Postkonferens

Förra veckan samlades kring 200 bokhistoriker i Helsingfors för att diskutera temat Book Culture from Below. Det var en intressant samling av discipliner och forskningsfrågor som kom upp, förenade närmast av att de tangerade läsning, publicerande eller spridning av texter. Mångfalden gjorde det lite svårt att mötas i de stora paneldiskussionerna. I synnerhet kändes det som att de finska forskarna hade svårt att egentligen diskutera metodfrågor. Men faktum är att "bokhistoria" egentligen är ett familjebegrepp och för att kunna föra diskussion på en nivå där alla kan vara delaktiga, måste man hålla en rätt hög abstraktionsnivå. Nu saknades gemensamma begrepp och teorier.

De oaktat fanns det många suberba inlägg och mycket högklassiga presentationer, och jag är säker på att alla fick med sig en hel del nya idéer och tankar av mötena. Eftersom ämnet är så komplext är det viktigt att kunna lyfta blicken utanför den egna disciplinen. Lite sorgligt var det att så få finlandssvenska forskare hittat med. I synnerhet lyste folkloristerna med sin frånvaro. Som medarrangör för SLS räkning måste jag ändå vara nöjd, för allt avlöpte väl, nivån var generellt mycket hög och de utländska gästerna mycket nöjda. Under konferensen lyckades vi också lansera både Flickr och Twitter.

Jag skrev något litet om det hela också på SLS-bloggen.

Pris: 0,00 euro?

I sommar tog jag mig äntligen tid att läsa Chris Andersons bok Free: How today's smartest businesses profit by giving something for nothing (2009). Andersons teser kan sammanfattas som följer: Marknaden hittar allt sätt att producera det som efterfrågas på ett billigare och effektivare sätt. Detta gäller också teknik och fysiska saker (”atomer”), men också information. I dag lever vi i en värld där en stor del av ekonomin handlar om tjänster, information och andra immateriella saker. Många av dessa tar digitala uttryck (”bits”). Då det gäller digitala tjänster och information är (marginal)kostnaden snabbt så liten att den i praktiken är lika med noll. Det går inte att konkurrera med att sälja bittar, inte alla åtminstone, enligt Anderson.

Informationens ”naturliga tillstånd” är enligt Anderson att vara fri och gratis. Därför gör fiffiga företag så, att de skänker en råversion eller en del av sina tjänster gratis (”Freemium”), såsom Google, Facebook eller Flickr. Massan ger möjlighet att göra pengar på t ex annonser eller ”pro”-versioner. Detta är ju egentligen inte så radikalt som det låter: så har kommersiell radio och tv fungerat länge. Men nu handlar det om att alla de strukturer och instanser som baserat sig på det tryckta ordet (böcker, tidningar, bibliotek mm) måste omdefiniera sina verksamheter och roller.

Kulturellt är förändringen verkligen drastisk. Så länge har vi litat på sanningen i det tryckta ordet, så inrotad är de professionella experternas auktoritet och kommunikationens enkelriktning från dem som har kontrollen till dem som saknar kanaler att sprida sina åsikter och verk. På en bokhistorisk konferens i veckan hörde jag första gången ordet ”cyberincunabula”. Det är vår tid, kulturer och samhällen i omstöpning. De ekonomiska konsekvenserna är mycket osäkra och svåra att bedöma, som Anderson påpekar. Men effekterna finns onekligen också där.

Läsningen gjordes särskilt intressant av att jag varvade den med Thomas L. Friedmans Hot, flat, & crowded. Why the world needs a green revolution – and how we can renew our global future(2008). Den mångfalt belönade Friedman för också ett grundligt resonemang om en genomgripande förändring. Skillnaderna är att han vet hur den borde göras och framför allt, att den uttryckligen måste göras. Den händer inte av sig själv, den kräver moralisk och politisk ryggrad. Friedman skulle säkert ha ett och annat att säga om Andersons naiva uppfattning om ständigt sjunkande priser (ta nu oljan, till att börja med ...). Dessutom pekar han på att de externa kostnader som miljöförstöring etc orsakar. Det där med noll euro duger inte. Men det trevliga är att Friedman faktiskt har en relativt plausibel lösning, som faktiskt alla vinner på. Ja, utom möjligen en del krafter med diktatoriska tendenser. Friedmans starka synpunkter har givetvis väckt en del kritk och hans patriotism är något tröttande, fast man förstår att den är nödvändig.

Den följande populärvetenskapliga exkursionen är den underhållande (och ibland ganska oroande) Malcolm Gladwell. Kanske jag återkommer till det, nån dag.

Matursprung

Fick i dag i min hand ett kaffepaket där det fanns direktiv om hur man med hjälp av rosteriets webbsida kunde spåra kaffet tillbaka till farmen och få information om den. I dag borde man också inom EU kunna spåra åtminstone kött längs hela produktionskedjan. I teorin. Som informatiker började jag ändå fundera varför inte samma tjänst erbjuds konsumenterna på samma sätt som på mitt kaffepaket. Det handlar ju om en viktig grundregel då man planerar moderna informationssystem: planera dem från början till slut så att också kunder kan använda åtminstone valda delar av dem över webben. När man ändå satsar stora pengar på att bygga system, lönar det sig alla gånger att tänka dem till slut: hur kan dessa utnyttjas på webben?

Dagens konsumenter är allt oftare intresserade av varornas ursprung. Faktorer som produktionsförhållanden och transportsträckor intresserar. Man vill gärna ha närmat. Förutom våra postförsändelser vill vi följa med våra livsmedel, deras tillkomstförhållanden och transporter blir allt mer relevanta. Jag skulle gärna kunna spåra min mjölkliter, mina tomater och mina ägg tillbaka till gården. Ett mobilgränssnitt skulle göra det möjligt att redan i butiken kolla saken, om man är intresserad. Då kunde man kanske välja potatisen som färdats en kortare sträcka och således är mer klimatvänlig.