att samtidigt benåda en av de största knarkskurkarna man nyligen lyckats sätta i fängelse i USA, Honduras ex-president Hernandez. Så sent som i fjol blev han dömd för att tillsammans med bland andra sin bror ha varit involverad i att smuggla hundratusentals ton kokain till USA.

I veckan har Trump också benådat flera korruptionsåtalade republikaner. Det har inte varit endast gamla domar, utan Trump ha undergrävt sin egen administration genom blanda sig i färska fall. Detta måste vara mycket demoraliserande för rättsväsendet och polisen. Det ryktas att man för 5 miljoner kan köpa sig presidentens öra. Att Trumps argument för benådning är sällan andra än att folk han litar på har sagt att domen har varit orättvis, stöder dessa misstankar. Det finns tydligen personer som kan köpas att sätta ett benådningspapper framför presidenten, som mer än gärna ritar sin stora, spretiga underskrift på vad som helst.

De av Trump beställda vendetta-rättsprocesserna fortsätter att krascha, då åter ett försök att väcka åtal misslyckades för n:te gången i Virginia. Sakkunniga är förundrade inför hela teatern, där administrationen försöker åtala samma personer igen och igen, vilket varje gång försvagar deras chanser eftersom åtalen ter sig hämndåtgärder, vilket är olagligt. Det finns förstås teoretiska möjligheter att man lyckas shoppa domare och juryn tills man lyckas, men varje misslyckande är ett tecken på ökande svaghet. Frågan är hur länge MAGA-hejdukarna blint lyder sina dumma order. Antagligen länge eftersom de inte verkar kunna trumpkonsten att bara vända uppmärksamheten mot något annat. De kan tydligen inte spelet.

En långtida nagel i ögat för Trump har varit juristen Jack Smith. Han utsågs i tiden till specialutredare i två stora fall mot Trump 2022: upprorsförsöket den 6 januari 2020 och fallet med de hemligstämplade materialen som seglade omkring i Trumps klubbhus i Florida långt efter att han förlorat valet. De åtal som följde blev aldrig godkända och man har försökt undanhålla material Smith producerat, men processen pågår fortfarande. Smith, som bland annat arbetat i Haag, har inte varit lätt knäckt. Han har envist sökt vägar att komma åt Trump, trots den immunitet högsta domstolen gett presidenten. Nu har representanthuset kallat Smith till förhör medan Trump instruerar sin domare i Florida att hemligstämpla materialen för evigt. Smith är förresten född i Nashville, Tennessee.

Tennessee

Utfyllnadsvalet i Tennessee slutade med en seger för den republikanska kandidaten, som fick ett ansenligt ekonomiskt stöd av partiet. Det har också spekulerats i att den demokratiska kandidaten kanske var för vänster och direkt, då hon bland annat i en podcast babblade på om hur hon inte gillar countrymusik, något som i Nashville måste anses vara högsta klassens hädelse. Trots allt detta sjönk republikanernas understöd med nästan 15%, vilket nog åstadkommer kallsvett hos varenda republikan som inte haft röstmarginaler på över 20%.

Enligt Gallup har Trumps understödssiffror inlett ett nytt fall, och har nu sjunkit till 36%. Felmarginalerna är ofta stora på dessa undersökningar, men ogillar-sidan har under hela hösten varit rejält över hälften av de tillfrågade, ibland upp till över 60%. Även om de allra flesta republikaner fortfarande gillar Trumps sätt att sköta landet, finns det missnöje speciellt kring sjukvården och Ukrainapolitiken också bland dem.

Så läget blir nog allt nervösare för allt fler republikaner.