 |
I dag fick jag lust att återvända till bilden jag utgick från förra gången. Men denna gång tänkte jag fokusera på förgrunden, mellan den nya järnvägsstationen och nuvarande Mannerheimvägen. Ungefär där Posthuset står idag, ser man en del industribyggnader som ännu ett par decennier tidigare var av stor betydelse Helsingfors. Det finns överraskande lite bilder och material av det här första gasverket i staden.
 |
| Området vid gasverket enligt karta från år 1878. |
 |
Gasverkets rök över staden. Vy över Henriksgatorna 1896 av August Juselius. Museiverket. Detalj CC BY-licens. |
.jpg)
CC BY-licens.
År 1860 rådde det en liten tävlan mellan Viborg och Helsingfors om vilken stad som först skulle få gasbelysningen i gång. Båda städerna låg redan efter industristaden Tammerfors, men skam den som ger sig! I mars behandlades ärendet i magistraten och redan på hösten fylldes gasklockan på tomten i utkanten av staden. Staden, som redan bidragit med tomten, lovade betala för gatubelysningen. Gasen skulle först dras ner till den splitternya fina teaterbyggnaden och därefter österut mot stadens administrativa centrum längs Norra Esplanaden och Alexandersgatan redan samma höst.
Det första privata gasverket hade fått en koncession på 40 år. I början användes trä för gastillverkningen och man anlitade tysk ingenjörskonst. Ingenjör Bergroth, som också studerat i Hannover anställdes efter ett par år som chef för verkstaden och snart tog han över ledningen för hela gasverket. Han inhämtade kunskaper i ett par omgångar från Tyskland och han bodde vid gasverket tills han 1884 begav sig till Baku för att arbeta för Alfred Nobel. Han återvände efter ett antal år och fortsatte sin framgångsrika karriär i hemlandet.
 |
| Edvard Bergroth (1836-1917), mångårig chef för gasverket. 1864. Han var också aktiv brandkårist och senare en av grundarna till TF. Museiverket. CC BY. |
De första fem gaslyktorna tändes redan 14.11.1860 vid nuvarande Svenska teatern och två dagar senare tändes den stora takkronan i den nya, fina teatersalongen med gaslampor. Teatern hade visserligen inte öppnat ännu, men i byggnaden fanns ett kafé, där restauratören Holmgren drog stor nytta av den nya moderna belysningen och drog fullt hus från morgon till kväll.
 |
| Nya teatern 1860 före branden. Museiverket. CC-BY |
 |
| Nya teatern efter branden i maj 1863. Museiverket. Gasbelysningen hade knappast något med saken att skaffa. CC BY. |
Lyktor sattes genast i november 1860 upp längs Norra Esplanaden och de första övriga gaskunderna var butiker och konditorier. Belysningen var den första och viktigare användningen för gasen. Belysningen var av värde inte bara på gatorna utan också inom industri och handel, då ljuset drastiskt förlängde arbetstiden i den urbana miljön och ekonomin. Gasen var dyr och prissättningen var inte enkel, och man blev tvungen att förhandla om priserna. Också ett annat konkurrerande system, utvecklat av Alexander af Forselles, och som var baserat på terpentin erbjöds staden några år senare och lär också ha tagits i bruk längre bort mot Brunnsparken. Vid gasverket övergick man till kol som bränsle 1882.
 |
Rengöring av gaslykta på Sjötullsgatan 1912. Signe Brander, stadsmuseet. CC BY. |
Vid sekelskiftet övergick gasverket sedan enligt planerna i stadens ägo och snart inleddes uppförandet av det nya gasverket i Södervik. Det var också en uppvisning i modern byggnadsteknik och en stor satsning för staden. Men den var nödvändig, eftersom gasförbrukningen ännu var stor, trots att elektriciteten också redan vunnit terräng, inte minst just inom belysning.
 |
Signe Brander, Gasverket i Södervik 1912. Stadsmuseet. |
Tog man också steg för att använda gas i hushållen också för annat än belysning. Att skillnaden mellan att bära ansenliga mängder ved upp våningarna och att bara öppna en gaskran för varmt vatten eller matlagning är lätt att förstå, men det var ändå första början av 1900-talet som hushållsanvändningen gick om belysningsanvändningen i förbrukningen. En viktig biprodukt av gasproduktionen var koksen, som man kunde använda i de moderna centraluppvärmningssystemen.
 |
| I hemmen betalades gasen med gaspolletter som man köpte i livsmedelsbutikerna och matade in i gasmätaren. Gaspollet från 1925. Stadsmuseet. CC BY. |
 |
Det gamla gasverkets byggnader fick ge vika i början av 1930-talet då den nya Posthuset skulle uppföras och den sista gaslyktan släktes den 7 december 1941. Men fortfarande är gasen viktig inom industrin, till exempel inom bageribranschen som jag lite råkar känna till.
 |
 |
Det fanns en gasklocka också i Kampen ännu på 1960-talet. Pekka Kyytinen 1966, Museiverket. CC BY. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar