söndag 13 oktober 2013

Memornetbesök

I fredags fick jag den äran att delta i Memornets höstseminarium i Tammerfors. Memornet är både en doktorandutbildning och ett forskarnätverk. Spindeln i nätet är professorn i informationsvetenskap Eero Sormunen. Vad som är speciellt fint är att nätverket omfattar både universitet och minnesorganisationer. Det skulle vara verkligen viktigt i dagens läge att få in folk som doktorerar i arkiv, bibliotek och museer. De pågående omvälvningarna kräver mycket kompetens och forskning. Minnesorganisationerna borde också vara aktiva forskningsinstitutioner, inte bara inom sina ämnesområden, utan även inom utvecklingen av sin egen verksamhet. Man borde alltså uppmuntra sin personal att disputera och anställa doktorander som sysslar med frågor som behandlar informationsvetenskapliga frågor såsom användbarhet, öppna data, samarbete med användare, pedagogiska frågor etc etc. Det finns väldigt många sätt man kan utveckla verksamheten så att den bidrar till samhället och kulturlivet på nya sätt. Detta borde vara en strategisk tyngdpunkt för alla: Hur kan vi få en större samverkan med samhället?

För att kunna gå framåt behövs, som Ulla-Maija Peltonen från SKS också sade, insikt i och förståelse om var vi står nu och hur vi hamnat hit. Under dagen diskuterades eller nämndes väldigt många olika teoretiska ramverk och ansatser för att göra detta. Det är sannerligen ingen brist på teoribildning.

Innan jag måste springa i väg fick jag av Ilkka Mäkinen (det var många roliga återseenden på seminariet) boken Good book, good library, good reading, som verkar vara en verklig pärla för alla som är intresserade av bokhistoria, läsning och bibliotek. I Ilkkas egen artikel finns också riklig användning av Google Ngram Viewer, vilket är otroligt intressant och spännande ut metodologisk synpunkt. Rekommenderas varmt!

I min egen presentation pratade jag allt möjligt (mest sådant som finns eller är på kommande i Historia i en digital värld), lite utgående från Matthew Kirschenbaum och Lev Manovich. Prezin i sig är i sig själv extremt oinformativ. Man lever inte alltid riktigt som man lär ...


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar